Äntligen i gång – nu byggs Ostlänken

En råkulen dag i början av november 2024 togs ett första spadtag av Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana tillsammans med fem kommunstyrelseordföranden från banans berörda kommuner. Projekt Ostlänken blev officiellt startat.

Man kan lugnt säga att det spadtaget har suttit väldigt långt inne innan det äntligen blev verklighet. Sydsveriges järnvägsnät har diskuterats och planerats om och om igen under trettiotalet år. Högtflygande planer om höghastighetsjärnvägar som skulle binda samman Stockholm med Skåne och med västkusten har skapats och förkastats. Regeringar har under åren kommit och gått, alla med en uttalad vilja att göra något för att förbättra järnvägsnätet, men med olika tankar om budget och utförande.

Ostlänken, med sin sträckning från Järna i norr till Linköping i söder, har planerats sedan 2014 och var till en början tänkt som en del av stambanorna som skulle förbinda Sveriges tre största städer med höghastighetsjärnväg. Här skulle marschfarten vara 320 kilometer i timmen och järnvägen byggas med ny, modern teknik.

2022 fattade dock regeringen beslut om att avbryta planeringen av nya stambanor. I stället gavs Trafikverket i uppdrag att bygga järnväg med målet att stärka regional arbetspendling och godstrafik i tre områden: söderut från Stockholm till Östergötland, mellan Göteborg och Borås samt i Skåne. De nya banorna skulle byggas för en hastighet av 250 kilometer i timmen. 

Ett av de tre järnvägsprojekten är Ostlänken. Fortfarande med samma start och slutpunkter, men nu med en något annorlunda uppgift. Den nya banan ska inte främst frakta folk och gods långt bort, i stället ska den stärka regionen, minska pendlingstider och generera regional tillväxt.

Även om projektet bantats rejält är det enligt Trafikverket själva Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid. Det vill inte säga lite, men en titt på siffrorna gör att man lutar åt att Trafikverket gör en rättvis bedömning. 

Totalt ska 16 mil dubbelspårig järnväg byggas genom tre regioner, Stockholm, Södermanland och Östergötland samt genom fem kommuner, Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping. 

Hela 25 procent av sträckan kommer att byggas på bro eller i tunnel. I kolmårdskogen kommer en av Sverige längsta tågtunnlar på åtta kilometer att byggas. Alla korsningar mellan väg och järnväg kommer att vara planskilda. Utmed sträckan kommer fem nya resecentrum att byggas i Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Norrköping och Linköping. 

Byggtiden beräknas till tio år, mellan 2024 och 2034. Den bedömda plankostnaden, med 2021 års prisnivå, har satts till 91,4 miljarder kronor.

Trafikverket har varit mycket tydliga med att de vill arbeta nära leverantörerna i projektet och använda sig av den kunskap och innovationskraft som marknaden besitter. Ett sätt att göra det på är att Trafikverket kommer att sitta tillsammans med leverantörerna i gemensamma projektkontor ute i projekten. Ett annat sätt har varit att redan i upphandlingsfasen bjuda in till dialog med leverantörerna och samla tips och råd.

Med spadtaget i november inledde så Trafikverket i höstas sitt första delprojekt. Ostlänkens nordligaste del, en nästan tre kilometer lång bana som ansluter till befintlig järnväg i Gerstadberg i Södertälje kommun. Längs Ostlänkens sträckning har dock de berörda kommunerna sedan länge drivit egna förberedande projekt.

I Nyköping arbetar sedan två år tillbaka grävmaskiner i centrum av staden.

– Vi bygger ett nytt resecentrum som via en bibana ska ansluta till Ostlänken, berättar Johan Dahlrot, som är projektledare för resecentrumprojektet vid Projektenheten vid Nyköpings kommun. 

– Kommunens detaljplanering påbörjades 2015 och ett nytt resecentrum är något som vi verkligen behöver. Det kommer att föra samman buss- och järnvägsstationerna vilket blir en betydande förbättring eftersom det idag är 800 meter mellan de två.

Bakgrunden är klassisk, järnvägen kom till Nyköping redan i slutet av 1800-talet. 1912 inleddes bygget av den nuvarande järnvägsstationen och sedan rullade det bara på. Att skapa ett välfungerande och modernt resecentrum är en uppgift som Johan Dahlrot känner kan ha mycket stor betydelse för kommunens invånare. 

Men det är inte bara i centrala Ny-köping som Ostlänken sätter sitt avtryck. Ett helt nytt resecentrum ska också skapas vid Skavsta flygplats. Här kommer bibanan från Nyköpings resecentrum att ansluta. 

– Dessutom går cirka hälften av Ostlänkens sträckor genom Nyköpings kommun. Det innebär att vi inom den kommunala förvaltningen måste vara väl förberedda på många sätt, menar Johan Dahlrots kollega Björn-Emil Tunebäck, som är övergripande projektledare för Ostlänken i Nyköpings kommun.

Björn-Emil Tunebäck poängterar att det inför ett så här stort projekt inte enbart handlar om att lösa kommunens ordinarie uppgifter med tillståndsprövningar och liknande. Här gäller det att planera för alla eventualiteter. 

– Det kan till exempel handla om säkerhetsfrågor i samband med att tillfällig arbetskraft kommer att vistas i större utsträckning än vanligt i kommunen, säger han. 

– Det kommer att vara fler människor i rörelse än annars här och vi vill vara förberedda. När entreprenörer kommer hit för att arbeta så ska de veta att vi har en fungerande tillsyn och att vi följer upp runt de lagkrav som krävs utifrån det kommunala ansvaret. 

Björn-Emil Tunebäck berättar att man inom den kommunala förvaltningen har som målsättning att vara redo för det mesta som kan krävas. För att lära sig om vad som händer i en kommun när ett stort projekt dras i gång har man till exempel åkt på studiebesök till Varberg. 

– Vi åkte tillsammans med Trafikverket och träffade både representanter från Varberg kommun och Trafikverket för att få ta del av deras erfarenheter kring bygget av den nya järnvägen och tunneln under staden. Det var riktigt bra att göra detta tillsammans med Trafikverkets representanter. Det är viktigt för oss att samarbetet fungerar bra.

Att det kan komma upp problem kopplade till den stora införseln av arbetskraft är Björn-Emil Tunebäck medveten om. Han berättar att kommunen kommer att inleda samarbete med flera andra myndigheter för att öka beredskapen, bland annat nämner han att det i Norrköping finns ett Center mot arbetslivskriminalitet där myndigheterna Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten samverkar.

– Vi arbetar redan nu, under den lugna tiden innan allt drar i gång, med att sätta ihop våra säkerhetsfunktioner. Vi vill inte att baksidan av entreprenadbranschen ska komma hit, men om det händer ska vi vara redo som kommun.

Ett sätt att minska riskerna kan vara att se till att den inflyttade arbetskraften får en så positiv upplevelse av tiden i kommunen som möjligt. Björn-Emil
Tunebäck berättar att en stor, tillfällig
 bostadsetablering planeras ute vid Skavsta flygplats. Här kan så många som tusen personer komma att bo under byggtiden och Nyköpings kommun vill verka för att de ska ha det så bra som möjligt den tid de inte tillbringar på jobbet. 

– Vi har funderingar vi vill dela med företagen som bygger upp den tillfälliga boplatsen, berättar han. I stället för att skapa tråkiga längor av baracker ser vi hur en trevligare placering kan få betydelse, vi hoppas också på att det i området kan finnas en bemannad reception, ett gym, ett minilivs och att det kommer att finnas vaktpersonal. Det tror vi kan ha stor betydelse för trivseln.

I övrigt förbereder sig Nyköpings kommun för att all tillståndsprövning och liknande uppgifter ska flyta så smidigt som möjligt. 

– Vi vet att det till exempel kommer att krävas stora mängder nya bygglov och vi har gemensamma rutiner med Trafikverket över hur vi ska genomföra arbetet så att vår prövning blir så enkel som möjligt. Vi håller även på att införa e-tjänster för till exempel masshantering och miljötillsyn, allt för att underlätta. Vi ser till att olja maskineriet ordentligt.

Johan Dahlrot och Björn-Emil Tunebäck är eniga om att de just nu upplever något unikt. De får vara med och skapa en ny järnvägsera i Nyköpings kommun. Och det är något som inte händer så ofta. 

– Förra gången var ju för hundra år sedan, så det är inte så stor chans att man faktiskt får var med och uppleva något sånt här!