12 byggföretag polisanmäls för arbetslivskriminalitet

”Vi gör det för att skydda människor från att utnyttjas, motverka att hederliga företag slås ut av oschysst konkurrens och värna om en sund och god byggbransch”, skriver Stefan Attefall och Ann-Marie Begler, ordförande respektive ledamot i Byggmarknadskommissionen, i en debattartikel i DN idag.

Kommissionen har genomfört en omfattande kartläggning för att ta reda på hur stora problemen är och var de finns. Resultaten visar att kriminaliteten är mycket omfattande, kommissionen målar upp en mörk bild av byggbranschen. Byggmarknadskommissionen har bland annat låtit en forskare intervjua platschefer i byggföretag. Den visar att alltmer snäva byggtider ställer byggcheferna inför svåra val. ”Blir det tidsnöd då riskerar man att gena. För att hinna klart berättar flera respondenter hur man ’kastar in massa folk för att hinna klart’ och att det kan ske utan att rutiner följs”, som det står i rapporten från dessa intervjuer som det hänvisas till i debattinlägget.

Det har också upptäckts både insmugglad arbetskraft som saknar tillstånd att arbeta i Sverige, brister i personalliggarna där arbetskraften ska vara registrerad och avsaknad av fallskydd vid arbete på hög höjd. Av de 100 inspekterade företagen uppvisade runt hälften brister av olika slag. Det är framför allt inom delar av byggsektorn som det förekommer omfattande kriminalitet, exempelvis vid rivning och ställningsbyggande samt inom hushållens rotåtgärder.

”I spåren av högkonjunkturen i branschen och den migrerande arbetskraften finns en omfattande arbetslivskriminalitet. Det handlar om skattebrott, brott mot arbetsmiljölagstiftning och att löner inte utbetalas på det sätt som man kommit överens om. Det finns tyvärr många exempel på byggnadsarbetare som tvingats betala tillbaka delar av sin lön, bo under eländiga förhållanden och arbeta orimligt långa arbetspass. Resultaten är osund konkurrens, schyssta företag slås ut, staten luras på pengar och arbets­tagarna får dåliga villkor”, skriver Byggmarknadskommssionen i debattinlägget.

Vid sidan av dessa intervjustudier har Byggmarknadskommissionen initierat en omfattande genomgång av ett representativt urval av byggföretag från Estland, Lettland, Slovakien, Tjeckien och Polen. Med utgångspunkt från tillgängliga källor kontrollerades om företagen följer de lagar och avtal som finns. Valet av företag har gjorts slumpmässigt och med iakttagande av vedertagna statistiska mått och steg.

”Resultatet är häpnadsväckande. Det visar sig att fler än åtta av tio företag i en eller annan utsträckning kan misstänkas ha brutit mot lagar och/eller avtal. Eftersom urvalet av företag skett på ett statistiskt korrekt sätt kan vi hävda, med hänsyn till felmarginaler, att av de drygt 1 000 utländska företagen från dessa länder bryter så många som 800 företag i någon form mot svensk lag och/eller mot de kollektivavtal de skrivit under. Inget tyder heller på att fusket är mindre i företag med kollektivavtal än utan. Det är inte heller skillnad mellan större och mindre företag”, skriver kommissionens företrädare i debattartikeln.

Bland de kontrollerade företagen har man funnit så starka indikationer på lagöverträdelser att Byggmarknadskommissionen i dag har valt att polisanmäla tolv företag för olika former av arbetslivskriminalitet.

Därutöver anmäls 35 företag till Arbetsmiljöverket. Kommissionen informerar också Byggnads om 20 företag som har kollektivavtal men som inte följer dessa genom att betala för låga löner.