Många utmaningar när underhållsskulden ska bort

Trafikverket är en av Sveriges största byggherrar och beställare, och investerar för runt 70 miljarder årligen. 90 procent av Trafikverkets inköpsvolym går till anläggningsmarknaden. 

– Vi vill gärna jobba med maskinentreprenörer, och Trafikverket har därför ett ansvar att anpassa upphandlingarna och entreprenaderna. Men det kräver lite av maskinentreprenörerna också, man måste klara den så kallade kvalificeringsribban, säger Daniel Ljunglund, inköpsdirektör på Trafikverket.

Trafikverket och Maskinentreprenörerna har i över 20 år arbetat tillsammans för att möjliggöra för maskinentreprenörer att ta sig an Trafikverkets entreprenader. Det har inte riktigt rört på sig åt rätt håll. Det finns fler entreprenader hos Trafikverket under 25 miljoner kronor än för tio år sedan, men antalet ME-företag som tagit sig in i kontrakten är ungefär det samma.

– Det finns specialjobb inom baskontrakten för drift och underhåll som man kan utforma på ett sätt som gör att maskinentreprenörer kan räkna på dessa och genomföra entreprenaderna. Kan ha med klimatanpassningar att göra, byte av vägtrummor eller annat. Kontrakten har en stor spännvidd. Men det är en balansgång också, vi kan inte lyfta ut delar som gör baskontrakten mindre attraktiva för entreprenörer heller, säger Daniel Ljunglund.

Regeringen har satsat 1 171 miljarder kronor på att förbättra infrastrukturen (200 miljarder mer än vad Trafikverket ville ha). Av detta belopp ska 607 miljarder användas för nyinvesteringar och 354 miljarder går till drift och underhåll av vägar (210 till järnvägen). I kommande nationella planen – infrastrukturproppen – (2026-2037) har anslagen höjts med 27 procent mot den tidigare planen. Medel finns, den stora utmaningen är egentligen om det finns resurser på marknaden, det vill säga tillräckligt med maskiner och personal.

– Detta är en av våra största utmaningar. Medlen finns – men vem ska göra jobben? Det kommer behövas mer effektiviseringar, digitalisering kan göra en del, och hur man planerar jobben. Trafikverket har system med bonus när man har praktikanter i entreprenaderna, men det måste ju då också finnas ett intresse att söka sig till branschen och ett utbildningssystem som fungerar, konstaterar Ljunglund.

Vad som händer i detta läge – ifall Trafikverket inte kan hitta rätt kompetens och intresserade leverantörer och entreprenörer i Sverige – är att Trafikverket måste göra sig attraktiva som beställare även bland utländska aktörer. Det kommer inte att räcka med en tjänstemanorganisation som etablerar sig.

– Ska det fungera så måste de här aktörerna ta med sig produktionskapacitet, det vill säga maskiner och personer, säger inköpsdirektör Daniel Ljunglund.

Trafikverket ser också över om och hur man kan köpa in egen nödvändig specialiserad maskinpark. Maskiner som kanske inte lönar sig för entreprenörer att investera i. Detta kan även gälla elektriska tunga maskiner.

– Vi har öppnat upp för den möjligheten nu, bekräftar Ljunglund.

Nästa stora utmaning är klimatmålen. 2030, om fem år, ska 100 procent av maskinerna vara fossilfria. Detta betyder i praktiken att HVO100 måste in. Samtidigt ska då också fem procent av maskinparken vara utsläppsfri, och då tänker Trafikverket främst på elektriska maskiner.

– Det är inte långt bort. Vi tror att elektriska maskiner blir lönsamt vart det lider. Men när, det måste entreprenörerna själva avgöra. Nu har vi infört en bonus i våra entreprenader för detta i varje fall.

Ytterligare en stor utmaning att ta hänsyn till de kommande åren är oseriösa aktörer. När rekordmycket pengar är i omlopp drar det helt säkert, precis som tidigare, till sig kriminella. Ekobrottsmyndigheten har nyligen också konstaterat att kriminella visar intresse för stora infrastrukturprojekt.

– Detta behöver vi jobba med tillsammans, myndigheter, branschorganisationer och entreprenörer. Det är en oerhört viktig fråga för oss. Trafikverket har nu också startat upp en avdelning för sund konkurrens som ska vara ute i projekten och kontrollera, säger Ljunglund.

Vid sidan av allt detta ligger myndigheten Trafikanalys på och granskar Trafikverkets kostnadskontroll. Ingen vill att de rekordstora anslagen ska försvinna ner i ett svart hål av ökande kostnader som riskerar att nödvändiga jobb inte blir utförda.