Anställda som skickas till Sverige på uppdrag av sina utländska arbetsgivare för att jobba här en begränsad tid ska anmälas till Arbetsmiljöverket som utstationerad arbetskraft. Även om långt ifrån alla gör detta.
När pandemin lamslog världen 2020 var det färre som kom hit för att arbeta, sammanlagt 39 700 personer. Men förra året blev det en uppgång igen, till 55 000 personer. Det visar Arbetsmiljöverkets årsrapport för 2021.
- Vi ser en stor ökning av anmälda utstationerade som jobbar på byggen, inte minst i Västerbotten och Norrbotten, säger Arne Alfredsson, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.
Totalt är 34 000 personer anmälda som utstationerade i byggbranschen.
- Det är en fortsatt minskning av utstationerade inom främst IT-branschen och från vissa länder utanför EU under förra året. Det är mest troligt en effekt av coronapandemin som medfört hårdare inreseregler, säger Arne Alfredsson.
Polen är fortfarande det land som står för flest utstationerade, nära var femte person som anmälts 2021. Därefter kommer Litauen, som ökar stort under 2021, Tyskland, Lettland och Indien.
Tanken med EU:s regler om utstationering är att göra det enklare för företag att erbjuda sina tjänster över gränser och underlätta för arbete i andra europeiska länder. Reglerna ska stärka utstationerade arbetstagares rättigheter. Ett syfte med utstationeringsregistret är att ge arbetsmarknadens parter och Arbetsmiljöverket möjlighet att kontrollera att reglerna följs.
- Företag ska inte kunna utnyttja skillnader i arbets- och anställningsvillkor för att vinna konkurrensfördelar. Tyvärr ser vi vid våra inspektioner att så inte alltid är fallet, säger Arne Alfredsson.