När Klimatministern nyligen meddelade att regeringen går vidare med förslaget att ta bort förbudet för uranbrytning, gick Sveriges kommuner och Regioner i taket. Förslaget leder till att kommuninvånarnas inflytande minskar drastiskt, menar dom.
– Regeringens påstående om att kommunerna kommer att ha ett fortsatt inflytande över uranbrytning via plan- och bygglagen är missvisande. Att staten nu vill urholka den lokala nivåns ansvar och inflytande är olyckligt. Svåra frågor och målkonflikter kräver mer dialog och samverkan, inte mindre. Det gäller både i relation till berörda invånare och organisationer och mellan stat och kommun, säger Patrik Jakobsson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Regioner.
Mineralbrytning och gruvor prövas inte enligt plan- och bygglagen. Tillhörande byggnader och anläggningar kan visserligen kräva detaljplanering, bygglov och marklov, men det innebär inte någon motsvarighet till dagens kommunala veto.
Regeringens besked innebär att kommunen enbart kommer behålla en rådgivande roll i processen. Vid samråd och tillståndsprövning enligt miljöbalken deltar kommunen som remissmyndighet. Mark- och miljödomstolen prövar om tillstånd ska ges och ska då göra en rättslig bedömning enligt miljöbalken. Kommunens synpunkter är endast rådgivande, inte bindande.
– Vi har också nyligen sett att regeringen är beredd att tvinga kommunen till planläggning i anslutning till en gruva i Kiruna. Vad regeringen avser när de hänvisar till kommunens inflytande via plan- och bygglagstiftningen är därmed mycket oklart. För att bevara förtroendet för demokratiska processer är det avgörande att stat och kommun arbetar tillsammans och respekterar varandras roller och ansvar, säger Patrik Jakobsson.