Regeringen: "Blödningen är stoppad"

Trafikverket har räknat om, flyttat projekt, och hittat sätt - enligt egen utsago - att får fram 20 miljarder extra i projekt som man vill avvakta med och istället gå fram med 27 nya projekt. Bakgrunden är bland annat Riksrevisionens kritik att kostnadsökningar på ett orimligt sätt äter upp resurser för andra projekt som hade varit mer samhällsekonomiskt vettiga. Det är nu inte bara mer pengar till infrastruktur, utan som bostads- och infrastrukturministern uttrycker det: "mer infrastruktur för pengarna" som gäller.

– Det är en betydande satsning som vi presenterar i förslaget till nationell plan idag. Den ger oss möjlighet att ta igen det mångårigt eftersatta underhållet på våra vägar och det görs en omfattande satsning på järnvägen. Samtidigt kan vi stärka totalförsvaret och förbättra klimatanpassningen, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana.

Nu ska dock regeringen vända och vrida på detta och ett antal remisser ska plockas in. Inget är klart förrän det är klart. Det som är oklart är om Sverige har maskiner och entreprenörer som vill och kan ta jobben. Fortfarande är Trafikverkets upphandlingar omfattande och inte tillräckligt attraktiva för mindre maskinentreprenörer. Och det stora jättarna har den senaste tiden fått känna på kvasten när Trafikverket har hävt kontrakt efter konflikter där Trafikverket menar att entreprenörerna agerar oseriöst - och polisanmälningar visar att man till och med misstänker brottslighet.

Satsningen på underhåll och investeringar i järnvägen är en central del av planförslaget och omfattar totalt cirka 500 miljarder kronor. Nuvarande regering har gjort stor sak av att underhållsskulden ska betas av och menar att tidigare regeringar, socialdemokratiska, har struntat i detta.

- Men nu har blödningen stoppat och för första gången i år växer inte underhållsskulden längre, säger Andreas Carlson.

Arbetet med att beta av järnvägens underhållsskuld fortsätter och beräknas vara avklarat om 25 år - till år 2050, förutsatt kontinuerliga resurstillskott och att andra järnvägsaktörer förverkligar sina planer, som det heter i Trafikverkets pressmeddelande.

Stamvägnätets bärighet ska höjas till bärighetsklass BK4 till år 2030. Det möjliggör tyngre transporter och stärker både näringslivets konkurrenskraft och totalförsvarets kapacitet. Planförslaget tar hänsyn till totalförsvarets behov och prioriterar insatser som stärker samhällets motståndskraft. Försvaret och Nato har här fått vad som önskats och krävs, enligt dessa aktörer.

Av totalen är det småsummor som går till det som kallas miljöåtgärder. 16 miljarder. Exempel på sådana är bättre ljuddämpning i fasader, bullerreducerande beläggning på vägar, säkra passagemöjligheter för djur och infrastrukturmiljöer som främjar artrikedom.

5 miljarder är öronmärkta för att klimatanpassa vägarna genom exempelvis trädsäkring, erosionsskydd samt rensning och byten av trummor för avvattning. När det gäller järnvägen avsätts medel till klimatanpassning genom exempelvis utbyte av trummor till nya med större radie och för erosionsskydd.

Planförslaget går nu ut på remiss till berörda instanser. Remissynpunkter kommer att lämnas till regeringen, som förväntas fastställa planen under våren 2026.