Marknaden springer före regelverken

Eldrivna entreprenadmaskiner, liksom elbilar, ställer helt nya krav på kunskapen hos dem som ska utrusta, serva och reparera samt på hur arbetet ska utföras. Men ännu finns ingen formell standard eller riktlinjer för hur dessa krav ska se ut. 

Detta för att entreprenadmaskiner är mobila enheter. Kring fasta elektriska installationer finns ett väl definierat regelverk över vad som krävs vid utförandet av olika installationsarbeten. För elektriskt drivna mobila enheter saknas däremot regelverk. 

– Det här är ju något helt nytt för tillverkare, försäljningsbolag, försäkringsbolag med flera. Ja, för alla helt enkelt, konstaterar Björn Svedbergh som är Produktspecialist Electromobility vid Swecon.

– Jag har till exempel talat med försäkringsbolag angående brandskydd, men de hade ingenting att säga. För dem är en elektrisk entreprenadmaskin likvärdig med en skruvdragare…

Björn Svedbergh konstaterar att det därmed inte existerar någon juridisk hållpunkt för branschens aktörer att luta sig emot. Det blir istället arbetslagstiftningen och dess skrivning om arbetsgivarens skyldighet att förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs för att undgå riskerna i arbetet.

En självklarhet för alla inblandade, men vad innebär det i praktiken? 

När elbilar gjorde entré på marknaden utarbetade branschorganisationerna Bil Sweden, numera Mobility Sweden, Motorbranschens Riksförbund och Sveriges fordonsverkstäders förening, en egen branschstandard för arbete på elbilar med högvoltssystem. Där definieras vilken kompetens som krävs för olika uppgifter, vilka roller som måste finnas inom företaget, vilka säkerhetsåtgärder och skyddsutrustning som krävs, vilka arbetsmetoder som ska användas med mera. Denna branschstandard för högvoltsarbete ligger nu till grund för flera utbildningar som idag erbjuds på marknaden. 

För entreprenadmaskiner finns naturligtvis många likheter, men det finns absolut ett behov av en egen standard menar Björn Svedbergh.

– Inom bolagen i Volvo Group har man utarbetat en egen standard. Volvos standard sätter minimikravet för arbetet och ska kompletteras av den lagstiftning som gäller i respektive land. Eftersom Sverige saknar denna lagstiftning har vi på Swecon skapat ett eget dokument som vi sjösatte för två år sedan.

Swecon har valt att skapa två utbildningsnivåer och kräver att minst två tekniker på varje anläggning ska ha den högre, gröna nivån, medan den lägre, blå, nivån ska innehas av samtliga som vistas i verkstaden.

Thomas Johnsson är Affärsområdeschef Eftermarknad vid Delvator. Även han konstaterar att företaget har varit tvunget att utveckla ett eget koncept för hur de nya elmaskinerna ska hanteras. 

– Vi har samarbetat med tillverkaren Hitachi och andra dealers runt om i Europa, men jag skulle kanske vilja se att branschen tar fram ett eget koncept. Bilbranschen har ju kommit mycket längre och det går ju att titta på hur de har gjort.

Thomas Johnsson berättar att man inom Delvator tagit fram en speciell utrustningsvagn med avspärrningsmaterial, skyddsutrustning och verktygsuppsättningar som kan tas med i servicebilen. Precis som Swecon har man också valt att utbilda personalen i olika nivåer.

– Vi väljer att utbilda personalen i våra tre egenägda verkstäder först. Vi kommer även att ge våra kunder en grundläggande säkerhetsutbildning i hur man ska hantera maskinen. 

Delvator har fyra eldrivna maskiner på produktprogrammet, en demomaskin är ute, ännu är ingen maskin såld, men Thomas Johnsson är övertygad om att det bara är en tidsfråga. 

För Maskinia är det lite mer bråttom. Tre eldrivna maskiner är redan sålda och den allra första ska utrustas och levereras under hösten. I september åkte Anton Halldin, verkmästare på utrustningsavdelningen, och Claes Holm, utrustningstekniker och intern support på produktutveckling, båda med bas i Linköping, till Norge för att ta del av grannlandets erfarenheter. 

– De ligger ungefär tre år före oss och vi ville se hur de hade anpassat sina lokaler och hur de hanterar avspärrningar, verktygsplatser mer mera, berättar Anton Halldin.

Resan blev givande och Anton berättar bland annat hur man i det norska företaget valt att skapa en nätbaserad portal där samtliga tekniker i realtid kan utbyta erfarenheter. 

– Norrmännen berättade också om hur de vid leverans till kund ger en leveransinstruktion både i verkstaden och i fält samt att en person står i stand by för support under första veckan maskinen är i arbete. 

Henric Broström är platschef för verkstad/utrustning vid Maskinia i Linköping. Han berättar att företaget valt att införa fyra utbildningsnivåer kring arbete med högvoltmaskiner och att man kommer att råda kunder att utbilda på minst den lägsta nivån.

Samtidigt enas Henric, Claes och Anton om att alla som arbetar i maskinverkstäder är vana vid att göra riskanalyser. 

– Det gäller att vi sprider lite positivism kring de nya maskinerna, kommenterar Claes Holm. För mig som tekniker så är det här en boost i vardagen. Det är riktigt roligt att få lära sig att tänka i nya banor.