De två männen hemmahörande i Stockholm respektive Karlskoga greps tidigare i höstas och sitter sedan dess häktade för att inte kunna göra sig av med bevismaterial. De misstänks för att lurat ett 50-tal kunder, främst i östeuropa, på nio miljoner kronor genom falska annonser på diverse entreprenadmaskiner på sajten mobile.de. 

– Utredningen går framåt. Vi har hittat ganska mycket intressant info i datorer och telefoner, berättar åklagare Anders Persson, som leder utredningen, till Nerikes Allehanda. 

Fallet är ett av de större åklagare Anders Persson haft under sin yrkesbana som åklagare, han uppger att det handlar om oerhört många misstankar mot de två männen. 

När ett åtal kan vara klart är i nuläget inte känt, det är ett omfattande utredningsmaterial att gå igenom. 

Nerikes Allehanda har varit i kontakt med de två misstänktas advokater. Mannen från Karlskoga företräds av advokaten Gina Samaan som säger till Nerikes Allehanda att hon inte vill kommentera ärendet. 

– Det ligger inte i min klients intresse så jag avser inte att medverka, svarar hon på frågan vilken inställning hennes klient har till anklagelserna.

Den misstänkte från Stockholm företräds av advokat Olov Mattsson. Advokaten konstaterar att hans klient nekar till anklagelserna, men kan inte kommentera mer än så.

– Med tanke på det skede utredningen befinner sig i avstår jag från att kommentera, säger han till Nerikes Allehanda. 

Skärmdump på en annons från sajten mobile.de som de misstänkta bedragarna använts sig av. Maskinen på bilden har ingenting med bedrägeriet att göra.

Maskinbedragare häktade – omfattande utredning pågår

LO-förbunden kräver ett löneutrymme på 4,4 procent plus en låglönesatsning som innebär ett löneutrymme på 1 192 kronor för de som tjänar under 27 100 kronor. Avtalens lägstalöner ska justeras upp ytterligare, med ett löneutrymme om 1 371 kronor.

– Det är viktigt att LO-förbunden står enade i årets avtalsrörelse. Vi står inför en exceptionell tid med stor osäkerhet runt både inflation, räntor och levnadskostnader. Våra medlemmar känner en stor oro för hur man ska få livet att gå ihop. Här behöver alla ta ansvar och det viktigaste är att se till att vanligt folk kan få vardagen att gå runt, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Utöver lönenivåerna är avtalslängden en knäckfråga. Byggnads förordar ett kort avtal.

– I en tid med stor osäkerhet och snabba förändringar måste vi utnyttja den flexibilitet som den svenska modellen ger oss. Då kan vi inte låsa in oss i ett längre avtal, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare Byggnads.

Byggnads motpart Byggföretagen gick nyligen ut och kritiserade LO-samordningen i en debattartikel där man menade att arbetstagarnas löneökningar borde vara betydligt lägre.

– Att arbetsgivarna redan kritiserat överenskommelsen och snarare verkar vilja sätta arbetarna på ruinens brant visar att vi har en tuff avtalsrörelse framför oss. Det utspelet landade verkligen inte väl hos våra medlemmar. Det blir en kamp mellan de som vill hålla arbetarnas huvuden ovanför vattenytan och de som vill trycka ner dem, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare Byggnads.

Utöver lönenivåerna har branschen flera viktiga frågor som måste lösas. Inte minst vad gäller kampen mot arbetslivskriminaliteten men även inom arbetsmiljö och jämställdhet. Byggnads och motparten Byggföretagen växlar avtalskrav på Byggavtalet den 14 februari och övriga avtal senare samma vecka.

Byggnads hänger på LO i avtalsrörelsen

- Med laboratoriet kommer vi ha möjlighet att bedriva utvecklingsarbetet mer fokuserat. Vi kommer få ännu bättre kontroll på vår egen betongproduktion och samtidigt bidra med ökad kunskap till hela branschen, säger Ola Mårtensson, ansvarig chef på Swerock och Peab Asfalts teknikverksamhet.

Laboratoriet blir cirka 700 kvadratmeter stort och beräknas att stå klart för inflyttning under första halvan av 2023. Stora delar av Swerocks mottagning- och produktionskontroller kommer att hanteras här. Laboratoriet kommer också att fungera som Swerocks nav för forskning- och utveckling. 

För att nå det uppsatta målet att ha 50 procent lägre klimatpåverkan från betong till 2030 anses forskning en viktig faktor. Med hjälp av det nya laboratoriet ska Swerock bland annat ha möjlighet att forska vidare på exempelvis hur koldioxidutsläppen kan minskas vid tillverkning av betong.  

- Vi kommer bland annat att driva olika forskning- och utvecklingsprojekt samt göra prover på specifika bindemedel och utföra specialprovningar, exempelvis på beständigheten hos betongen. Men vi har också dörren öppen för externa kunder med behov av betongprovning, säger Staffan Carlström, produktchef på Swerock. 

Peab Asfalt och Swerock har idag sex ackrediterade laboratorier från Boden i norr till Helsingborg i söder. Det nya laboratoriet kommer att ge stora möjligheter att ytterligare utveckla verksamheten och utföra nya och mer avancerade provningsmetoder. 

- Nu är det full fart på det mesta. Vi planerar att flytta in i lokalerna under första kvartalet av 2023 och sedan ha full verksamhet i gång under andra kvartalet. Vi håller även på att rekrytera både laboratorietekniker och en laboratorieföreståndare, berättar Staffan Carlström.

För att nå det uppsatta målet att ha 50 procent lägre klimatpåverkan från betong till 2030 anses forskning en viktig faktor. Med hjälp av det nya laboratoriet ska Swerock bland annat ha möjlighet att forska vidare på exempelvis hur koldioxidutsläppen kan minskas vid tillverkning av betong.

Peab ska forska fram ny betong

Från 2012 till nu har det byggts 966 bostäder i Kiruna, under samma tid har 730 bostäder avvecklats - rivits. 

- Under 2023 släpper LKAB dessutom ytterligare 547 bostäder, säger Linus Niva avdelningschef på samhällsomvandlingsenheten i Kiruna. 

Men det hjälper inte. Det råder brist på bostäder i Kiruna, och det sätter käppar i hjulen när det gäller att rekrytera. Nya projekt i Kiruna, inte minst inom LKAB, kommer bland annat att kräva fler maskinförare. I Kiruna vill kommunledningen i så stor omfattning som möjligt undvika att kompetensen flyger in för jobb, och sedan lämnar när arbetspassen är över.

LKAB har i varje fall lyckats bidra till ett ökat bostadsbestånd i Kiruna.

– Det är viktigt för oss att utveckling går före avveckling och därför försöker vi alltid ligga på plus gällande antal bostäder. Något vi har lyckats med, säger Niva.

Samtidigt märker även LKAB av bostadsbristen och har problem att erbjuda bostäder till nyanställda.

– Vi vill fortsätta hålla en hög takt i bostadsbyggandet, vi och andra aktörer har kapacitet för att kunna bygga ännu mer. Men för att lyckas med det gäller det att kommunens infrastrukturarbete hänger med och att deras process kring tillgång till mark inte blir en flaskhals, påtalar Niva.

LKAB har lyckats bidra till ett ökat bostadsbestånd i Kiruna.

Fler byggen än rivningar när Kiruna flyttas

-Cementkrisen kräver precis som elkrisen ett bredare synsätt än stuprörsperspektivet. Regering och riksdag får inte stå maktlösa när det kommer till beredskap och försörjningstrygghet, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, säger Catahrina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagten. 

Den 13 december meddelar Mark- och miljödomstolen dom om Cementas nya ansökan om ett fyraårigt tillstånd. Det kommer bli helt avgörande vad domstolen där kommer fram till om svensk byggbransch inte ska drabbas av ännu ett tungt bakslag efter sommaren 2023.

- Cementkrisen är inte över. Vi riskerar en svart lucia för hela samhällsbyggnadssektorn, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

En analsy som gjorts gällande Cementas situation är framtagen av konsultföretaget WSP och uppskattar att drygt 160 000 jobb kan gå förlorade om Cementa inte får fortsatt tillstånd.

- Planerade infrastrukturprojekt och utbyggnaden av vindkraft är två ben i den gröna omställningen som skulle påverkas kort tid efter att Cementas tillstånd löper ut, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Cementas anläggning i Slite står för omkring 75 procent av cementproduktionen i Sverige.

Fyra miljöorganisationer ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. De anser att de nya bestämmelserna strider mot grundlagen dels då de är avsedda att tillämpas endast i detta specifika fall, vilket strider mot kravet på föreskriftsgeneralitet, dels då myndigheter och andra aktörer inte fått tillräcklig tid att yttra sig över regeringens lagförslag, vilket innebär att lagstiftningsärendet inte bereddes på det sätt som krävs innan lagen antogs.

Högsta förvaltningsdomstolen anser att den tillämpade lagstiftningen inte strider mot kravet på föreskriftsgeneralitet. Det kravet är av formell natur. Eftersom den aktuella lagtexten är generellt utformad och därmed inte uttryckligen avser ett konkret fall strider lagstiftningen inte mot kravet. När det gäller beredningskravet framhåller Högsta förvaltningsdomstolen att det inte finns några regler om remisstidens längd och att även mycket korta svarsfrister är godtagbara i brådskande och allvarliga situationer. Tillkomsten av de nya bestämmelserna strider därför inte heller mot beredningskravet.

– En positiv signal men inte beslutet som vi alla väntar på, säger Anders Robertsson, vd i Maskinentreprenörerna. Det är positivt att domen inte spär på den oro och osäkerhet som våra medlemmar i entreprenadbranschen känner inför Mark- och miljödomstolens dom nästa vecka.

Cementkrisen briserade den 6 juli 2021 när Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan om förnyat tillstånd att få bryta kalksten i Slite på Gotland. För att undvika den värsta cementbristen röstade riksdagen den 29 september igenom en särskild lag som gjorde det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om en tidsbegränsad förlängning av nuvarande tillstånd.

Regeringen följde lagen när det gav Cementa tillfälligt tillstånd att fortsätta bryta i Slite. Men nu väntar den riktiga domen 13 december, som handlar om ett kortare tillstånd för att svensk cementproduktion inte ska tvärnita.

Cementalagen var laglig

Volymmässigt innebär avtalet att 20 till 40 fordon dagligen kommer att vara i drift under ledning av Märsta Förenade och omfattar såväl leveranser ut till kund som interna transporter för att förse Jehanders terminaler med material.

– Jag ser fram mot att fortsätta utveckla vårt kunderbjudande tillsammans med Märsta Förenade. Vi har en gemensam ambition att arbeta med logistikutveckling och att reducera klimatavtrycket från våra transporter. Efter två givande år tillsammans med Foria har vi ömsesidigt kommit överens om att denna lösning passar bättre för bägge parter, säger Mats Björkryd, vd för Jehander.

Märsta Förenade har under flera år haft en stadig organisk tillväxt som inneburit en omsättningsökning på mellan 5 och 10 procent årligen. Omsättningen ligger idag på drygt en miljard kronor. Märsta Förenade har cirka 60 delägare och drygt 550 fordon.

– Vi är glada för förtroendet att Jehander valt Märsta Förenade som sin nya leverantör. Vi täcker hela Stockholmsområdet och med vår effektiva trafikledning och våra cirkulära flöden kommer vi kunna optimera transporterna vilket bidrar till minskade koldioxidutsläpp, säger Patrik Wadenhed, vd Märsta Förenade.

Avtalet löper under fem år med start den 1 januari 2023. 

Patrik Wadenhed, vd Märsta Förenade och Mats Björkryd, vd Jehander har kommit överens om ett avtal kring materialtransporter värt 350 miljoner.

Stort avtal för materialtransporter i Stockholm

Inflation och höga räntor ihop med kommande vintermörker.

Nej, det är inte någon annans problem

Nu finns det ett nytt maskintest ute. Det och alla tidigare tester har vi samlat på sidan Maskintest. In och kika!

Vi testar Takeuchi TB 370

Läs maskinentreprenören digitalt

Maskinentreprenören utkommer med 10 nr per år och är Sveriges äldsta tidskrift för maskin­entreprenörer. Första numret utkom första maj 1957.

Maskinentreprenören | Sveriges bullrigaste tidning

Ta med tidningen överallt

Vi vet inte vart konjunkturen är på väg faktiskt.

Lågkonjunkturen kanske bara stannar i ett år.

När köper du din sista dieselmaskin?

Maskin System har varit verksamma i branschen sedan 2012, men det är först under de två senaste åren som företaget börjat skapa sig ett namn i branschen. Men trots att de levererat fler än 700 grävsystem sedan 2020 är de fortfarande något av en doldis bland maskinstyrningsleverantörerna. 

– Vi har medvetet hållit en låg profil. Ryktet har spridit sig bland maskinisterna i branschen och det är den bästa marknadsföringen vi kan få, konstaterar Simon Skinnars och Anders Svensson som tillsammans startade företaget för tio år sedan. 

Då var det först och främst ett verkstadsföretag, men i och med att Simon har ett förflutet i mätbranschen byggdes det även på med en del mätutrustning och sakta men säkert har företaget vuxit sig starkare och starkare. Det stora genombrottet kom 2020, mitt under pandemin, då Maskin System fick den svenska agenturen för norska Makin’ 3D, världens första androidbaserade maskinstyrning som bygger på molnlösning där alla filer och data lagras. Det betyder att det inte längre sitter en värde-full stöldbegärlig dator i maskinen, utan enbart en löstagbar surfplatta där maskinisten får all sin information och dessutom kan använda för att kommunicera med supportteknikerna.

– Jag fick upp ögonen för Makin’ 3D på en mässa i Norge 2018, berättar Simon Skinnars. De båda företagen höll kontakten efter mässan och strax innan gränserna stängdes på grund av pandemin åkte Simon och en kollega över till Norge för ett besök hos Makin’ 3D. 

– Det var en ”perfect match” så att säga, konstaterar han. 

– Ja, du var helt lyrisk när du kom hem minns jag, fyller Anders Svensson i. 

I pandemitider var det digitala möten som gällde, ett samarbetsavtal kom till över nätet och sommaren 2020 var den första Makin’ 3D-maskinen levererad i Sverige. Efter det har det gått i en rasande fart. 

– Vi lovade att sälja 50 system från juni till december 2020 – det blev 100. Året efter sa vi att vi skulle sälja 100 – det slutade med 200. Om vi spänner bågen lite skulle jag säga att innan året är slut kommer vi ha levererat 800 system sedan vi började 2020, säger Simon Skinnars. 

Vad är det då som gör att så många maskinister har valt att gå över till Makin’ 3D? Det brukar ju emellanåt heta att maskinbranschen är konservativ och att det går långsamt att jobba in nya produkter. Tittar man på Maskin Systems och Makins utbredning i Sverige visar den precis tvärtom. 

– Jag tror att mycket är tack vare vår service- och supportorganisation. Eftersom det är en molnbaserad tjänst kan vi lösa mycket av problemen från kontoret och kunden behöver inte vänta på att vi ska komma ut. Sedan har vi varit snabba på att leverera och möter kunden där han är – ute i gropen. Vi vill inte sitta på kontor i fina skjortor – det är inte vi, säger Simon Skinnars. 

Jobbar med varumärkena:  Makin, Geomax, Pix4D.

Maskin System AB

De som väljer Makin’ 3D är främst teknikintresserade nytänkande entreprenörer, men eftersom mycket fokus har legat på användarvänlighet krävs egentligen inga tekniska kunskaper för att hantera systemet. Detta bekräftas av maskinföraren och tillika ägaren av Mosjö Byggfirma, Danny Eriksson, som kört Makin’ 3D sedan i våras. 

– Jag skulle uppgradera från ett 2D till ett 3D-system. Det blev Makin’ 3D först och främst för att de fanns i närheten, men jag hade också hört mycket bra om dem, berättar han. 

Just nu har han ett system men funderar på att köpa ett system till. Företaget har tre maskiner, två av dessa saknar maskinstyrning i dagsläget. 

– Framförallt är det lätt att förstå sig på och komma in i. Och behöver man hjälp är det bara att ringa så går de in direkt och hjälper mig. Det är stor skillnad mot det tidigare systemet jag kört med, konstaterar han. 

Makin’ 3D startades i Norge 2014 och finns idag representerade framförallt i Sverige och Norge, på väg uppåt i Danmark och under uppstart i Holland. 

– Egentligen skulle man väl kunna säga att Makin’ 3D är en maskinstyrningsintegratör, eftersom man just inte tillverkar något själv. Det bästa från olika tillverkare på marknaden har plockats ihop, mjukvaran har Makin’ 3D utvecklat själv. Kunden är garanterad minst fyra mjukvaruuppdateringar om året, säger Simon Skinnars. 

Vi har vuxit enormt mycket de senaste två åren, från 30 till 130 miljoner i omsättning förra året – med god lönsamhet.

Hittills har systemet enbart sålts till grävmaskiner, men tack vare stor flexibilitet kan systemet enkelt anpassas till fler maskintyper. 

– Vi känner oss mogna att även sälja system till lastmaskiner, men det är så flexibelt så det går att applicera på det mesta, fortsätter Simon Skinnars. 

Maskin System säljer både direkt till slutkunder och via återförsäljare. I början såldes de flesta systemen till slutkund, men idag är fördelningen ungefär 50/50. 

– Fördelar för oss att jobba med Makin’ 3D är närhet och lyhördhet. Makin’ 3D säljer ungefär lika mycket i Sverige som i Norge och vi kan till väldigt stor del vara med och påverka vad vi vill ha för produkter eller förbättringar. De lyssnar på oss och våra kunder helt enkelt. 

– Vi är långt ifrån billigast, det är inte där vi konkurrerar. Makin’ 3D kan ses som en plattform som kommer leda till något helt unikt, den som är intresserad och uppmärksam kommer under hösten knappt tro det är sant. Makin’ 3D kommer lansera banbrytande funktionalitet i mjukvaran. Nyheterna lanserades på de största mässorna i ”vår” värld Bauma/Intergeo i slutet av oktober. Många kommer bli glada, speciellt de som redan investerat i ett Makin’ 3D, de har förstått att utveckling kostar och billigt är inte alltid bra. Tvärtom, kan ”billigt” bli riktigt dyrt när utvecklingen skjuter fart…

– I tillägg har vi handplockat medarbetare som har lång erfarenhet och som vi tror på. Jag skulle säga att vi är den leverantör med högst lägstanivå. Det som vi jobbar med är supportkrävande produkter, för oss är det jätteviktigt att alla som har vår logga ska kunna ge våra kunder någonting av värde och där är vi idag, menar Simon Skinnars. 

Maskin System har sitt säte i Örebro. I somras invigde de en ny anläggning, men redan nu har man i princip vuxit ur lokalerna. En tidigare tvätthall har gjorts om till showroom som även funkar som utbildningslokal. Intill finns lager och kontor. Några hundra meter bort finns verkstaden. Maskin System har också säljkontor i Stockholm, Västerås, Linköping, Mariestad och Lindesberg men för att visa och demonstrera systemet önskar man att kunderna tar sig till Örebro eller varför inte över ”nätet”, under pandemin körde de många ”demo” via Teams/Team Viewer.

– Vi har vuxit enormt mycket de senaste två åren, från 30 till 130 miljoner i omsättning förra året – med god lönsamhet. 2022 tror jag att vi kommer landa på runt 155 miljoner, säger Simon Skinnars. 

Planerna framåt är att fortsätta växa, både geografiskt och omsättningsmässigt. 

– Först och främst jobbar vi på att bli rikstäckande. Vi har dålig täckning i norra Sverige och Skåne, Blekinge, även om vi sålt bra i båda områdena trots att vi inte har personal på plats. Visionen är att bli en partner till våra kunder, inte bara en leverantör. Det vi kan erbjuda är inte bara maskinstyrning utan ett helhetsgrepp med projektstyrning som både maskinist, arbetsledare och yrkes-arbetare ska kunna använda, säger Anders Svensson. 

Totalt sysselsätter Maskin System ett trettiotal medarbetare men behöver bli fler. 

– Vi söker personal, det är ingen hemlighet. För oss är rätt person viktigare än vad man gjort innan. En grävmaskinist med rätt intresse och vilja kan bli en utomordentlig montör. Vi handplockar för att få de bästa i branschen, säger Simon Skinnars. 

Förutom maskinstyrning, eller projektstyrning om man så vill, jobbar Maskin System även med mätutrustning som totalstationer, lasrar, rovers och liknande från Hexagon-ägda Geomax. Även den agenturen fick man 2020 och det är här som Simon Skinnars och Anders Svensson ser den stora tillväxtpotentialen. 

– På maskinstyrningssidan är vi klar tvåa och ser att vi kommer kunna ligga runt 400–500 system om året även framåt. Däremot är vi väldigt små på mätsidan, senaste året sålde vi Geomax för 12–13 miljoner, jag ser att vi skulle kunna ligga på 80 till 100 miljoner inom några år. Det är svårt att säga vad som kommer bli störst på sikt, maskinstyrningen eller mätutrustningen, men helt klart är att både Geomax och Makin’ 3D är här för att stanna, säger Simon Skinnars. 

För oss är rätt person viktigare än vad man gjort innan.

Maskin System har precis vunnit sin första upphandling av mätutrustning till tre kommuner i Dalarna och det ser Anders Svensson och Simon Skinnars som en viktig kvalitetsstämpel och en språngbräda ut i branschen. 

– Om fler ser att även kommuner kan använda våra produkter tror jag absolut att vi kommer växa, säger Anders Svensson. 

Under hösten la Maskin System till sitt tredje varumärke, tyska Pix4D, Vidoc, ett mätinstrument med GPS-mottagare som används ihop med en mobiltelefon. Systemet använder mobilens kamera för att mäta in ett område och dokumentera med centimeterprecision. Underlaget/bilder/position bearbetas i molnet och ett punktmoln skapas, användaren kan sedan plocka ut den information som behövs, antingen för dokumentation eller för att exempelvis skapa linjer för terrängmodeller, el kablar, opto, VA med mera. 

– Det är en svår produkt att beskriva, man skulle kunna säga att det är en drönare i mobilen, förklarar Simon Skinnars. Den första produkten är såld i Sverige och många är nyfikna så fler lär säkert säljas framöver. 

Doldisen på god väg mot maskinstyrningstoppen

ME Tidningen AB
Fack 4289
FE 991
751 75 Uppsala
Plusgiro: 896 830-7
Bankgiro: 54183314
Mail: efakt.maskinentreprenorerna@devo.se

Fokus

Ekonomi

Teknik

Landet runt

Maskintest

Kontakt

Annonsera

Prenumerera

Allmän information

Cookies & Policy

Prenumerationsvillkor

Varje maskinmässa med självaktning har de senaste åren visat eldrivna entreprenadmaskiner. Tillverkare efter tillverkare har presenterat nya maskiner utrustade med batteri-pack och elmotor istället för bränsletank och dieselmotor.

Från att ha varit rena konceptmaskiner börjar de nu ta steget ut i verkligheten med serietillverkning och marknadspris.

De allra första har till och med nått kund. Det är inte många, men de finns och nu är det dags att lära sig hur de ska användas.

Hur är de att köra och hur ska de laddas? Hur fungerar de i den dagliga verksamheten? Går det att få lönsamhet på en så dyr maskin? Frågorna är många.

Fäldts Grävmaskiner AB i Motala är ett av ytterst få entreprenadbolag i Sverige som kan skryta med att äga en helt och hållet eldriven maskin, eller faktiskt till och med två. Sedan några månader tillbaka finns både en Volvo L25 hjullastare och en Volvo ECR25 mini-grävare, båda med tillnamnet Electric, i företaget. 

Ägarna Per Johansson och Magnus Andersson har alltså valt att investera inte bara i en utan i två eldrivna entreprenadmaskiner. Varför då?

– Det har väl egentligen två orsaker, dels är det ju intressant med ny teknik. Sen kom möjligheten att få hjälp med finansieringen via Klimatklivet och då blev det också en intressant affär, berättar Per Johansson.

Vad han säger är att priset på maskin-erna, om allt går i lås, kommer att vara konkurrenskraftigt. Trots att prislapparna på de nya maskinerna naturligt nog ligger en bra bit över priset för en dieselmaskin, kanske till och med så mycket som det dubbla, så kan affären på just de här maskinerna räknas hem tack vare statens miljösatsning Klimatklivet. 

Satsningen inleddes 2015 och ger stöd till fysiska investeringar, läs teknik, som ger kostnadseffektiva utsläppsminskningar av växthusgaser. Sedan starten och fram till mars 2022 har Klimatklivet enligt Naturvårdsverket betalat ut nio miljarder kronor till 4 433 företag och organisationer. Sammanlagt har åtgärder utförts som kommer att spara 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter under sin livslängd och verket räknar med att 6 800 arbetstillfällen har skapats tack vare åtgärderna.

Men pengarna kommer naturligtvis inte utan villkor. 

– Man måste göra en ansökan där man specificerar hur mycket diesel maskinen kommer att spara och under maskinens livslängd måste man lämna både lägesrapport och slutrapport, berättar Per Johansson. 

– Ibland är det bättre att betala för en tjänst än att göra allt själv, så vi valde att anlita en konsult med erfarenhet av den här typen av ansökningar. 

Entreprenadbolag i Motala. 17 anställda, beräknad omsättning 2022 35 miljoner. Har nyligen köpt en Volvo L25 och en Volvo ECR25, båda Electric.

Fäldts Grävmaskiner AB

Hur mycket pengar det slutliga stödet landar på är helt styrt av hur stora utsläpp av växthusgaser som den nya tekniken undviker. Det innebär att man måste räkna både på den tekniska skillnaden mellan diesel och eldrift och på hur många timmar maskinen beräknas gå. Stödet är alltså avhängigt av att man har jobb för maskinen.

Hittills har de beviljade stöden i Klimatklivet legat på allt mellan 30 och 65 procent av investeringskostnaden, maxtaket är 70 procent. Mellan Fäldts två maskiner skiljer sig siffrorna. 

– Hjullastaren kan ge en högre besparing än minigrävaren och har därmed ett högre stöd. Det statliga stödet ligger på 65 procent av totalpriset som är 1,2 miljoner kronor. För grävaren, som inte sparar in lika mycket diesel, ligger stödet på 50 procent av priset på 830 000 kronor. 

Är det alltså rent av så att det här är en riktigt bra affär, prismässigt? 

– Det kan jag inte svara på, ännu. Det krävs att vi slutreglerar Klimatklivet, vilket innebär en dokumentation och att vi har jobb för maskinerna. 

Ännu är det heller inte skarpt läge bland kunderna. Kraven på fossilfria bränslen och emissionsfria fordon ligger flera år framåt. Det innebär att det flesta kunder kommer att vara helt nöjda med avgasrenade dieselmotorer ett tag till. Finns det kunder som är beredda att betala mer för en elektriskt driven maskin?

Det handlar om att vi som företag skapar en profil att vi är ett miljö­medvetet företag.

– Vi jobbar ganska tätt med flera miljö-medvetna kunder, och jag tror att det går att sälja in den här tekniken i den offentliga sektorn. Däremot tror jag inte att de pengarna finns i den privata sektorn. För att privata kunder ska kunna betala mer, måste de få stöd till det av det offentliga. 

Som det ser ut nu är Per ganska säker på att timpriset för jobb med eldrivna maskiner kommer att vara den samma som för dieseldrivna. Undantaget kan vara arbeten där det finns specifika krav som bara elmaskiner klarar av. Då kan det gå att ta mer betalt menar han.

Kanske kommer stödpengar att vara en förutsättning för att en investering i en eldriven maskin ska gå ihop. 

– Men man måste också se till helheten. Om vi har en maskin som kan arbeta utsläppsfritt inomhus kan det göra att vi får uppdrag som dessutom ger jobb för våra konventionella maskiner. Det handlar om att vi som företag skapar en profil att vi är ett miljömedvetet företag. 

Det är nu fem år sedan som Per 
 Johansson köpte Fäldts Grävmaskiner. Ett år senare klev Magnus Andersson in som delägare och under åren som gått har företaget ökat sin omsättning från 14 till 35 miljoner och bytt ut nästan hela sin maskinpark. I dag står 17 personer på lönelistan och företaget har verksamhet inom en pendlingsbar radie kring Motala. Maskinparken går åt det tyngre hållet med både 30 och 40 tons grävmaskiner och företaget har många ben att stå på med både krossverksamhet, återvinning, flissortering och matjordsproduktion utöver den vanliga anläggningsverksamheten.

Strategin inför framtiden är inte att växa i storlek utan istället utveckla verksamheten på andra sätt. Att investera i de nyaste nya maskinerna är alltså egentligen en självklarhet i just det här företaget. 

– Vi har till och med varit lite nyfikna på Doosans eldrivna hjulgrävare, men den kan vi absolut inte räkna hem. Däremot har vi börjat tala med de lokala säljarna om att köpa en eldriven lastbil, även om det fortfarande ligger i sin linda. Skåpbilar till personalen har vi också kollat på, men det fungerar inte så bra om man bor i hyreslägenhet och vi kan inte kräva att personalen lägger en halvtimme om dagen på att åka hit och byta bil.

Här kommer vi alltså in på hur de nya eldrivna maskinerna och fordonen ska fungera i dagligt arbete. En av grundförutsättningarna är att det finns el att ladda dem med. 

– För vår L25:a var det egentligen inget problem, den går på ett bygge där vi kunde etablera en laddstation på plats. Hjullastare går ofta på den typen av arbetsplatser och jag tror inte att det kommer att innebära några problem. 

– Svårare är det för minigrävaren. Ett typiskt jobb är hos villaägare. Då får man köpa el av kunden och det går säkert bra att reglera kostnaden med hjälp av en mätare. Men hur funkar det om vi går av jobbet och kopplar in oss klockan 16 och sen kommer familjen hem klockan 17 och startar torktumlaren och börjar laga mat. Finns det säkring så det räcker?

Hur länge de fulladdade batterierna räcker är också en avgörande faktor för hur det dagliga arbetet fungerar. Hittills har enbart hjullastaren satts i ordinarie arbete och det visar sig att allt fungerar bra.

– Den går på ett bygge och har körts utan problem åtta timmar om dagen. Däremot är jag helt säker på att gräv-maskinen kommer att behöva laddas under dagen. Vi har bara haft den en dryg vecka, men har testkört den ordentligt och jag tycker inte att det känns som om batterierna är dimensionerade för en hel dags jobb. Å andra sidan är det ju faktiskt så att man sällan gräver åtta timmar i sträck.

För mig är det en rejäl boost att få göra något nytt!

Som grävmaskin tycker Per att den elektriska varianten helt motsvarar sina dieseldrivna motsvarigheter. Vridmomentet som behövs finns helt klart och det enda han egentligen är rejält missnöjd med är ljudnivån från hydraulpumpen.

 – Sen kanske jag kan tycka att Volvo kunde ha kostat på en så ny maskin en roligare hytt. Om man jämför med en elbil där det är som att sätta sig i ett helt annat fordon är det här rätt dåligt. Man har inte ens satt ett lock över hålet där gasreglaget sitter på dieselmaskinen, plastmanschetten är fortfarande kvar. 

Hjullastaren får riktigt gott betyg vad gäller köregenskaper, när man väl lärt sig hur den ska köras.

– Det var jätteläskigt när vi var och hämtade den. Om man bromsar stänger motorn av sig på en millisekund, men när man ska iväg igen och gasar så är det en fördröjning vilket gör att man gasar för mycket och maskinen hoppar iväg. Man får tänka att man kör en eltruck och låta bli att bromsa, då funkar det.

En barnsjukdom har Per konstaterat, och rapporterat vidare till säljare och service. 

– Batteriladdaren ser inte till att även maskinens tolvvoltsbatteri hålls laddat. När maskinens stora batteri är uppe i 100 procent slutar den att ladda, men om något står och tjuvdrar effekt kan det lilla batteriet tömmas utan att laddaren startar. Vi har haft en helt död maskin några morgnar på grund av det.

Sammanfattningsvis är Per nöjd med sina båda nya maskiner. Att vara en av de första i Sverige som ger sig i kast med en helt ny teknik passar honom bra. 
 Eller som han själv uttrycker det: 

– För mig är det en rejäl boost att få göra något nytt!  

Ett stilla surr i Motala

– Vi vill driva på utvecklingen av fossilfria entreprenader, och det kan vi göra genom att ställa krav i upphandlingar. I den här entreprenaden ska stora mängder berg och jord schaktas bort och då är ett av kraven att minst tio procent av maskintimmarna ska vara drivna på el. Dessutom ska 95 procent av massorna som används till gator återanvändas direkt på plats, säger Anders Österberg (S), biträdande finansborgarråd och ordförande i exploateringsnämnden i Stockholms stad.

I projektet samarbetar Stockholms stad och Skanska med Volvo Construction Equipment för att minska klimatpåverkan. Den totala koldioxidbesparingen i projektet är över 2 000 ton CO2-utsläpp, vilket motsvarar utsläpp för 35 lastbilar som kör åtta timmar om dagen under ett år.

– Det är Sveriges största testbädd i stadsmiljö för fossilfri entreprenad där vi ska omvandla nästan 35 000 maskintimmar till fossilfria. Vi vill utmana byggnormer och hitta nya innovationer och det gör vi i samarbete med bland andra Volvo CE som levererar en helt ny elgrävare, och Sandvik som använder en elektrifierad borrigg. Alla våra andra maskiner kör på det förnybara drivmedlet HVO100, säger Lisa Kroon, projektchef på Skanska.

Slakthusområdet blir det första anläggningsprojektet i Sverige som använder Volvo CE:s nya helelektriska grävmaskin EC230. Den släpptes i en förserie på den norska marknaden tidigare i år, men är ännu inte tillgänglig på den svenska marknaden.

– Den här typen av upphandling som Stockholms stad har gjort av fossilfria entreprenader kan bidra till ett genombrott i omställningen till eldrivna maskiner. Maskinen ska bidra till 2 700 fossilfria timmar i projektet, säger Fredrik Tjernström, ansvarig för Electromobility Solutions Sales på Volvo CE.

Nästan 35 000 maskintimmar ska bli fossilfria, uppger projektchef Lisa Kroon, Skanska i det nya stadsutvecklingsprojektet Slakthusområdet i Stockholm.

Här startar Sveriges största fossilfria entreprenad

Enligt nya bedömningar från Prognoscentret väntas de totala infrastrukturinvesteringarna tillfälligt minska, med 3 procent under 2023 efter flera år med stabil tillväxt. Starka statsfinanser till trots så påverkar ett ökat kostnadstryck, kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar investeringstakten negativt. Sjunkande investeringar i energisektorn förklarar den större delen av nedgången men även en mindre – om än tillfällig - nedgång i järnvägssektorn påverkar negativt. 

Prognoscentret kan även se att det är nyinvesteringarna som backar medan drift- och underhållsinvesteringar utvecklas positivt genom hela prognosperioden. I grunden är dock anläggningsmarknaden en sektor med goda tillväxtförutsättningar framöver, enligt Prognoscentret.

 Patric Lindqvist, affärsområdeschef på Prognoscentret säger såhär:

 - Även om marknaden för infrastrukturinvesteringar ser ut att försvagas något under nästa år så har det i grunden förhållandevis lite att göra med de behov eller de förutsättningar som råder. Avmattningen förklaras till stor del av de extremt långdragna tillståndsprocesserna men på lite sikt, givet att såväl kommuner som Trafikverk kan öka sin upphandlingsförmåga, ser utsikterna goda ut.

Prognoscentret säger samtidigt att en med en ny regering är det inte otänkbart att stora omsvängningar, i allt från stambanor till havsbaserad vindkraft, samt kärnkraft, betyder att det kan försvåra och försena branschens förmåga att leverera.

Bedömningarna för investeringarna i det svenska vägnätet skruvas upp jämfört med tidigare prognos. Ett nytt inriktningsbeslut i den nationella planen fattat av den tidigare regeringen, samt ett extra tillskott på 1 miljard kronor i höstbudgeten förklarar den uppgången. Från 2022 års uppskattade investeringsnivå om 60 miljarder kronor, väntas investeringarna sedan öka svagt under både 2023 och 2024. 2025 väntas en något kraftigare växt.

Prognoscentret skriver också: "Till följd av de politiska omprioriteringarna och Trafikverkets oförmåga att omsätta avsatta medel för underhållsåtgärder väntas en mer utplanande utveckling för järnvägsinvesteringarna under nästa år. De totala investeringar uppgår i år till 36 miljarder kronor och den växt som väntas i prognosperioden drivs primärt av drift och underhåll. På lite längre sikt och bortom prognoshorisonten finns dock förutsättningar för starkare växt även inom nyinvesteringarna".

För energisektorn, säger affärsområdeschefen Patric Lindqvist, väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till 63 miljarder kronor under året. Under 2023 och 2024 krymper investeringarna något, för att sedan öka igen mot slutet av prognosperioden. Tillståndsprocesserna för vindkraftverk är redan idag långa – och till det ska läggas den nya kurs som den nytillträdda regeringen slagit in på, vilket sammantaget förhalar planerade projekt samt försvårar kalkylerna för nya investerare.  

    Investeringarna i marin infrastruktur hamnar på 5,1 miljarder kronor under året, vilket är en uppjustering jämfört med vårens prognos. 2023 ökar tillväxtnivåerna men mattas sedan av något både i 2024 och 2025. Ökningen under nästa år beror till viss del på många investeringar skjutits fram, från innevarande år till nästa. 

Ambitionen att minska beroendet av vägtransporter talar för fortsatt intresse för investeringar i marin anläggning, samtidigt som satsningar på marin infrastruktur också driver investeringar i väg- och järnväg.

De senaste årens uppgång i bostadsbyggandet har gett en skjuts åt investeringar i kommunalteknisk anläggning. Till det kan läggas ett generationsskifte i landets vatten- och reningsverk. För närvarande uppgår de årliga investeringarna i kommunalt vatten och avlopp till cirka 16 miljarder kronor. Behoven är däremot betydligt större, cirka 23 miljarder. Det underliggande behovet driver på nyinvesteringarna i segmentet genom hela prognosperioden, skriver Prognoscentret.

Två gånger per år publicerar Prognoscentret nya prognoser för anläggningsmarknaden i Sverige. Prognoserna sträcker sig 2-3 år framåt i tiden och bryts även ned på investeringar i väg, järnväg, marin infrastruktur, energianläggningar, kommunalteknisk anläggning samt övriga anläggningar.

Prognoscentret

Prognoscentret ser att - med en ny regering är det inte otänkbart att stora omsvängningar, i allt från stambanor till havsbaserad vindkraft, samt kärnkraft, betyder att det kan försvåra och försena branschens förmåga att leverera.

Tillfälligt stopp för anläggningsjobben 2023

Euroconstruct är ett nätverk av självständiga byggmarknadsanalytiker över hela Europa. 19 olika länder är representerade. När de nu slår ihop sina analyser visar siffrorna att tillväxten för Europas byggbransch landar på 0,2 procent nästa år. Men noll 2024. Återhämtningen beräknas dyka upp först 2025.

Marknaderna i Europa ser lite olika ut och förutsättningarna skiljer sig också. Men över lag är det framför allt bostadsmarknaderna som nu viker när kundkretsen helt enkelt väljer att avvakta när priserna skenar. Kontorsbyggnader följer i stort samma mönster.

Anläggningsjobben totalt i Europa tuffar dock på ganska bra. Tyvärr är det inte fallet i Sverige där det nu pekar neråt i antal byggstarter (Byggfakta), och vissa större projekt som ligger i Trafikverkets portfölj kommer inte i gång i någon större omfattning 2023 (enligt Byggföretagen).

Landet som gått bäst är lite överraskande Italien, och där menar Euroconstruct att det i stor del handlar om EU-finansierade projekt som bär byggkonjunkturen. Sämst är marknaden i Storbritannien som redan bromsat in. Totalt är det åtta länder, enligt Euroconstruct som inte får någon fart 2023. Analysen visar att byggbranschen i Sverige och Finland tappa mest procentuellt. Dessa siffror har rapporterats in till Euroconstructs samarbetspartner i Sverige som är Prognoscentret.

- När vi ser på svensk byggbransch och jämför den med flera andra europeiska länder måste vi ta med i bilden att Sverige klarade pandemin mycket bättre än många andra länder som stängde ner då, dessutom klarade vi finanskrisen (2008) bättre. Så när vi nu tappar mest i procent i Europa så är det från höga nivåer, säger Ludvig Uggla, som är marknadsanalytiker på Prognoscentret. 

Prognoscentret grundades i Norge 1978 och etablerade 1991 ett dotterbolag i Sverige och sysselsätter cirka 45 personer. Bland företagets medarbetare finns ekonomer, psykologer, samhällsplanerare, ingenjörer och IT-specialister representerade. 

Byggföretagen har också nyligen kommit med sin konjunkturrapport. Den kan sammanfattas så här: Nedgången 2023 blir totalt 10 procent, spår Byggföretagens ekonomer. Mest minska nybyggnad av bostäder och fritidshus. Anläggningsbyggandet minskar med 2 procent. Sysselsättningen minskar med 3,5 procent. 

Både Byggföretagen och Prognoscentret konstaterar att nedgången för svensk byggmarknad blir ganska kraftig nästa år, och in i 2024. Men båda är också noga med att påpeka att det är långt ifrån en så kraftig nedgång som branschen genomlevde på 90-talet.

Euroconstruct som brukar anses vara Europas säkraste marknadsanalytiker för byggbranschen räknar med att byggbranschen nu saktar

Svensk byggbransch rasar mest i Europa

– Vi är glada och stolta över att LKAB väljer BDX som leverantör av de här tjänsterna. BDX har mångårig erfarenhet av uppdrag både i dagbrott samt i underjordsgruvorna i Kiruna och Gällivare sedan tidigare. Vi har andra omfattande uppdrag åt LKAB och att vi nu kan teckna det här avtalet på upp till sju år visar att vi har kundens förtroende, säger Catrin Ingvarsson, vd BDX Företagen AB.

Uppdraget i Leveäniemi innebär många delar, bland annat lastning och transport av malm och gråberg i dagbrottet och kommer att utföras tillsammans med tre av BDX Företagens medleverantörer. Avtalet löper under sex år och omfattar 140 arbetstillfällen. 

– BDX har 275 medleverantörer, med många olika specialområden, och dessa är ryggraden i BDX verksamhet där vi tillsammans skräddarsyr en organisation för varje uppdrag. LKAB har bland annat höga krav på kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöfrågor (KMA) vilket gör att vi kommer att ha en KMA-resurs på heltid i uppdraget. Sedan kommer vi även att ha ett team som tittar på nya tekniska lösningar med hybridmaskiner och elektrifierade delar i verksamheten, något som LKAB och svensk gruvnäring kommer att vara i framkant på, säger Stefan Sundqvist, divisionschef BDX Nord.

BDX har tecknat ett rekordstort avtal med LKAB om driften av dagbrottet i Leveäniemi.

Vi testar Takeuchi TB 370

Maskinbedragare häktade – omfattande utredning pågår

Byggnads hänger på LO i avtalsrörelsen

Peab ska forska fram ny betong

Fler byggen än rivningar när Kiruna flyttas

Cementalagen var laglig

Stort avtal för materialtransporter i Stockholm

Topp 5

Ett stilla surr i Motala

Här startar Sveriges största fossilfria entreprenad

Tillfälligt stopp för anläggningsjobben 2023

Svensk byggbransch rasar mest i Europa

Rekordstort gruvavtal för BDX

Krönikor

Nej, det är inte någon annans problem

Ledare

När köper du din sista dieselmaskin?

Doldisen på god väg mot maskinstyrningstoppen

E-tidning

Ta med tidningen överallt

Följ oss

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA