– Bygg- och anläggningsbranschen står redo att rusta järnvägen och bygga bort underhållsskulden till 2050, säger Johan Deremar, nationalekonom, Byggföretagen.
Men Byggföretagen ser gärna att upphandlingarna utvecklas och blir bättre anpassade till branschens behov - vilket i sin tur också kan ge smartare kostnadskontroll. Ingen vill se fler tvister där Trafikverket häver kontrakt där parterna är oense om vem som har orsakat kostnadsökningarna - entreprenören eller beställaren.
– Nu gäller det att branschen får vara med i hur upphandlingen utformas för att säkerställa innovation och produktivitet, säger Johan Deremar.
– Branschen ställer inte nyttan av enskilda projekt mot varandra. Däremot ser vi att det krävs satsningar på kompetensförsörjning över.
Maskinentreprenörerna (ME) är inne på samma spår.
– Trafikverkets plan visar på ambitiösa satsningar och vi uppskattar att myndigheten lyfter bristen på maskinförare och anläggare. Saknar vi personer med rätt kompetens finns det en tydlig risk för att de avsatta medlen inte kan omsättas i fler väg- och järnvägsprojekt, säger Linda Ekholm, chef för kompetensförsörjning på ME.
I planen har 20 miljarder kronor frigjorts för 27 projekt som enligt Trafikverket har ”större nytta”. Samtidigt utgår del tidigare planerade satsningar.
– Branschen ställer inte nyttan av enskilda projekt mot varandra. Däremot ser vi att det krävs satsningar på kompetensförsörjning över hela landet för att ro underhållsplanen i land, säger Johan Deremar.
Totalt handlar Trafikverkets planförslag om 1 171 miljarder kronor. Planen ska fastställas av regeringen under våren 2026.