Allt fler utländska byggnadsarbetare i Sverige

De flesta som kommer till Sverige för att arbeta som utstationerade jobbar inom byggverksamhet eller tillverkning. Anställda som skickas till Sverige på uppdrag av sina utländska arbetsgivare för att jobba här en begränsad tid ska anmälas till Arbetsmiljöverket som utstationerad arbetskraft. När pandemin slog till 2020 minskade antalet utstationerade till cirka 40 000 personer. Sedan dess har det varit en uppgång och den trenden fortsätter även under 2022. Det visar Arbetsmiljöverkets årsrapport för utstationering 2022.

- Vi ser en fortsatt ökning av utstationerade arbetstagare. En stor del av de som kommer hit jobbar på byggen och inom industrisatsningarna i norra Sverige, men vi har också fler som arbetar inom jord- och skogsbruk, säger Robert Scarlini enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensam kontroll.

Byggbranschen fortsätter att dominera när det gäller antalet utstationerade. Under 2022 blev det också vanligare med utstationerad arbetskraft inom tillverkning, något som kan kopplas till de pågående satsningarna inom industrin.

De utstationerade kommer för att arbeta i hela landet, men det har varit en särskilt tydlig ökning i Göteborg, Stockholm och landets nordligaste regioner.

Tanken med EUs regler om utstationering är att göra det enklare för företag att erbjuda sina tjänster över gränser och underlätta för arbete i andra europeiska länder. Reglerna ska stärka utstationerade arbetstagares rättigheter. Ett syfte med utstationeringsregistret är att ge arbetsmarknadens parter och Arbetsmiljöverket möjlighet att kontrollera att reglerna följs.

- Företag ska inte kunna utnyttja skillnader i arbets- och anställningsvillkor för att vinna konkurrensfördelar, därför är det viktigt att alla utstationerade anmäls. Det här är något vi kontrollerar vid våra inspektioner, tyvärr kan vi se att reglerna om utstationering inte alltid efterlevs och det är allvarligt, säger Robert Scarlini.