”I spåren av högkonjunkturen i branschen och den migrerande arbetskraften finns en omfattande arbetslivskriminalitet. Det handlar om skattebrott, brott mot arbetsmiljölagstiftning och att löner inte utbetalas på det sätt som man kommit överens om. Det finns tyvärr många exempel på byggnadsarbetare som tvingats betala tillbaka delar av sin lön, bo under eländiga förhållanden och arbeta orimligt långa arbetspass. Resultaten är osund konkurrens, schyssta företag slås ut, staten luras på pengar och arbetstagarna får dåliga villkor”, skriver Byggmarknadskommssionen i debattinlägget.
Vid sidan av dessa intervjustudier har Byggmarknadskommissionen initierat en omfattande genomgång av ett representativt urval av byggföretag från Estland, Lettland, Slovakien, Tjeckien och Polen. Med utgångspunkt från tillgängliga källor kontrollerades om företagen följer de lagar och avtal som finns. Valet av företag har gjorts slumpmässigt och med iakttagande av vedertagna statistiska mått och steg.
”Resultatet är häpnadsväckande. Det visar sig att fler än åtta av tio företag i en eller annan utsträckning kan misstänkas ha brutit mot lagar och/eller avtal. Eftersom urvalet av företag skett på ett statistiskt korrekt sätt kan vi hävda, med hänsyn till felmarginaler, att av de drygt 1 000 utländska företagen från dessa länder bryter så många som 800 företag i någon form mot svensk lag och/eller mot de kollektivavtal de skrivit under. Inget tyder heller på att fusket är mindre i företag med kollektivavtal än utan. Det är inte heller skillnad mellan större och mindre företag”, skriver kommissionens företrädare i debattartikeln.