Joint venture bygger på riskfördelning och beroende

Entreprenadjurister tvingas relativt ofta hantera samarbeten mellan entreprenörer som gått snett. Samarbeten i branschen kallas inte sällan för joint venture – och brukar definieras ungefär så här: Joint venture är när två eller flera företag via ett avtal samarbetar i ett gemensamt bolag.

–  Ordet joint venture är internationellt och fungerar bra som begrepp när man ska samarbeta i ett projekt med utländska aktörer. Men jag tycker att man med fördel i Sverige ska tala om samarbetsavtal, och lägga vikt vid att skriva tydliga avtal så att det inte finns några missförstånd om vad man har kommit överens om, säger advokat Björn Kurz, som på senare tid blivit specialist på just joint venture i entreprenadprojekt på Terra Advokat AB.

Att bara dra igång ett projekt med en kollega och skaka hand… är ingen bra idé, visar det sig.

När två eller flera entreprenörer väljer att samarbeta i ett projekt finns det goda skäl att analysera varför. Viktigt är till exempel att parterna faktiskt inte delar kompetens och påminner om varandra. Ska det vara någon mening med joint venture (samarbetsavtal) bör parterna ha olika kompetenser och förmågor som stärker möjligheten att genomföra ett projekt. 

– Det bör också finnas ett ömsesidigt beroende, att man har väsentlig nytta av varandras kompetens. Risken för konflikt ökar om bolagen gör samma sak. Bra också om man kan mäta i procent vem som bidrar med viss kompetens då det också kan bli tvist om det senare annars, säger Björn Kurz. Normalt är att risktagandet ska vara någorlunda jämnt fördelat mellan parterna i ett Joint venture.

Även hur relationen med beställaren ska se ut bör formuleras i avtalet. För parterna kan vara lika viktiga i samarbetet, men beställaren har inte något intresse av att ha kontakt med flera aktörer i samma projekt.

– Det är viktigt att man som entreprenör förstår att beställaren inte vill ha något avtal med båda parter, det blir ett av bolagen som har direkt kontakt med beställaren och står för avtalet. Är bolagen annars lika, med jämförbar kompetens och maskinpark, är det bättre att låta ett bolag fungera som underentreprenör, säger Kurz.

 Poängen med joint venture är att ett bolag kan vinna en upphandling genom att hänvisa till det andra bolagets kompetens i samarbetet. Annars är det ingen vits, så att säga.

– Sedan när parterna har bestämt sig, och innan de börjar med projektet, är det tid att i ett avtal beskriva i detalj hur man ska arbeta. Vem gör vad och i vilken omfattning. Så tydligt som möjligt. Det är när parterna inte har gjort detta som det riskerar hamna hos oss jurister, säger Björn Kurz, som gärna ser att entreprenörer tar en kontakt med entreprenadjurister redan när avtalet ska formuleras.

– Då kan vi ställa de frågor som behövs, och då minskar risken att man hamnar i en tvist längre fram.

Termen joint venture är vedertagen. Ordagrant skulle det kunna översättas med gemensamt risktagande. Joint venture kan drivas i olika civilrättsliga former och bolagstyper. Gemensamt för alla joint venture är att två eller flera entreprenörer är bundna av ett avtal om samarbete och att entreprenörerna gemensamt reglerar sitt inflytande.

Det vanligaste är att joint venture används för tidsbestämda projekt. Att parterna vill testa hur det fungerar. Bildas ett gemensamt aktiebolag styrs projektet av ägarandelar, aktieägaavtal och aktiebolagsrättsligt regelverk. Ett handelsbolag är att föredra för att tydligare fördela det gemensamma risktagandet i projektet. Som exempel kan nämnas att en part tillhandahåller viss typ av maskiner och den andra personal och viss kompetens i entreprenaden.

Är det fler än två parter regleras rollfördelningen i ett projekt normalt i ett konsortialavtal som kan vara omfattande beroende på hur samarbetet, utförande och den ekonomiska insatsen fördelas mellan parterna.

– Det är viktigt att inte fastna i joint venture- begreppet utan ta en närmare titt på vad parterna vill åstadkomma genom samarbetet och hur avtals- och styrkeförhållanden ska gestaltas i det enskilda fallet. Och skriva ett tydligt avtal. Vi ser tyvärr att man i branschen i Sverige jobbar helt utan skriftliga avtal. Det är en dålig idé, säger Björn Kurz.