Arbetslivskriminalitet är ett växande problem, inte minst när det gäller upphandlingar av bygg och transporttjänster. Kostnaderna för arbetslivskriminalitet är svåra att uppskatta men sannolikt handlar det om stora belopp.
Den kriminella ekonomin, där arbetslivskriminalitet är en del, beräknas generera 100–150 miljarder kronor i brottsvinster varje år. Undandragande av skatt uppgår till närmare 100 miljarder kronor årligen, enligt delegationen mot arbetslivskriminalitet.
– Arbetet med att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling är en strategisk fråga för högsta ledningen. En avgörande framgångsfaktor är ett uttalat och aktivt stöd från ledningen samt tillräckliga resurser för uppföljning, säger Anna Larka projektledare, på Upphandlingsmyndigheten.
Den nya guiden innehåller en särskild del om bygg- och anläggningsupphandling. Upphandlingsmyndigheten betonar att beställarna behöver vidta olika åtgärder genom hela byggprocessen, inte enbart i upphandlingsskedet. Arbetet behöver påbörjas redan i samhällsplaneringsskedet. Åtgärder mot arbetslivskriminalitet bör inkluderas i projektets mål, särskilt om detta saknas eller inte är tillräckligt konkret i styrande dokument, som till exempel inköpspolicy. Uppföljningsbara mål kan till exempel utgå från andelen felfria arbetsplatskontroller eller andelen kontrollerade och godkända underentreprenörer i byggprojektet.
Centrala delar i upphandling av bygg- och anläggningsprojekt bör vara:
- Tydliga riktlinjer och utbildningar för inköpare avgörande för att upptäcka och hantera risker.
- Stöd som digitala verktyg, visselblåsarsystem, och tredjepartsgranskningar kan stärka kontrollen och förebygga oseriösa aktörer.
- Krav på transparens, riskbedömning och uppföljning i inköpsprocessen behöver ställas.
– Vår ambition har varit att göra en vägledning som är enkel att använda för alla som arbetar praktiskt med upphandling, oavsett om det handlar om riskbedömning, kravställning eller uppföljning, säger Anna Larka.