Alla prognoser pekar på att byggkonjunkturen vänder

Det finns pengar i det offentliga systemet. Mer än vanligt. Behovet av underhåll av all form av offentlig infrastruktur är stort – och på sina håll rent av akut. Samtidigt pekar privata sektorn åt rätt håll – äntligen. Det som oroar branschen är att det finns statistik på att anläggningsbyggandet hållit ganska bra fart – men det är få på marken som faktiskt märker av det. Och senaste månaderna har anläggningsbyggandet backat. Det framgår både av Maskinentreprenörernas konjunkturrapport MEKO och de intervjuer tidningen Maskinentreprenören kontinuerligt gör med medlemmarna. Man kan sammanfatta läget med att det ”finns mycket att räkna på, men det är inget som kommer igång. Det mesta skjuts på framtiden”.

– Trafikverket verkar ha svårt att få ut alla pengar i produktionen, kan man säga. Nu är ju inte pengar problemet utan att det verkar svårt att starta upp projekten, säger Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen.

Den senaste prognosen från Byggföretagen fick ganska mycket stryk av Trumps tullar och annan geopolitisk oro. Detta har gjort att konjunkturen inte kommit igång under 2025 ännu – utan kanske i höst.

– Vi kommer med en ny prognos i oktober. Det är en del nytt att beakta nu, säger Deremar. 

Statistiken i de prognoser som har gjorts nyligen är svårtolkad: Det är både för lite jobb, och för lite personal – samtidigt. Konjunkturen står och stampar, men stämningsläget är "normalt", enligt Konjunkturinstitutet. Byggföretagens senaste prognos visade till och med att det rådde högkonjunktur i anläggningsbranschen vintern 2024. Inte längre. Det går segt. Lite sarkastiskt menar en del att Trafik-verket verkar bättre på att stoppa entreprenader än att sätta igång dem.

– Nu måste man dock komma till skott, menar vi. För sysselsättningen drabbas. Folk som har blivit uppsagda söker sig till andra branscher och när det vänder har vi då inte folk till att klara jobbet, säger Johan Deremar.

Konjunkturinstitutets konfidensindikator för byggverksamhet har gått ner 1,7 enheter sedan i maj, men ligger fortfarande på en normal nivå, enligt mätningarna. Konjunkturinstitutets analys är att det är företagens syn på orderstockens storlek som förklarar nedgången. Men totalt sett har samtliga delbranscher i byggverksamhet en konfidensindikator som ligger på normal sommaren 2025. Resultatet bygger på intervjuer. Frågor som rör byggbranschen har redovisats månadsvis sedan 1996.

Byggföretagen i undersökningen rapporterar att byggandet varit i stort sett oförändrat de senaste tre månaderna. Samtidigt förväntas i större utsträckning än normalt att byggandet kommer att öka de kommande tre månaderna. 

Enligt nya bedömningar från analysföretaget Prognoscentret väntas Sveriges infrastrukturinvesteringar samt drift och underhåll på anläggningsmarknaden öka med 6 procent under 2025 och uppgå till 259 miljarder kronor. Under 2026 och 2027 prognostiseras ökningstakten till 3 respektive 6 procent. Mellan 2025 och 2027 accelererar ökningstakten i såväl investeringar som drift och underhåll.

Det är framför allt en utbyggnad av elnäten, både lokal- och transmissionsnäten, samt en ökning av investeringar i vägar och järnvägar som bidrar till tillväxten. Dessutom väntas investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder vara historiskt höga under prognosperioden.

Regeringen har kraftigt utökat ramarna för infrastrukturpropositionen för perioden 2026–2037, som visar en volymökning med 200 miljarder kronor (+ 27 procent) jämfört med nuvarande nationella plan. Samtidigt är energipolitiken ett prioriterat område.

– Från 2027 övergår Sverige från ett överskottsmål till ett balansmål vilket frigör cirka 200 miljarder kronor under 8 år, men det finns en stark önskan om att staten ska göra mer än så för att säkerställa att inte för mycket av de stora investeringsbehoven ska skjutas på framtiden. En bredare diskussion om hur ytterligare investeringar kan möjliggöras genom privat finansiering har initierats och bereds politiskt inom regeringskansliet. Det är en generell perspektivförskjutning som sker just nu inom Europa där infrastruktur hamnar alltmer i fokus när bristande konkurrenskraft, låg produktivitetsutveckling samt ökad försvarsförmåga ska hanteras, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.

Om marknaden delas upp i investeringar respektive drift och underhåll väntas nivån på investeringarna öka med 4 procent samt underhållet med 11 procent i år.