”Räntan måste ner för ökat bostadsbyggande”

Att förra året, 2023, var ett bottenår för bostadsbyggandet verkar nu stå klart. Men det betyder inte att vi kan räkna med en snabb återgång till tidigare situation. Antalet byggstarter 2024 inleds med en kurva som fortfarande, men svagt, pekar nedåt för att senare under året plana ut och vända försiktigt uppåt under hösten. Förutsättningen är dock att Riksbanken justerar styrräntan nedåt, konstaterar Byggföretagens rapport Byggkonjunkturen #1 2024. 

Senaste konfidensindikatorn från Konkonjunkturinstitutet tyder på att branschen instämmer i Byggföretagens analys att en återhämtning kan inledas under året. De enkätsvar som samlats in visar att konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet har ökat med 3,4 enheter till 94,7. Konjunkturinstitutet förklarar ökningen med att byggföretagen har mindre negativa anställningsplaner, men påminner om att stämningsläget i sektorn är fortsatt svagare än normalt.

Johan Deremar är nationalekonom och prognosansvarig vid Byggföretagen. Han menar att det först under 2025 kommer att märkas någon större skillnad i investeringsvolymerna. 

– Totalt sett går investeringarna ner i år, eftersom nedgången i bostadsbyggandet rent volymmässigt påverkar investeringsvolymen negativt i år. Men vi räknar med att senare i år se en svag utplaning och eventuellt uppåtgående, även om det dröjer in i nästa år innan det kan ses i investeringsvolymen, säger han. 

Mekanismerna bakom detta är dock inte enbart styrda av ränteläget, det handlar också om att den generella konjunkturen beräknas stärkas under 2025. Till exempel beräknas hushållen få reallöneökningar och att det då blir ökad rörelse på bostadsmarknaden. 

– Vi ser att det har varit väldigt låg omsättning på framför allt nyproduktion. Det handlar till stor del om psykologiska faktorer. Om folks ekonomiska förtroende stärks så vågar fler investera och rörligheten ökar. Bostadspriserna på andrahandsmarknaden måste börja stiga lite mer så att försäljningarna kommer igång. Läget är fortfarande avvaktande för nyproduktion för man måste ju få in bokningar innan man kan sätta spaden i jorden och det behövs nog några månader till innan det börjar synas.

– I stort sett står sig dock bilden som vi hade i höstas, det handlar inte om någon klang- och jubel-föreställning ännu även om det ser lite ljusare ut. Bostadsbyggandet har en ny strukturell värld att förhålla sig till och det tar tid att anpassa sig.

Hur ser det då ut på lite längre sikt? Boverkets uppskattning är att vi i Sverige under åren fram till 2030 kommer att behöva ytterligare 538 000 nya bostäder. Ökningen beräknas vara relativt jämnt fördelad över åren med ett genomsnitt av 67 300 nya bostäder per år. Här finns dock stora regionala skillnader och Nordea poängterar i sin rapport Regionala Utsikter från januari i år att det till och med finns ett överskott i vissa regioner och nämner Småland och Norrland som exempel. Johan Deremar håller med om att det i vissa områden finns ett överskott av bostäder.

– Det handlar om en suboptimering som drivits fram av investeringsstöden. Man kan säga att kommuner har byggt för byggandets skull, men inte nödvändigtvis på de platser där det skulle behövas. Över landet finns det dock ett fortsatt underskott på bostäder, framför allt i Stockholmsregionen.

Det är dock demografiska förändringar på gång och Johan Deremar litar inte helt på Boverkets prognos över behovet av nya bostäder. 

– Jag menar att den analys som Boverket gjort överskattar behovet något. SCB:s nya prognoser tyder på att befolkningen inte växer lika fort som man tidigare antagit. Jag är inte helt övertygad om att vi behöver bygga över 60 000 bostäder om året, men vi behöver ju definitivt bygga mer än vi gör just nu, enligt vår prognos cirka 26 000 byggstarter i år. 

Även befolkningens åldersfördelning har betydelse för byggandet. Johan Deremar pekar på att den del av befolkningen som är i familjebildande ålder kommer att minska framöver, detta i kombination med färre antal födda barn per kvinna innebär att byggbehovet av till exempel förskolor kommer att minska. 

– Det ligger bara ungefär fem år bort, men såklart kommer upprustningsbehovet att fortgå.

Byggföretagens prognos för lokal- och anläggningsbyggande är att uppgången kommer att fortsätta.