Becksvart bostadsbyggande även 2024 visar rapport

Preliminärt började cirka 20 950 lägenheter att byggas under de tre första kvartalen i år. Under samma period förra året påbörjades byggen av 46 533 lägenheter.

– Preliminärt minskade antalet påbörjade lägenheter med 55 procent under de tre första kvartalen, jämfört med samma period i fjol. Av de påbörjade lägenheterna finns cirka 15 950 i flerbostadshus, 71 procent av dessa är hyresrätter, säger Sara Klinga, statistiker på SCB.

Under de tre första kvartalen i år började också byggandet av cirka 5 000 lägenheter i småhus, en minskning med 50 procent jämfört med de tre första kvartalen 2022.

Ny rapport från Fastighetsägarna illustrerar läget.

Rapporten konstaterar att under 2023 kommer bostadsbyggandet i Sverige att mer än halveras jämfört med 2022. I Stockholms län är situationen ännu värre. Någon snar vändning finns inte i sikte. Under nästa år kommer nedgången tvärtom att eskalera, menar Fastighetsägarna. Det framgår i varje fall av en ny rapport som Fastighetsägarna Stockholm publicerat

I rapporten ”Motvind på bostadsmarknaden” tillfrågas 28 större bostadsbolag i Stockholms län om hur de påverkas av det senaste årets ökade kostnader, hur de ser på förutsättningarna för att bygga nya hyresrätter samt hur de ser på hyresförhandlingarnas funktion.

Det är en dyster bild som framträder när de största privata företagen som bygger och förvaltar bostäder blickar framåt. Enligt rapporten förväntar sig bolagen en minskning med i snitt 71 procent i den egna nyproduktionen av bostäder under det kommande året.

Senaste året uppger de tillfrågade att kostnadsmassan för bostadsbolagen skjutit i höjden med cirka 42 procent, främst på grund av kraftigt stigande finansieringskostnader.

– Rapporten tydliggör att nyproduktionen av bostäder befinner sig i fritt fall utan en tydlig återhämtning i sikte. Bilden som framträder är väldigt oroande och kräver snabba insatser från politikerna. Vi står inför en akut bostadskris som måste åtgärdas för att säkra Stockholms och landets välfärd och tillväxt, säger Nathalie Brard, chef fastighetsmarknad på Fastighetsägarna Stockholm.

Räntehöjningarna är bland annat boven i dramat, anses det.

– Det finns inget som talar för en snabb vändning till det positiva därefter. Det kommer ta lång tid för hushållen att få tillbaka sin investeringsförmåga i det ägda boendet. I en sådan situation skulle hyresrätten kunna gynnas, men då måste intäkterna, det vi säga hyrorna, täcka kostnaderna. Det finns en befogad oro för att det kan bli svårt, säger Tomas Ernhagen, chefekonom Fastighetsägarna.

Rapporten visar på en oväntad och snabb försämring av förutsättningarna för att äga och förvalta hyresfastigheter. De tillfrågade hyresvärdarna lyfter också problemet med det nuvarande hyresförhandlingssystemet som inte anses innehålla tillräckliga möjligheter att kompensera för kostnadsökningar genom hyresjusteringar.

– Problemen med hyresförhandlingssystemet syns tydligt i kostnads- och hyresutvecklingen. Sedan 2016 då SCB började mäta förvaltningskostnaderna har dessa kostnader ökat med 52 procent. Hyrorna har samtidigt ökat med knappt 14 procent. Det håller inte i längden. Parterna måste ta sitt ansvar för hyresrättens framtid. Kostnaderna kan på sikt inte öka mer än intäkterna, säger Nathalie Brard.