Publicerad: 2023-08-22
Lästid: 0 min
–Samhällets kostnader för klimatanpassning kommer att bli mycket stora, lågt räknat hundratals miljarder bara för ras, skred, erosion och översvämning av stadsbebyggelse. Hur det ska finansieras är en fråga som regeringen måste börja ta i. Kommunerna kan själva inte klara det. Med hjälp av naturens lösningar kan vi bidra till att öka den biologiska mångfalden och motståndskraften mot översvämningar och värmeböljor, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.
Det kan handla om att bevara gröna korridorer genom städerna, öppna upp täckta dagvattenledningar, återställa våtmarker och bygga in växtlighet i städer. Våtmarker, regnbäddar och gröna översvämningsytor fördröjer vattnet, vilket minskar risk för skador. En global rapport från WWF och Röda korset 2022 visar att man med naturens hjälp kan mildra effekterna av till exempel torka och översvämningar med 26 procent.
Ett internationellt uppmärksammat exempel kommer från stadsdelen Augustenborg i Malmö, som redan på 1990-talet byggdes om till en ekostad. Malmö stad hade tidigare brottats med mycket översvämningar i källare på grund av otillräckliga vattenledningsrör. Satsning på gröna tak, rännor, kanaler och fördröjningsdammar gjorde att regnvattnet kunde rinna av på vägen till avloppssystemet.
Andra exempel som WWF framhåller är Sundbybergs kommun utanför Stockholm som jobbar med en aktivitetspark med inbyggd dagvattenfördröjning. Örebro kommun tar fram lekplatser där grönskan har både en biologisk och pedagogisk funktion.
– I stadsmiljöer kan vatten och grönska finnas invävd på många olika sätt i gaturummen, på tak och fasader och i mikroparker, vilket ger stora mervärden för biologisk mångfald och människors livsmiljö, säger Sabina Andrén.
Text: Micael Appelgren
Vattenparker i Uppsala och Enköping samt i Västerås: Västerås stad och Mälarenergi har anlagt en multifunktionell vattenpark som renar förorenat vatten innan det släpps vidare ut i Mälaren. Miljön gynnar den biologiska mångfalden i området och erbjuder fin miljö för rekreation och friluftsliv. Liknande vattenparker har också byggts i Enköping, Uppsala och Lund.
Dagvatten tas tillvara i Norra Djurgårdsstaden: I Norra Djurgårdsstaden, Stockholms mest omfattande stadsutvecklingsområde, jobbar Stockholms stad med att ta tillvara dagvatten, att skapa en mångfunktionell grönstruktur och att förstärka spridningssamband mellan norra och södra Djurgården.
Våtmark, översvämningsskydd och rekreation kombineras i Getinge i Halland: Getinge i Halmstads kommun har upprepade gånger drabbats av översvämningar i Suseån. För att skydda samhället, bevara naturvärden och höja livskvalitén hos invånarna byggde kommunen 2017 skyddsvallar och ett kombinerat våtmarks- och rekreationsområde med promenad- och motionsvägar. Projektet bidrar till tre övergripande mål: samhällsskydd, naturvård och rekreation.
Skånsk skolgård buffrar regnvatten: I Vellinge kommun i Skåne har Sandplaneskolans skolgård byggts om till multifunktionell yta med amfiteater och utrymme för rekreation och idrott och en trädgård för naturpedagogik, som samtidigt kan buffra regnvatten.
Urban våtmark i Järfälla: I nya stadsdelen Barkabystaden i Järfälla minskar en urban våtmark översvämningsrisker och avrinning från bebyggelse genom att fördröja och magasinera vattnet.
Gröna tak på busskurerna i Göteborg: 100 busskurer i Göteborg har fått nya så kallade “gröna tak” med fetbladsväxter. Syftet är att gynna biologisk mångfald och minska översvämningar.
Regnbäddar som farthinder: I Ängelholm har kommunen byggt regnbäddar på vägar för att minska översvämningsrisk, samtidigt som de blir ett farthinder för att öka trafiksäkerheten.
Massaprojektet i Stockholm (planeringsstadium): Sprängsten från tunnelbaneutbyggnaden ska användas för att utveckla undervattensrev och göra sjöbottnar i staden mer levande igen.
Källa: WWF
Text: Micael Appelgren
Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.
