Biokol minskar kostnader för sanering

N

är det finns föroreningar i marken startar en dyr och tidskrävande procedur. Vissa föroreningar kan hanteras på plats (in situ) med hjälp av olika metoder, men det vanliga är att massorna måste schaktas och borttransporteras för att sedan ersättas med rent material. 

En ny metod för sanering av massor finns nu på marknaden och den visar lovande resultat i forskning. Det handlar om inblandning av biokol, ett kol som förbränts under syrefattiga förhållanden och som kan binda till sig olika ämnen, till exempel PAH:er, PFAS-ämnen, metaller och DDT. 

Ludvig Landen vid företaget Nordic Zero, som marknadsför biokolprodukten Remichar för sanering av förorenade massor, berättar att användning av biokol även har potential att kapa kostnaderna:

– Kostnaderna för transport, deponi och ny jungfrulig råvara sparas in. Själva schaktarbetet kommer man kanske inte undan, eftersom biokolet måste ner i marken på något sätt. Men kostnaden för själva biokolet per ton jord är ungefär samma som kostnaden för deponi.

Vad är då biokol, var kommer det ifrån och hur kan det sanera mark från föroreningar?

Biokol framställs genom så kallad pyrolys, vilket är en syrefri upphettning av organiskt material, till exempel trädgårdsavfall, träflis eller avloppsslam. Förbränningen sker vid temperaturer mellan 500 och 1000 grader och den koldioxid som bundits i växterna avges inte utan stannar kvar i kolet. Det innebär att biokolet blir en så kallad kolsänka, ett sätt att ta bort koldioxid ur kretsloppet och biokol klassas därför av FN:s klimatpanel som en så kallad negativ utsläppsteknologi.

Det färdiga biokolet är svart, och poröst som en svamp, man räknar med att den inre ytan i materialet är ungefär 1000 kvadratmeter per gram kol. Och det är det här som ligger till grund för biokolets förmåga att binda till sig exempelvis föroreningar. 

Den stora inre ytan och alla kolets porer kan fastlägga olika ämnen antingen kemiskt eller rent fysiskt genom att ämnena fastnar i porerna. Biokolet kan även hålla mycket fukt vilket gör det till en god markförbättrare och det skapar även gynnsamma livsmiljöer för mikroorganismer.

Eftersom biokolet inte bryts ner kommer de ämnen som är fastlagda att stanna kvar i marken utan att röra sig med markvatten, eller gaser. 

Maria Larsson är forskare i kemi vid Örebro universitet med fokus på miljökemi. Hon har sedan 20 år tillbaka specialiserat sig på frågor rörande förorenad mark och har under senare år undersökt vad biokol kan bidra med.

– Det är ett ganska färskt forskningsområde, konstaterar hon. Men vi ser redan att det finns en stor potential.

Förutom Örebro universitet har även Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges Geologiska undersökning (SGU), Nordvästra Skånes Renhållningsbolag (NSR), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), KTH, Chalmers och flera kommuner drivit och driver projekt för att undersöka materialets möjligheter.

– I våra testbäddar har vi konstaterat att vi fått en minskning av utlakningen av polycykliska kolväten, PAH, med 99 procent jämfört med obehandlad jord. Dessutom såg vi att biokolet förbättrade förutsättningarna för daggmaskarnas fortplantning. 

– Att metoden är så effektiv för sanering av just PAH är viktigt. De ämnena återfinns på många ställen som till exempel på gamla industritomter, hamnar, gasverk, sågverk med mera. Ställen där vi nu vill bygga bostäder.

Resultaten för sanering av marker förorenade av PFAS ser också positiva ut enligt Maria Larsson, även det betydelsefullt eftersom hon ser PFAS som ett växande problem. Just nu pågår även projekt för att undersöka hur DDT kan saneras från gamla skogsplantskolor och Maria Larsson berättar att det nog kommer att bli mer forskning framöver.

– Bland annat vill vi undersöka hur marklevande organismer påverkas av en tillsats av biokol, säger hon.

Även om praktiskt användande av biokol för rening av förorenad mark ännu är i sin linda finns redan produkter på marknaden. Förra sommaren lanserade företaget Nordic Zero sin produkt Remichar. 

– Produkten är certifierad enligt European Biochar Certificate, EBC, och ger minskad utlakning av PAH med över 90 procent samt stabiliserar metaller som kvicksilver och koppar, berättar Ludvig Landen.

– Den har till exempel använts i ett projekt i Östersunds kommun där man sanerade på platsen för en gammal gasklocka och ville slippa schakta under grundvattennivån. 65 ton Remichar användes dels som en geobarriär på ett par decimeter dels i en treprocentig inblandning i övrigt material.

Rent praktiskt tillsätts biokolet genom spridning med skopa eller sandspridare över större ytor, eller genom att de förorenade massorna grävs upp och blandas med biokolet i en trumma för att sedan läggas tillbaka.

– Jag ser att det går att göra stora besparingar för samhället, säger Ludvig Landen. Nästan alla stadsnära miljöer har förhöjda PAH:värden. Ganska låga halter, men det måste tas om hand. Metoden med biokol är ännu ganska ny och okänd, men vi arbetar med att sprida kunskapen om den till branschen, hittills framför allt till miljökonsulter.