maskinentreprenoren logo

Branschnytt

Skyfall kostar mer – och skapar viss nytta

Maskinentreprenörer är helt nödvändiga när skyfall slår till och skadar samhällens infrastruktur. Nu finns även beräkningar som visar vilka nyttor skyfall skapar.

writer image
Micael Appelgren

Lästid:  0 min

article
article I september 2023 gick helt oväntat ett skred på E6 i Stenungsund. Regnet påverkade, men enligt SMHI hade det inte kommit ovanligt stora mängder. Följden blev dock omfattande och drabbade näringslivet hårt. Men här uppstod också en nytta då Trafikverket lyckades få in spetskompetens för reparationerna som gav nya kunskaper och insikter. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Efter de omfattande regnen som slog till i sydöstra Spanien i slutet av oktober, där över 200 personer fick sätta livet till, har frågan om liknande skyfall i Sverige återigen hamnat högt på dagordningen. Sverige är långt ifrån skyddat eller förberett för liknande scenarion. Undersökning (Novus) visar att 88 procent av landets kommuner har stort behov av underhåll och investeringar i VA. 45 procent av kommunerna vet inte om de har resurser att rätta till bristerna. Från första januari i år ska alla kommuner ha upprättat en vattentjänstplan för att stå bättre rustade mot skyfall. Många har inte ens börjat. Kommuner kräver att staten tar större helhetsansvar. Försäkringsbolagen har börjat titta snett på kommuner som inte arbetar förebyggande och vill kräva tillbaka pengar för kostnader som uppstår i kommuner som inte arbetar just förebyggande. 

Under hösten kom en rapport som samarbetspartners inom grupperingen VA Fakta, låtit ta fram. Rapporten är författad av forskaren och konsulten Ulf Silbersky. Bakom VA Fakta står branschorganisationerna Maskinentreprenörerna, Svenska Rörgrossistföreningen, och VVS-Fabrikanterna. 

Rapporten som heter Samhällsekonomiska kostnader och nyttor vid skyfall, räknar fram olika kostnader för två kommuner som drabbats av skyfall. Katrineholm och Umeå. Det här med nyttor är helt nytt.

Det som gör rapporten ovanlig är att den analyserar vad man kallar indirekta och abstrakta kostnader. Och nyttor. Dessa kostnader, belyser rapportförfattaren Ulf Silbersky, kan uppgå till mellan 60 och 90 procent av den totala kostnaden för skyfallet totalt. För att hamna rätt behöver man också beräkna vilken nytta skyfallet lett till.

– Historiskt har dessa indirekta och abstrakta kostnader inte dokumenterats och inkluderats i kostnadsestimat för skyfall. Kalkylen är inte så snäv som vi ofta gör den. Exempel på en indirekt kostnad är näringsverksamhet som måste stänga på grund av skyfall. Ökad kompetens efter att ha hanterat ett skyfall, säger Silbersky.

Studien visar att samhällsekonomiska kostnader för skyfall drabbar hela samhället, inte bara de som drabbas direkt av förstörd egendom eller infrastruktur. Det som kan falla utanför kostnadsberäkningar är till exempel avbrott i skolundervisning, irritation i hemmet, stress, med mera. Det är detta som benämns som abstrakta kostnader i rapporten. 

Lite mer överraskande är att skyfallen också kommer med ”nyttor” det vill säga, skapar vissa fördelar för olika grupper. Här kommer till exempel maskinentreprenörer in i bilden. Skyfall skapar nämligen jobb för maskinentreprenörer, deras medarbetare och leverantörer – både före och efter.

Studien visar att det finns stora besparingar – större än man först kan tro – att göra vid investeringar i skyfallshantering. Inte minst för att det alltså leder till olika nyttor, både före och efter.

– För att öka motståndskraften och skapa mer robusta samhällen behövs ökad förståelse för de indirekta och abstrakta kostnaderna. I många beräkningar som görs i dag ingår inte indirekta och abstrakta kostnader. Gör vi det så kommer det underlätta för ansvariga att prioritera och ta snabbare beslut. Det är syftet med att belysa detta. Också ökad tillit till samhällsinstitutioner är en nytta i de fall samhället agerar handlingskraftigt för att åtgärda eller minska de negativa konsekvenserna av skyfall, förklarar Ulf Silbersky.

Beräkningarna i rapporten visar att ett skyfall över området kring Kullbergska sjukhuset i centrala Katrineholm kan kosta samhället 27,2 miljoner kronor. Samhällsnyttor av ett skyfall i det aktuella området är beräknade till 10,6 miljoner kronor. Det innebär att nettoberäknad samhällskostnad är 16,6 miljoner kronor. Motsvarande siffror för ett skyfall över området kring Rödäng-Västerslätt i västra Umeå är 8 miljoner kronor. Samhällsnyttor av ett skyfall i det aktuella området är beräknade till 4 miljoner kronor. Det innebär att nettoberäknad samhällskostnad är 4 miljoner kronor. 

Studien visar kanske också att det saknas tillräckligt kunskap i dagsläget?

– Det finns stora besparingar att göra genom att investera i hantering av skyfall. Hanteringen kräver ett helhetsgrepp där även statliga institutioner samverkar med kommunerna som inte själva kan ta ledarskap i den här frågan. Studien kan bidra till att underlätta ett helhetsgrepp i skyfallsfrågan, säger Silbersky.

Text: Micael Appelgren

Rapporten

Studien ”Samhällsekonomiska kostnader och nyttor vid skyfall” har haft som syfte att beräkna faktiskt synliga och ”abstrakta” kostnader och ”nyttor” i samband med skyfall. Två geografiska områden har beräknats. Att beräkna nyttor har hittills aldrig gjorts vilket gör studien unik. De som får direkta nyttor av skyfall är till exempel maskinentreprenörer. 

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer