Publicerad: 2025-02-25
Lästid: 0 min
– Sverige behöver en effektiv och skarp miljöstraffrätt – inte bara för att skydda människors hälsa och miljön, utan också för att skydda vårt samhälle från de hot som den organiserade miljöbrottsligheten medför, säger klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari.
För att lyckas med det ska det bland annat införas ett nytt avfallsbrott som ett komplement till bestämmelsen om miljöbrott. Syftet är att det nya avfallsbrottet effektivt ska träffa de som i näringsverksamhet vanemässigt eller annars i större omfattning ägnar sig åt att bortskaffa avfall på ett otillåtet sätt, till exempel genom att dumpa, gräva ned eller elda avfall. Eftersom detta anses direkt kunna skada allmänheten ska straffen höjas.
Uppdraget har bestått av fyra delar. Den första delen avser åtgärder för att förebygga miljöbrottslighet. Den andra delen avser åtgärder som förbättrar möjligheterna att upptäcka, utreda och lagföra miljöbrottslighet. Den tredje delen avser hur miljösanktionsavgifter ska kunna användas i flera fall och innefattar även en översyn av avgiftsnivåerna. Den fjärde delen avser hur miljöstraffrätten ska skärpas.
Text: Micael Appelgren
Straffsatserna för uppsåtliga miljöbrott ska höjas kraftigt och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om det är fråga om organiserad brottslighet.
Miljöstraffrätten ska renodlas på så sätt att mindre allvarliga överträdelser inte längre ska vara straffbara utan hanteras genom systemet med miljösanktionsavgifter,
Ett nytt avfallsbrott ska införas, och lämplighetsprövningen för att få bedriva miljöfarlig verksamhet ska skärpas.
Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.
