30 procent av byggkostnader är byråkrati

Många maskinentreprenörer arbetar med att lägga grund för småhus. Dessa jobb har under lågkonjunkturen i princip stannat av. Men det är inte maskiner och markjobben som kostar. 32 procent av kostnaden för att bygga ett småhus går till avgifter, taxor, mark och myndighetsprocesser. Detta innan grunden ens är gjuten.

– Byråkratins avgifter göder byggkostnader. Det är ett systemfel som begränsar familjers husdrömmar och hämmar Sveriges samhällsutveckling. Konsekvenserna blir färre bostäder, högre kostnader och ökade trösklar, säger Johnny Petré, vd på Installatörsföretagen.

Rapporten identifierar ett antal områden där byråkratin driver kostnader och som har ökat drastiskt de senaste åren:

Kommunernas anslutningsavgift för vatten och avlopp till småhus har ökat med 226 procent från 1990 till 2025. Anslutningsavgifterna till elnätet för ett nytt småhus har ökat med 400 procent mellan 1990 och 2025, från 8 667 kr till 43 300 kr. Kostnaderna för detaljplaner och bygglov har ökat med 34 procent på bara tre år mellan 2021 och 2024.

Vissa av Lantmäteriets avgifter har ökat med mer än 180 procent mellan 2007 och 2020. Exempelvis kostade en mindre fastighetsreglering 16 780 kr år 2007 medan den år 2020 kostade 47 548 kr. Handläggningstiderna har dessutom mer än fördubblats sedan 2006, med genomsnittliga tider på över ett år. Det är nästan dubbelt så lång handläggningstid som deras finska motsvarighet.

Markpriserna har ökat med 419 procent från 1998 till 2022 och är ibland lika stor som den faktiska byggkost­naden. Planmonopolet och myndighetsprocesserna har en stor del i detta.

– Vi behöver fler bostäder och färre flaskhalsar. När det gäller myndighetsutövning har politiken mycket att säga till om. Regering, riksdag, regioner och kommuner måste därför ta ett helhetsgrepp kring frågan. Sverige borde fokusera på att bygga, inte byråkratisera, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen.