maskinentreprenoren logo
Ekonomi

”Bilda opinion om underhåll av infrastruktur”

Sveriges infrastruktur är dåligt underhållen. Det är ingen nyhet för vår bransch. Men kanske ska vi ta till oss frågan och skapa opinion i saken.

Foto: WSP

Lästid

0 min
Fredrik Bergström, WSP Advisory, menar att det finns utrymme för maskinentreprenörer att delta i diskussionen om vilka infrastruktursatsningar som ska prioriteras.
Fredrik Bergström, WSP Advisory, menar att det finns utrymme för maskinentreprenörer att delta i diskussionen om vilka infrastruktursatsningar som ska prioriteras.
Dela

Konsult- och rådgivningsbolaget WSP talar i sin rapport Prioriteringar och vägval när Sverige behöver renoveras om hur Sveriges samhällsbyggare kan ta ett större ansvar i processen. 

Fredrik Bergström är affärsområdeschef för WSP Advisory. Han menar att alla aktörer som är inblandade i underhåll och nybygge av landets olika typer av infrastruktur bör vara med i diskussionen.

– Det är en jätteviktig fråga för samhällsbyggarna att engagera sig i. De kan trycka på och påtala de brister och utmaningar som finns. Poängtera det som de upplever i sin vardag.

Vi lever tydligen i en situation av förnekelse. Att VA-nät, elkraftsförsörjning och transportsystem till stora delar fungerar tack vare att våra föräldrar var kloka och byggde rejält men att det nu är dags att underhålla är tydligen en svår tanke att ta till sig. Vi tar för givet att vatten ska flöda ut kranen och att avloppet tas om hand, lika väl som att vattenkraftverken levererar elektricitet år efter år.

Sanningen är dock en annan.

I WSP:s rapport konstateras att förnyelsetakten av vårt VA-nät under de två senaste decennierna legat på 0,4 procent. Eftersom ett VA-nät har en genomsnittlig livslängd på 50–100 år beroende på markförhållanden, material och belastning, innebär detta att systemet borde förnyas med 1–2 procent per år. Vi lever alltså inte på långa vägar upp till behovet.

Elnätet är visserligen bättre underhållet, men kraftverken närmar sig i de flesta fall sin tekniska livslängd. Under perioden 2045–2060 kommer i stort sett samtliga vattenkraftverk, kärnkraftverk, vindkraftverk och kraftvärmeverk att behöva renoveras eller ersättas. Till detta kommer att samhällsutvecklingen, med klimatfrågan inräknad, pekar på att vår konsumtion av elkraft kommer att öka betydligt. Alltså krävs inte bara ersättning av kraftverk och underhåll av elnät, det krävs nybyggnation också.

Angående våra vägar och järnvägar är rapporten nästan lika dyster. Här konstateras att majoriteten av både de kommunala och statliga vägarna byggdes före 1970 och att ett kommande behov av reinvesteringar är tydligt. Anslaget till drift och underhåll av det statliga vägnätet är enligt WSP:s rapport nere på historiskt låga nivåer mätt i antal kronor per kilometer. Detta får bland annat till följd att storstadsregionernas vägnät prioriteras medan underhållet av gles- och landsbygdsvägar eftersätts. 

– Det handlar om grundläggande funktioner för samhället, konstaterar Fredrik Bergström. Men det är ganska komplicerade frågor och man får inte fastna i huruvida stöd till dem som har hög elräkning ska betalas ut eller inte. Det är mycket viktigare att säkerställa att vi har bra system så att vi slipper hamna i paniklösningar. 

– Det vore väl underligt om Sverige som är ett av världens rikaste länder inte skulle klara av att hålla en fungerande infrastruktur. Speciellt som det faktiskt är avgörande för både näringsliv och samhället i övrigt att de här funktionerna fungerar. En konsekvens av det eftersatta underhållet och nybyggandet kan till exempel vara att vi förlorar i konkurrenskraft när företag ska etablera sig. 

Varför är det då så svårt att sätta av pengar till dessa samhällsviktiga funktioner? Fredrik Bergström har en teori. 

– Det kan vara ett mentalt hinder. Vi inser inte att infrastruktur måste skötas hela tiden. Det är som att förvalta skog, som måste skötas hela tiden för att ge god avkastning. Den insikten saknas här.

Bakom politiska beslut står stödet från väljarna och rapportförfattarna har därför undersökt hur folkopinionen ser ut kring de här frågorna. Är underhållet av VA-nätet något som Svensson funderar över?

Det visar sig att opinionen är engagerad. Hela 89 procent av de tillfrågade säger att de känner någon form av oro för elnätets långsiktiga status. 83 procent kände oro för järnvägsnätet, 81 procent för vägnätet och 78 procent för VA. Det finns alltså en klar majoritet bland svenska folket som känner oro för infrastrukturens status och därmed borde vara villig att investera.

Här kommer vi tillbaka till samhällsbyggarnas egen roll. Det finns enligt Fredrik Bergström utrymme för branschens representanter att vara med och skapa opinion.

– Det handlar om olika perspektiv. Vi som tagit fram rapporten har ett perspektiv, kanske lite uppifrån, och entreprenörerna ser vardagen. Båda perspektiven är viktiga.

WSP Rapport

Rapporten Prioriteringar och vägval när Sverige behöver renoveras konstaterar att underhållsskulden till vår infrastruktur är stor och att det är bråttom att betala. Inom 15–20 år har flera system nått sin livslängd. Samhällsbyggare, som maskinentreprenörer, inbjuds att hjälpa till med opinionsbildning i frågan.

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer

Genom att använda vår hemsida godkänner du vår cookie policy