Årligen utvinns 101 miljoner ton jungfruliga material i Sverige. Upp till hälften av denna mängd skulle kunna ersättas med återvunnen ballast från schaktmassor, enligt rapporten.
Rapporten visar att det är stor skillnad i klimatpåverkan på när schaktmassorna ersätter ett annat material - och när de inte gör det. Deponering är det scenario som ger högst utsläpp av klimatgaser. I Sverige deponeras runt fyra miljoner ton jordmassor varje år.
– Att få till en mer cirkulär hantering av schaktmassor är främst relevant ur ett resursbesparande perspektiv, eftersom det minskar deponeringen och behovet av att utvinna nya material, säger Jurate Miliute-Plepiene, avfallsexpert och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Genom att minska deponeringen med hälften och istället återvinna kan Sverige spara 10 000 ton koldioxidutsläpp varje år och dessutom minska ingreppen i naturen.
– Genom att använda de schaktmassor som redan är i omlopp i samhället minskar vi trycket på miljön. Det blir mindre ingrepp i landskapet och minskar riskerna för till exempel grundvattentillgångar, säger Jurate Miliute-Plepiene.