– Vi ser att det finns skäl att utreda behovet av nya flexibla verktyg som kan komplettera dagens regelverk. Ett sådant verktyg skulle göra det möjligt att korrigera strukturella konkurrensproblem som i dag inte kan åtgärdas med rådande lagstiftning, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.
Konkurrensverket har tidigare presenterat en rapport om konkurrensen på digitala plattformsmarknader i Sverige där flera problem pekades ut.
En av de frågor som lyfts fram i rapporten är det nuvarande regelverkets begränsningar i det fall ett problem är strukturellt, det vill säga att det omfattar en hel marknad. I dag kan Konkurrensverket enbart utreda överträdelser som omfattar enskilda företag och deras agerande, inte alla företag inom en viss bransch.
– Om vi ser att företag på en viss marknad agerar på ett sätt som är konkurrenshämmande, till exempel genom att använda en viss form av avtal som begränsar konkurrensen, vore det bra för marknadens funktionssätt om vi kunde kräva att bolagen slutar med det aktuella beteendet. Det kan vi inte i dag, säger Rikard Jermsten.
Behovet av kompletterande verktyg i tillsynsarbetet blev också synligt i arbetet med den utredning om konkurrensen inom byggmaterialindustrin som Konkurrensverket genomförde på regeringens uppdrag. Undersökningen resulterade i rapporten Konkurrensen i byggmaterialindustrin som publicerades i december 2021.
I rapporten konstaterade Konkurrensverket att flera av konkurrensproblemen i byggmaterialbranschen har att göra med marknadens struktur, snarare än enskilda aktörers agerande. Problemen kan därmed inte åtgärdas med stöd av förbuden i rådande konkurrenslagstiftning.
– Det är fråga om högt koncentrerade marknader med strukturella problem. Möjligen är det också det vi nu ser exempel på i dagens diskussioner om prissättningen på marknaden för drivmedel. Det är för övrigt en fråga Konkurrensverket för närvarande tittar närmare på.
Ett exempel på hur ett kompletterande konkurrensverktyg kan se ut är det som infördes i Storbritannien redan 2002 och som ger den brittiska konkurrensmyndigheten möjlighet att undersöka en marknad för att bedöma hur konkurrensen fungerar. Fokus ligger då på hela marknaden och på att hitta orsakerna till konkurrensproblemen. När eventuella problem har identifierats kan myndigheten vidta en eller flera åtgärder för att marknadens funktionssätt ska förbättras på hela den aktuella marknaden. Olika varianter av sådana marknadsundersökningar, med möjligheter att fatta framåtriktade beslut, har införts i Island och är på väg att införas i Danmark och Norge. Även den tyska konkurrensmyndigheten ser nu ut att få liknande verktyg till sitt förfogande.
– Vi föreslår också att Konkurrensverket, precis som systermyndigheterna i Norge och Island, ska få möjlighet att ålägga företag i koncentrerade branscher att anmäla alla förvärv som de är involverade i, även de som inte är anmälningspliktiga, som ett sätt att motverka konkurrensproblem.
Mot bakgrund av de här samlade erfarenheterna menar Konkurrensverket att det finns ett stort behov av att utreda hur ett nytt verktyg skulle kunna utformas som gör det möjligt att granska och åtgärda strukturella konkurrensproblem.
– Med ett nytt flexibelt verktyg som komplement till dagens regelverk skulle Konkurrensverkets möjligheter att verka för väl fungerande marknader öka. Det skulle gynna såväl enskilda konsumenter som samhällsekonomin i stort, säger Rikard Jermsten.