Det är en stor satsning för att kunna leverera den fösta maskinen i slutet av nästa år. JCB har satt 100 ingenjörer i arbetet och siktar på att anlita 50 till under kommande period.

En prototyp finns framme redan, den är JCB:s teleskopare Loadall, men även en grävlastare ska vara igång som surra någonstans.

- Stora brittiska tillverkare som JCB tar fram innovativa lösningar för att få bort växthusgaserna och driver på den brittiska gröna industriella revolutionen. Det var fantastiskt att se JCB supereffektiva vätgasmotor som kan omvandla brittisk tillverkningsindustri, och stödja oss att snabbt nå våra klimatmål, sa Boris Johnson.

JCB:s styrelseordförande Lord Bamford sa såhär: Våra maskiner kommer att behöva drivas av något annat än fossila bränslen, så vi måste hitta andra vägar och gör nu något åt detta, och lade till att JCB inte tror på elektricitet när det gäller större anläggningsmaskiner.

Lord Bamford hejar på när premiärminister Boris Johnson tankar vätgas i den nya prototypmaskinen.

Premiärminister Boris Johnson tankar upp JCB med vätgas

Studien har analyserats under åren och branschen konstaterar nu att statistiken pekar på 5 242 självmord om året bland människor verksamma i byggindustrin. Det är också, konstaterar man, fem gånger så många som dör i byggrelaterade olyckor i USA. 

Studien överraskade, men det fanns sedan tidigare kunskap om att problemen var stora i branschen i USA. Sedan studien först kom har nu en satsning gjorts via sammanslutningen CIASP (Construction Industry Alliance for Suicide Prevention) där arbetsgivare, fackföreningar och organisationer specialiserade på mental hälsa arbetar tillsammans.

- Riskfaktorerna i byggbranschen är inte okända, säger Michelle Walker som är styrelseledamot i CIASP. Demografin i USA är också lite speciell, byggbranschen domineras av män (96,6 procent) och här arbetar även 660 000 krigsveteraner. 

Michelle Walker och CIASP har identifierat en del problem, bland annat en machokultur som gör att personer inte söker hjälp, samt att kollegor inte ställer de frågor som behövs.

CIASP har också identifierat att kronisk smärta från hårt kroppsarbete bidrar, samt missbruk av olika typer. Skiftgång som kan ge sömnrubbningar och att arbeta långt från hemmet, kan också öka riskerna. En annan aspekt det senaste året är att fler än vanligt i byggbranschen blev av med jobbet när Covid-19 slog till.

I USA ökar nu ansträngningarna i branschen för att förbättra situationen. En rad program är igång för att hjälpa branschen.

Hårt arbete i USA nu för att få ner antalet självmord i byggbranschen där som visat sig vara tre gånger högre än i andra branscher.

Rekordmånga självmord i amerikansk byggbransch

Publikrekord med över 14 000 besökare och både utställare och besökare var på ett smittande gott humör. Tidningens Maskinentreprenörens aktivitet Best in Show var som vanligt ett populärt inslag som diskuterades flitigt på fältet under dagarna.

Över 200 utställare var redo och hade inte sparat på krutet när de förberedde sig för att ta emot köparna igen. 

–När mässan avslutades under lördagen var det många som passerade förbi och tackade för en välgjord och väldigt bra mässa. Många sa faktiskt att det var den bästa mässan de deltagit på med många och rätt besökare, säger Peter Eriksson. Det värmer mig och Hans-Erik. Vi har kämpat väldigt hårt under pandemin för att hitta nya lösningar och kontinuerligt kommunicera med branschen.

Någon hävdade till och med att Entreprenad Live denna gång har nått en nivå som utmanar världens största mässa Bauma i München. Det kan vara att ta i, men vem vet.

14 000 besökare på plats, och självklart även tidningen Maskinentreprenören och Best in Show. Flera rekord slogs dessa dagar.

Entreprenad Live i Göteborg "lika bra som Bauma"

Maskinerna som batterisystemet ska testas i är unika i sig: Den eldrivna skogsmaskinen blir troligen den första i världen i sitt slag och den eldrivna autonoma jordbruksmaskinen blir bland de första i denna storlek i världen.  

– Med de utbytbara batterier vi ska ta fram skulle ägaren av en jordbruksmaskin kunna hyra batteriet vid behov som till vårbruket eller andra arbetstoppar i jordbruket. Genom att samma batterier även kan användas av andra branscher med omvänd säsong, som till exempel batteridrivna maskiner för snöröjning, kan utnyttjandet av batterierna ökas och kostnaderna för ägarna sänkas, säger Jonas Engström, projektledare för projektet och verksamhetsledare för Testbädd digitaliserat jordbruk vid RISE.

Projektet har som långsiktigt mål att komma till ett modulärt batteribytessystem som möjliggör att även branscher som jordbruk och skogsbruk kan elektrifieras. Systemet möter även behovet att många arbetsmaskiner är säsongsbundna och batterimodulerna därför kan användas till andra ändamål. Dessutom gör det möjligt även för mindre maskintillverkare att få tillgång till nyckelteknik för elektrifiering som annars medför stora utvecklingskostnader.

Projektet bygger vidare på tidigare forskningsresultat och vidareutvecklar ett modulärt batteribytessystem för personbilar till att kunna användas för arbetsmaskiner. Vid RISE testbädd för digitaliserat jordbruk, som RISE med partners driver vid Ultuna utanför Uppsala, utvecklas och testas ny teknik för jordbruket. Detta projekt kompletterar testbädden och utgör en viktig byggsten i för att komma igång med autonoma och eldrivna maskiner i svenskt jordbruk.

‒ I testbädden provar vi bland annat hur nya autonoma och elektrifierade maskinsystem kan användas i jordbruket. Här arbetar vi redan med en prototyp för en förarlös eldriven traktor, Drever 120, som är den maskin vi kommer demonstrera batteribytesystemet med, berättar Jonas Engström.

I ett projekt lett av forskningsinstitutet RISE ska ett modulärt batteribytessystem och eldrivna maskiner för jord- och skogsbruk utvecklas och demonstreras.

Modulärt batteribytessystem för arbetsmaskiner ska utvecklas

Platsen är Nässjö. Årstiden är tidig höst, det är måndagskväll och klockan närmar sig åtta. Solen har precis gått under horisonten och det är dags för Thom, Arvid och Ken att inleda ännu en arbetsvecka. 

Tillsammans med arbetsledare och ännu ett arbetslag har de just haft veckans inledande möte. Förra veckans arbetslag lämnade platsen vid soluppgången samma dag och nu är det dags för nästa sjudagarslag att ta över. 

Det knäpps upp några burkar cola och fokus riktas mot arbetsledaren Kim Rådeborn som går igenom vad som väntar i veckan. När mötet är över beger sig arbetslagen ut mot nattens arbetsplatser. Från etableringen i centrala Nässjö, där både maskiner, materiel och husvagnar huseras, styr man mot olika mål i det komplicerade rälsnät som utgör den småländska järnvägsknuten.

Ännu en natt med spännande utmaningar och kluriga problemlösningar väntar.

För tågåkande svenskar är ”Nästa Nässjö” ett välkänt utrop. Redan i mitten av 1870-talet började tågen rulla på den då privatbyggda banan mellan Nässjö och Oskarshamn. Vid samma tid inleddes byggandet av flera banor, som ekrar ut från ett hjulnav pekar de mot Jönköping, Vaggeryd, Sävsjö, Vetlanda, Eksjö och Tranås. Den småländska järnvägsstaden Nässjö såg dagens ljus.

Med åren har det svenska järnvägsnätet vuxit i etapper och likaså har dess teknik utökats bit för bit. Nu står stora delar av dess signalsystem i behov av att bytas ut mot modernare system. Vi resenärer ska i framtiden slippa utropet ”Försening på grund av signalfel”.

Christoffer Crafoord är tillförordnad projektchef för ERTMS-programmet inom Trafikverket. ERTMS är förkortning för European Rail Traffic Management System och ett EU-gemensamt signalsystem.

– Vi räknar med att cirka tio procent av våra ställverk har nått sin tekniska livslängd idag och om fyra år har 25 procent nått den punkten, berättar han. 

Det nya systemet kommer naturligtvis att vara datoriserat och består av två huvuddelar, en signalanläggning och ett tågskyddssystem. Tekniken blir modernare och antalet ställverk i Sverige minskar från 760 till cirka 160, vilket minskar behovet av underhåll och ökar driftsäkerheten. Samtidigt möjliggör ERTMS även övergången till höghastighetståg.

– Utmaningarna i genomförandet är att orsaka så få störningar som möjligt för tågen och att hålla en rimlig budget, konstaterar Christoffer Crafoord och tillägger:

– Det kommer att behövas många entreprenörer med kompetens inom järnvägsanläggning eftersom arbetet kommer att pågå parallellt på flera ställen i Sverige. Det blir en spännande utmaning.

”Utmaningarna i genomförandet är att orsaka så få störningar som möjligt för tågen och att hålla en rimlig budget.”

Tobias Lindblad är Affärsområdeschef Järnväg vid NVBS Rail AB, som är underentreprenör åt NRC Group Sverige och har kontraktet på mark och kanalisation vid ERTMS Nässjö. Företaget var av olika orsaker inte med från upphandling utan har kommit in i projektet något senare. 

– Vi kom ändå in ganska tidigt i projektet och för att hålla tempot uppe tog vi över flera av de inhyrda resurser som redan var anlitade. I nuläget har vi cirka tolv tekniker/maskinförare och fyra tjänstemän för våra delar i detta uppdrag. Vi har försökt att hålla nere antalet inhyrda företag för att ha kontroll över helheten.

Totalt är kontraktet på 40 miljoner kronor och omfattar de markarbeten som krävs för att bygga det nya signalsystemet, det vill säga kanalisation utmed spåren, fundament för tavlor och skåp, finkanalisation samt rör och brunnar. 

Tobias Lindblad menar att NVBS sätt att arbeta är unikt och att arbetsmetoden visat sig fungera bra både på hemmaplan i Sverige och i Norge.

– För projektet i Nässjö har vi tillfört lite under resan eftersom vi tycker att vi är duktiga på just kanalisation och vill jobba utifrån vårt arbetssätt. 

Han berättar att NVBS grundades 2012 av bröderna David och Daniel Skalin och till en början var ett resursbolag som utförde löpande arbeten till aktörer som till exempel Infranord AB och Strukton Rail AB. Med tiden har bolaget vuxit och driver nu egna projekt inom järnväg, broar, el och gruvdrift. 

Företaget har även kontrakt för underhåll inom järnväg.

I koncernen ingår numera också företagen Elektrosignal Infra AB och Svenska Mätteknikgruppen. För ett år sedan förändrades ägarstrukturen när investmentbolag Segulah kom in som majoritetsägare. Företaget har cirka 200 anställda och omsättningen för året landar troligen kring 750 miljoner kronor.

– Magiska en miljard kronor i omsättning känns inte långt borta och som det ser ut nu kan det också komma fler förvärv, berättar Tobias Lindblad. 

– Samtidigt som vi jobbar med en slimmad organisation är vi helt säkra på att vi är här för att stanna och bygger därför på med fler medarbetare.

En av dem som är relativt ny på sin tjänst är Kim Rådeborn. Han är en av NVBS tre arbetsledare vid projektet i Nässjö.

– Jag är spårsvetsare från början, så det här med järnväg är inte nytt för mig, men det här är mitt första projekt inom mark. Jag började i maj och det är klart att mycket är nytt, men samtidigt är det mycket som jag ju känner väl igen.

Kims jobb är att hålla alla bollarna i luften. Att se till att allt löper så smidigt som möjligt när spåren väl är avstängda och arbetslagen på plats. 

– Så klart handlar det om prioritering hela tiden, förutom detta projekt har vi tre andra som löper parallellt. Målet är att se till att allt material finns på rätt ställe så att det bara är att jobba på. 

– Att arbeta på järnväg är inte som ett vanligt måndag-fredag-jobb utan här har vi bara en tidsbegränsad tillgång till spåret och därmed vårt arbetsområde. Oavsett om det handlar om två, fem eller tolv timmar måste vi göra vår insats och vara helt klara när tiden är ute. Ingen kan gå och dra benen efter sig och samtidigt gäller det att jobba säkert och inte göra något dumt.

Att slänga ur sig en klyscha som ”Ta det vackert där ute” ligger nog inte för Kim och måndagsmötet upplöses när de olika arbetslagen börjar diskutera sinsemellan om hur arbetspasset ska inledas. I luften hänger dock hela tiden en spänning, det är mycket som ska göras på en väl avgränsad tid och alla måste vara på topp hela tiden. Eller som Ken Gustafsson konstaterar:

– Det går inte att komma till jobbet och vara trött. 

Allra första uppgiften när mötet skingras är att se till att bilar och maskiner tankas. Det har varit en hel del bekymmer med stölder i Nässjötrakten på senare tid och även järnvägsprojektet har drabbats.

– Vi har blivit av med bränsle, elverk, kylboxar och grävsystem, berättar Ken. Polisen har inte fått tag i bovarna och det har gjort att vi hela tiden måste tänka oss för.

När tankarna är fyllda rullar Thom, Arvid och Ken mot kvällens arbetsplats. Det är ett enkelspår som ska få sista putsen innan kanalisationen är helt avklarad. Men innan något arbete kan påbörjas är det Tillsynsman Wikvists uppgift att ringa in och begära tillgång till spåret. Han för noggrann journal över vilka tider som gäller och när allt är klart kan Arvid med hjälp av ett kontaktdon kortsluta mellan de två rälarna.

– När vi kortsluter syns det som ett rött streck på dataskärmen som visar alla spår, berättar han. Då vet ledningen att vi är på plats och ser också exakt var vi är.

”Polisen har inte fått tag i bovarna och det har gjort att vi hela tiden måste tänka oss för.”

Att komma upp på spåret med den rälsutrustade grävmaskinen är enkelt den här gången. En bilväg korsar järnvägen just här och det är bara att rulla upp på plats. Annars kan det vara besvärligare.

– Om vi är ute i terrängen använder vi oss av stockmattor mellan spåren och lägger upp makadam på utsidan för att kunna köra på.

Solen, som nyss försvann bakom horisonten, gör sig inte längre påmind och höstmörkret lägger sig. Thom slår på full belysning på maskinen och Arvid och Ken fiskar upp sina pannlampor.

– Vi har hittat en modell där batteriet håller hela natten, berättar Ken. Vi klarar oss ju inte utan extra ljus.

En annan helt nödvändig utrustning är hörselkåporna med medhörning och telefon. 

– När Arvid och Ken har pannlamporna tända är det svårt för mig att se deras ansikten och vad de vill. Därför är vi hela tiden uppkopplade i ett flerpartssamtal med varandra, förklarar Thom. 

Återigen det förhöjda säkerhetsläget som hör samman med att arbeta i mörker och på en utsatt plats. Just i kväll finns inga andra spår i närheten, men ibland kan det vara bara några meter till aktiva spår och då gäller det att veta vad man gör.

– Det går ju inte att ta ett kliv hur som helst, säger Ken, man sitter inte och tar en kaffe på jobbet precis. 

Thom lägger till att det tighta arbetslaget är en förutsättning för att uppgiften ska vara så säker som möjligt.

– Jag och Arvid har jobbat tillsammans sedan 2017 och jag vet precis vilket rörelsemönster han har. Jag vet var jag har honom hela tiden.

Det nära samarbetet i gruppen är också en av anledningarna till att Thom trivs så bra med järnvägsjobbet. 

– Jag har jobbat som maskinförare sedan 2010 och på järnväg sedan 2017. Men det här är så mycket bättre. Eftersom vi hela tiden har två anläggare per maskin blir vi ett mycket bra arbetslag. Det är helt enkelt bättre att jobba flera tillsammans.

Att gruppen är ett väl sammansvetsat team märks väl när diskussionen går, de bollar snabbt olika idéer mellan sig och vet exakt vart de är på väg. 

– På natten måste man vara problemlösare, konstaterar Ken. Då går det inte att bara svänga förbi affären och köpa det som behövs. Man får vara lite som en ”Jack of all trades” och klara av det mesta.

Det som inte arbetslaget själva kan ordna måste det finnas en vattentät serviceorganisation kring. Ett slangbrott måste till exempel fixas på stört eftersom oljeläckage kräver omfattande sanering i ett spårområde och när maskinstyrningen får hicka måste hjälpen vara bara ett telefonsamtal bort.

– Jag fick stopp på maskinstyrningen en natt, berättar Thom. Då väckte jag killen som installerat systemet och jag var igång igen efter bara någon minut. Det är så det måste vara för oss.

På spåret är ett perfekt fungerande team avgörande. Alla måste fungera, alla måste kunna lita på varandra.

Teamet är allt på spåret

Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att betala ut pengar för elektriska arbetsmaskiner i en klimatpremie. Den sökande kan få maximalt 20 procent av miljö­fordonets inköpspris och stödet beräknas finnas fram till och med 2023. Förlängning är nog att vänta, men potten för arbetsmaskiner är så liten att det knappt ens kommer att hjälpa på marginalen. Tidningen Maskinentreprenörens bedömning är att det rör sig om cirka 60 miljoner som kan komma att bli aktuella under perioden. 

– De stora grävmaskiner som i dag går på batteri kostar i dag runt sju miljoner. Det säger sig själv att det behövs en större insats från samhället. Jag tycker att man ska titta på Nederländerna och Norge där investeringsstödet är klart större och vilket också gör att dessa länder nu får ut allt fler eldrivna maskiner, säger Fredrik Holmquist, som driver och äger maskinleverantören Maskinia.

Maskinia med säte i Linköping är ett av de företag som levererar anläggningsmaskiner som på allvar börjar titta över hela sin organisation inför framtiden. Här tvivlar ingen på att el är på väg in, och att vägen fram mot en fossilfri bransch är verklig. Det kommer att hända. Att inte anpassa sig finns inte.

– Vi ska nu ha ett personalmöte här och gå igenom de planer vi har tagit fram för framtiden för Maskinia. Vi kommer att anpassa våra anläggningar, vår bilflotta, och våra maskiner. Det kommer att bli ganska stora investeringar för oss. Men det här kan inte vi som maskinleverantör klara själva, vi måste har med oss hela branschen i den här omställningen, kunder och andra maskinleverantörer, och vi behöver jobba brett och tillsammans. Även branschens organisationer Maskinleverantörerna och Maskinentreprenörerna, säger Holmquist.

Det finns flera skäl till att Maskinia nu lägger in en högre växel och har satt upp egna tuffa klimatmål för företaget. Dels känner Fredrik Holmquist ett eget personligt engagemang.

– Man behöver inte lyssna på många sommarprat för att förstå vad det är som händer med vårt klimat just nu. Jag har tonåringar hemma och vem vill vara en förälder som säljer klimatfarliga maskiner? Det går inte!

Men det är också ett faktum att Maskinia som levererar Doosan, redan nu nästa år kommer att kunna få tillgång till både små och större anläggningsmaskiner som är batteridrivna. Både bandgrävare och hjulgrävare. Maskiner som är testade och redan går skarpa i jobb.

– Nästa år står de stora grävmaskinerna redo hos oss. Våra dumprar från Bergmann har också el-alternativ redan nu. Vi ska åka till Holland här inom kort och testa och se på det nya. Så nu är det på riktigt.

Maskinia har även börjat titta på alternativa finansieringsformer när det handlar om elmaskinerna som nu är på väg in. Både banker och kunder behöver få tydlig information att de här nya maskinerna inte är samma sak som de vi hittills har arbetat med.

– En elmaskin har längre livscykel och lägre kostnader för till exempel service och underhåll under den tiden. Vi kommer behöva finansieringslösningar som kanske sträcker sig tio år, istället för sex som är vanligt nu. Men det här behöver även bankerna förstå, och vi har redan börjat med det arbetet, säger Holmquist.

Maskinia som alltså just nu själva ställer om, ska installerar jordvärme och solceller de kommande åren, har redan en plan för det egna företaget. 

Nu blir det standard med miljöoljor för hydrauliken och HVO i tanken när maskinerna levereras till kund. Krav kommer att ställas även på företagets leverantörer. Satsningen är ganska omfattande och målet är att det ska stå klart 2026.

– Vi tänker även att vi längre fram måste börja tänka mer cirkulärt när det gäller reservdelar, att reparera mer än att byta ut. Remake, som det heter, säger Anders Marklund som är produkt­ansvarig på Maskinia.

En utmaning är att få med sig kunderna, för det är en omställning för alla, och det kommer att kosta pengar för alla. Och ökade kostnader måste självfallet hämtas in med intäkter som matchar. För alla.

– Det är bland annat här jag menar att alla måste vara aktiva. Inte bara hela branschen, utan även samhället. Ska beställarna upphandla fossilfritt så kommer man att behöva ha priser som matchar entreprenörernas investeringar. Det krävs politiska beslut även här som gör omställningen möjlig, resonerar Fredrik Holmquist

Maskinia är ett familje-företag som har vuxit och utvecklats under 30 år, och marknadsför sig själva som tredje största maskinleverantör i Sverige. Maskinia saluför Case, Doosan, Bergmann men har också maskiner för uthyrning, via systerbolaget Mrent. 2026 ska Maskinia vara fossilfritt.

Maskinia

Maskinias produkt­ansvarige Anders Marklund och Maskinias vd Fredrik Holmquist har siktet inne på fossilfria maskiner och ett mer hållbart Maskinia. Men gratis blir det inte.

Omställningen kommer att kosta pengar för alla

Sist det visades veteranmaskiner i arbete vid den gamla vägstationen i Kjula var 2018. I år var det dags igen. Sammanlagt visades ett hundratal fordon upp under dagen, ett tiotal av dessa var entreprenadmaskiner som kunde ses i arbete. Bland rariteterna fanns en Landsverk lingrävare, en ”Grus-Kalle” och så förstås en Caterpillar D9G, byggd 1967. 

Gammal kärlek rostar aldrig!

Ingen gillar en pessimist - en negativ person som pekar på problem snarare än möjligheter. Det blir dålig stämning helt enkelt. Vi är ju mitt i en högkonjunktur och behovet av maskinentreprenörernas tjänster är stort. Samhället behöver våra maskiner över hela landet och i en rad olika branscher. Vad är problemet?

Jo, det börjar bli dyrt… Kostnaderna ökar. Byggmaterialpriserna skenar, Cementa och gruvor kämpar med tillstånd som verkar svårare än Rubicks kub att lösa. Dieselpriset…Brist på kompetent yrkesfolk, både på marken och i maskinen. Priset på elmaskiner? Hutlösa. Trots högt tryck i konjunkturen, det finns mörka moln i horisonten.

Så vad kan vi maskinentreprenörer göra åt detta då? 

Jo, vi gör som vanligt. Vi jobbar på och problem som dyker upp – löser vi. Men mitt tips är att ägna lite mer tid åt omvärldsbevakning de kommande månaderna. Inget är så irriterande som att bli överraskad för att man missat det uppenbara. Ännu värre är det om konkurrenten snappat upp något viktigt när man själv stod på huvudet i en grop med det praktiska.

Läs inte bara Maskinentreprenören – lyssna gärna på P1 också. Läs ekonomisidorna lika noga som teknik-sidorna. Nu åker vi.

Nu känner vi av en del gupp i vägen

Sträckan som det rör sig om är 1,6 kilometer lång med fyra körfält. Trafiken stängdes av klockan 22 på kvällen och 05.30 morgonen efter skulle allt vara klart för att bilarna skulle kunna börja rulla igen. 

– Vi hade en stor tidspress, varje minut spelade roll. Jag har aldrig varit med om ett så stort projekt på så kort tid och så mycket personal och maskiner, säger Morgan Johansson, arbetsledare på Peab Asfalt. 

12 maskiner och ett trettiotal personer arbetade på sträckan den aktuella natten. Den största maskinen var en asfaltsläggare med en arbetsbredd på nio meter som kunde asfaltera två körfält samtidigt. 

– Den körde K3 och K4 och så hade vi varsin maskin i K1:an och K2:an. Allra först gick tre stycken shuttlebuggies som tog emot asfalten som vi hämtat i Kållered och till det hade vi ett antal vältar, säger Morgan Johansson.

Arbetet har föregåtts av en minutiös planering, där logistik har varit en svår nöt att knäcka. 

– Det är många maskiner inblandade och det var inte helt lätt att hitta en plats där vi kunde ställa vår största läggare mellan skiften. Den är 6,5 meter bred och kan breddas ut till nio meters arbetsbredd. Dessutom var det viktigt att alla visste exakt vad de skulle göra och kom ut på vägen på rätt ställe och i rätt tid, fortsätter Morgan Johansson. 

Asfaltsläggaren har använts tidigare i flera projekt men aldrig tillsammans med andra läggare i samspel på en fyrfilig motorväg. Morgan Johansson ser en framtid för skarvfri asfalt och tror på fler projekt som det vid Tingstadstunneln.

 Det gick åt ett stort antal maskiner i projektet, bland annat tre självklistrande asfalts-läggare, tre shuttle-buggies, sju vältar samt 12 asfaltsekipage som levererar asfalten och två klister-maskiner.

Asfalten är tillverkad i Peab Asfalts fabrik i Kållered och är så kallad eco-asfalt. 

 Peab Asfalt

Unik asfaltering av fyra körfält i bredd

Carl Carlsson har gjort sig känd på Youtube under namnet Fattigbrukarn. 
20 000 följer hans konto och nu utlovas mer entreprenadvideor, eftersom Carl nyligen investerat i en Merlo MF40.9. 

Mer entreprenad för populär Youtuber

Sex maskinkunder som köpt Takeuchimaskiner av tre olika modeller från EMS fick snällt vänta i 120 dagar extra på sina maskiner som satt fast i det strandade fartyget i Suezkanalen i somras. Nu har maskinerna kommit till Sverige och är på väg ut till kunderna, försedda med dekaler med ”Suez-edition by EMS”.

Fastnade i Suezkanalen

ån en blygsam början med endast de två ursprungliga delägarna och grundarna i personalstyrkan har L5 Navigation Systems AB under de knappt tio år som gått sedan starten vuxit till ett bolag med nästan trettio anställda och spridning över hela Sverige.

– De senaste två åren har vi dubblerat personalstyrkan och dessutom etablerat oss från Luleå till Skåne med fristående partners i de två Stockholmslänen, berättar Johan Spector som arbetar med försäljning och affärsutveckling och tillsammans med företagets grundare Martin Lindgren och Patrik Tallgren samt Fredrik Nordin och Joachim Edström äger och driver företaget.

– Det är nödvändigt att vara nära kunden för att kunna göra affärer. Även om den mesta supporten görs via fjärrlösningar idag får kartbilden inte ha några tomma områden, annars blir det för långa ledtider och det drabbar kunden.

Tillväxten sedan starten 2013 har skett utan att ta in externt kapital, vilket enligt Johan Spector är en styrka för företaget och betydande faktor för utvecklingen både av nya produkter och företaget i sig självt.

– Vi kan agera snabbt och fatta de beslut vi själva vill. Vi har fria tyglar. 

I dag består L5 Navigation av tre affärssegment, jordförflyttning, mätteknik och specialmaskiner. Men det hela startade med ett hålnavigeringssystem för borriggar. Mjukvaran köptes från amerikanska företaget Carlson Software och kunderna fanns världen över. Med tiden kom tankar på att även sätta samman utrustningar för andra maskintyper.

– De maskinstyrningssystem som fanns på marknaden på den tiden var dyra. Tanken var att det borde gå att skapa ett betydligt billigare system med hjälp av de kontakter som byggts under de första åren.

2019 lanserades så L5 Navigations första egna grävsystem som fick namnet L5 3DX. Den interna slogan för satsningen löd: 90 procent av funktionaliteten till 50 procent av priset.

– Man vet ju själv att även om man har en apparat, till exempel en telefon, med 100 procents funktionalitet så använder man ju inte allt. Bedömningen var att en lägre funktionalitet kan fungera tillräckligt bra och det första systemet hade till exempel ingen 3D-vy utan presentationen gjordes i 2D med en översiktsvy samt plan och sektion. Men vi erbjöd ändå möjlighet till personliga inställningar som vi vet att kunder på den svenska marknaden gillar, till exempel möjlighet att tända och släcka lager, färga in ytor med mera.

– Hårdvaran var redan från början av bra kvalitet med tyska sensorer och kablar, svensk windowsdator samt mjukvara från Carlson Software. Priset blev betydligt lägre än konkurrenternas och vi har ungefär 150-200 av de här systemen i drift idag och kunder frågar fortfarande efter dem.

Förutom maskinstyrningssystem består produktutbudet även av utrustning för mätning och 2020 lanserades en egen serie handhållna GNSS-system. Efter en tids utvecklingsarbete släpptes i mars 2021 en ny generation av grävsystemet, med namnet L5 U3D-X där U står som förkortning för nya samarbetspartnern danska mjukvaruutvecklaren Unicontrol. Strax därefter lanserades en variant för grävsystemet som är skräddarsytt för grävlastare och även ger stöd för grävelegant och bomsväng. 

Marknadsför produkter för maskinstyrning och mätteknik. Företaget är etablerat i Sverige, Norge och Finland. Huvudkontor i Luleå, supportcenter dagtid under vardagar. Omsättning 2021 uppskattas till 80-90 miljoner kronor.

L5 Navigation AB

Under sommaren kom L5 U3D-L, ett maskinstyrningssystem enligt samma koncept för hjullastare och inte förvånande annonserar Johan Spector att en ny lösning, L5 U3D-XL kommer att lanseras innan årets slut. Systemet är framtaget i samarbete med Huddig och Unicontrol och kan positionera både last- och grävaggregat, grävelegant och bomsväng inkluderat.

Den intensiva produktutvecklingen förklarar Johan Spector med det nya samarbetet med Unicontrol som han beskriver som jättestarkt. 

– Vi kan sitta direkt med utvecklarna utan mellanled. Det finns inget som bromsar vår dialog och det gör att vi på kort tid kan genomföra de förändringar som våra kunder/användarna önskar.

Att marknaden nu öppnar sig för fler spelare menar Johan Spector kan bero på att de riktigt stora aktörerna har svårt att tillgodose lokala behov. Han menar att maskinägare i Norden har specifika önskemål vad gäller till exempel mjukvaran och att en lokal tillverkare därmed har ett försprång.

Att det med tiden kommer att bli allt mer vanligt med maskinstyrningar som sitter integrerade i maskinerna ser han inte som något större hot mot företagets verksamhet.

– Det finns vissa problem förknippade med integreringen av maskinstyrning eftersom det måste ske en gränsdragning för vem som gör vad mellan de olika tillverkarna av systemen och maskinerna, funderar Johan Spector och tillägger att det händer mycket inom området och att det inte finns några självklara lösningar.

Ett är han dock säker på: det kommer att finnas kunder för eftermontering av maskinstyrningssystem i många år framöver. Det så kallade digitala gap som många menar ligger som hinder för användare att ta klivet och pröva ny teknik blir allt kortare att ta.

– Vi ser att tåget helt klart är i rullning och även att kunder efterfrågar ännu fler funktioner. Utvecklingen av mjukvaran sker kontinuerligt och vi ser fram emot att kunna erbjuda våra kunder nya features redan under Q4 2021.

Den nordiska marknaden ställer specifika krav på maskinstyrningssystem enligt Johan Spector. Det öppnar för lokala tillverkare.

”Norden ställer egna krav på maskinstyrning”

Regeringens nya myndighet mot brott i välfärden.

Jag tror ni gillar mig bäst när jag är arg

Nu finns det ett nytt maskintest ute. Det och alla tidigare tester har vi samlat på sidan Maskintest. In och kika!

Vi testar Cat M314

Läs maskinentreprenören digitalt

Maskinentreprenören utkommer med 10 nr per år och är Sveriges äldsta tidskrift för maskin­entreprenörer. Första numret utkom första maj 1957.

Maskinentreprenören | Sveriges bullrigaste tidning

Ta med tidningen överallt

Grus Schakt Umeå AB är inget litet bolag. Omsättningen är drygt 50 miljoner och antalet anställda runt 45. Vägen hit har varit krokig. Bolag har förvärvats, sålts och nya nischer har kommit in, andra har fått lämna. Stefan Fransson är inte rädd att testa nya saker och heller inte sen med att stänga ner en verksamhet som inte fungerar. Det som imponerar är att han även analyserar sin egen förmåga, och drar rationella klarsynta slutsatser

– Under en period körde jag allt själv, bokföring, räkna på jobb, sitta i maskinen, fakturera… ja, många bollar. Men det där såg jag ju, jag räckte inte till. Då bestämde jag mig för att ta in en admin­istratör…

… men det där har fortsatt på senare år. Stefan Fransson har sakta men säkert flyttat ut från allt fler områden där han känner att andra kan göra mer nytta och till bättre kvalitet. En extern vd har rekryterats, och det mesta av den administrativa ekonomin i bolaget är utlagt på en extern konsultfirma. Själv sköter Fransson sin del av jobbet i företaget nu mest från bostaden.

– Att jag inte skulle sitta här på kontoret när Jens (Jokinen) fick ansvar för vd-rollen, det förstod jag direkt, för jag ville undvika att medarbetare ändå skulle gå förbi honom till mig och få svar på vissa frågor, så då hyrde jag ett kontor ute på stan. Men under pandemin blev det ju så att jag arbetade mer från hemmet, och det fungerade bra, och det fanns ingen anledning att betala en hyra längre för ett externt kontor, förklarar han.

Men hur går det att få överblick över sitt eget företag från bostaden?

– Man behöver vara ute mer än vad jag har kunnat vara under pandemin, det har jag känt så klart. Det går inte att sitta hemma hela tiden och jobba. Så mer tid ute blir aktuellt nu. Det finns faktiskt vissa arbetsplatser här i Umeå som jag inte har besökt på över ett år, och det är inte optimalt på något sätt.

Det fanns en risk att Stefan Fransson inte alls hade blivit maskinentreprenör. Från början utbildade han sig inom ett helt annat område; CNC-styrda maskiner (robotar) och programmering av dessa var den väg ut i yrkeslivet som valdes. Men det var något som skavde… Det fanns ett stort intresse för maskiner i bakgrunden, och det kan säkert hänga ihop med att Stefan och hans bror Jan är uppväxta på ett jordbruk, och det livet är helt klart annorlunda än inomhusjobb inom industrin.

– Jag slutade och min bror och jag startade upp en entreprenadfirma ihop 1989 och när vi började hade vi jordbruksfastigheten som bas. Vi fick ganska snabbt många förfrågningar, det var högt tryck och brist på maskiner då som nu. Det blev en bra start. Men vi delade på oss 2006.

Redan 1997 fanns 40 medarbetare i företaget. Under en period då Stefan Fransson hade en fot i branschen för miljöåtervinning var det runt 80 med­arbetare att hantera. Ett försök att gå ihop med en annan större entreprenör på orten har också gjorts, men som avslutades innan det egentligen kom igång.

– Vi har också haft en stor verkstad i koncernen, det såg väldigt intressant ut när vi startade upp det, och det var nog bra. Men jag hann inte med ytterligare en så stor verksamhet den gången, så vi bestämde att avsluta det, berättar han.

Vid bordet sitter också en central medarbetare i Grus & Schakt; Johan Åström, platschef som följt med in i bolaget vid ett av förvärven i historien.

– Fast det är nog dags för ett förvärv till snart, det är ju ett tag sedan, skojar Åström.

Stefan Fransson ler lite. Jo, det pågår tankar hela tiden. Senaste förvärvet är Umeå Last AB. Grus & Schakt är ett bolag som inte verkar stå stilla särskilt länge. Det kommer nya idéer och nya verksamheter in ganska regelbundet. Fransson har till och med drivit en marina en gång in tiden. Också avyttrad nu, men det var ett seriöst försök att hitta ytterligare ett intressant ben i företagandet.

Men det finns flera poänger med förvärv av företag som det sällan pratas öppet om. Faktum är att en ganska stor anledning till att bevaka konkurrensen och räkna på lämpliga förvärv, är rekryteringen av kompetent personal. Att hitta rätt kompetens är något av de svåraste som finns i branschen just nu, även för Grus & Schakt.

– Det är helt klart lättare att få kompetenta medarbetare via förvärv än att försöka hitta ny personal genom att annonsera eller ta in de nyutbildade som finns att tillgå. Vi arbetar på flera sätt, vi har kontakt med skolorna och vi tar hand om praktikanter, men det är inte helt lätt att få det att fungera. Så förvärv av bolag handlar faktiskt till viss del om kompetensförsörjning, medger Stefan Fransson.

Inför det här reportaget föreslår tidningen att vi ska ses på Grus & Schakts ”huvudkontor” på Mätarvägen 19 i Umeå. Här ligger kontorslokalerna, uppställningsytor för maskiner, service­verkstad med mera. Men här är inte mycket verksamhet. Maskiner är ute, vd är ute, platschef är ute, kontor och administration har en extern aktör tagit över. Faktum är att det är ganska tyst här. Nästan lite tomt.

– Tror vi har en sopmaskin här i varje fall, säger Fransson när vi diskuterar möjliga ställen för fotografering. 

”ME är en viktig del i företagandet också, via ME kan vi påverka beslutsfattare och bara det att man får träffa andra i branschen är stimulerande.”

Det är helt uppenbart att Grus & Schakt inte har sin egentliga verksamhet på Mätargatan. Varken maskiner eller särskilt mycket personal finns i lokalerna. Och det är ofta ett tecken på hälsa. Ingen vill ha maskiner på gården. Det här med att nästan hela administrationen av företaget är utlagt på en extern firma, vad är det för grepp?

– Jag har räknat på det. Det är inte bara det att det blir billigare och mer effektivt. Det blir mer rätt också. Det här företaget är specialister på just detta, och det ligger i deras affärsidé att se till att deras kompetens utvecklas och går de kurser som behövs för att de ska vara uppdaterade på det senaste. Det är något som vi som maskinentreprenörer riskerar att missa, så jag är väldigt nöjd med den här lösningen.

Upplägget som Grus & Schakt har bestämt sig för gör det också möjligt för Stefan Fransson att fokusera på det som han tycker är intressant och givande. En del av detta är engagemanget i Maskin-entreprenörerna (ME) och ME-skolan. Som ordförande i region 1 (norra Sverige) lägger han lite tid på att dela med sig av både tid och kompetens. ME:s arbete med och för branschen tycker han är både viktigt och intressant:

– Det har jag tid med nu, men det hade jag inte haft om jag varit vd fort-farande, den saken är klar. ME är en viktig del i företagandet också, via ME kan vi påverka beslutsfattare och bara det att man får träffa andra i branschen är stimulerande. Jag tycker att det är viktigt att ME jobbar mer med att förklara för branschen vad man kan ha ME till. Jag tycker det är för få som förstår hur intressant och viktigt ME är och vad ME kan erbjuda.

Men pandemin har gjort arbetet något torftigare än annars. Det är långt ifrån samma känsla och lika givande att träffa medlemmar i digitala möten, som på riktigt. Fransson räknar dock med att den tiden nu är över och att ME får till fler riktiga fysiska möten.

– Det är väldigt givande att ses under en halvdag till exempel. Stor skillnad från att sitta i ett digitalt möte. När vi träffas på riktigt får vi igång mycket bättre och mer intressanta diskussioner. Fler borde engagera sig så, anser jag.

Grus Schakt bildades 1989 i byn Strängnäs utanför Umeå av bröderna Jan och Stefan Fransson. Genom åren har bolaget expanderat och är idag ett av Umeås största entreprenadföretag. Företaget utför uppdrag över hela Västerbotten inom bygg- och anläggningsbranschen samt renhållning och underhåll till både offentlig och privat sektor.

Grus & Schakt

Att inte längre vara vd och ha stort administrativt ansvar i företaget har också öppnat upp för mer tid med maskinerna. Inte att Stefan Fransson kör själv längre, det erkänner han i varje fall inte. Även om platschefen Johan Åström nickar och hävdar att Stefan visst sätter sig i maskinen ibland.

– Du var ju med nu under snöröjningen sist, säger Åström.

– Ja, fast det räknas ju inte. Snö är inte samma sak som att sitta i grävmaskinen vid ett vanligt jobb, hävdar Stefan. 

Maskinparken är högt prioriterad och satt i centrum på Grus & Schakt. Det ska vara snygga och rena maskiner och alla miljökrav som beställare kan ha ska vara uppfyllda. Detta är en viktig princip i företaget.

– Tre år gamla, högst. Inte mer än så. Då har vi serviceavtal hela vägen fram och garantin räcker hela vägen dit. Sedan byter vi till nya. Det är så jag tänker.

Fast tre år är kanske lite väl kort. Vissa skulle tycka det i varje fall. Och faktum är att det finns maskinförare på Grus & Schakt som varit lite förvånade över den snabba inbytestakten. Vissa tycker att de ungefär har fått ordning på sin maskin fullt ut när år tre har gått. Att byta då känns nästan lite snopet.

–Jo, det är lite lustigt, jag har faktiskt hört någon som har sagt att det är för tidigt. Annars vill ju alla ha nytt, men några har sagt att maskinerna som de har är fullt dugliga och kanske inte tycker det är jättekul att byta just nu, bekräftar Stefan.

Men vi ställer en fråga ute i fält till maskinförare Anders Edholm, som snart får byta in sin.

– Jo, men det blir nog bra, den nya har elektrisk hydraulik och en del annat, och det tror jag blir bra. Men visst duger den jag har nu också, säger Edholm.

Det är en bra tid för Grus & Schakt just nu. Och det är en bra tid för Stefan Fransson.

– Som jag har det nu, kan jag ha i 40 år till. Har ingen ambition att sälja, och det här är jätteroligt just nu. Det är roligt med kundkontakter och tänka rätt runt maskinparken. Jag är nöjd och trivs fantastiskt bra.

Jag är nöjd och trivs fantastiskt

ME Tidningen AB
Fack 4289
FE 991
751 75 Uppsala
Plusgiro: 896 830-7
Bankgiro: 54183314

Vi testar Cat M314

Premiärminister Boris Johnson tankar upp JCB med vätgas

Rekordmånga självmord i amerikansk byggbransch

Entreprenad Live i Göteborg "lika bra som Bauma"

Modulärt batteribytessystem för arbetsmaskiner ska utvecklas

Teamet är allt på spåret

Omställningen kommer att kosta pengar för alla

Topp 5

Krönikor

Jag tror ni gillar mig bäst när jag är arg

Ledare

Nu känner vi av en del gupp i vägen

Jag är nöjd och trivs fantastiskt

Gammal kärlek rostar aldrig!

Nu känner vi av en del gupp i vägen

Unik asfaltering av fyra körfält i bredd

Mer entreprenad för populär Youtuber

Fastnade i Suezkanalen

”Norden ställer egna krav på maskinstyrning”

E-tidning

Ta med tidningen överallt

Följ oss

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA