Bolagiseringen av Vägverket produktion - inte helt 100

Det har gått mer än 10 år sedan statligt ägda Svevia och Infranord såg dagens ljus. Riksrevisionens granskning visar att reformen delvis har givit avsedda effekter. Till exempel har risken för korssubventionering eliminerats. Bolagen har också klarat sig utan finansiellt stöd från staten. Däremot har konkurrensen inte ökat som förväntats, och priserna på anläggningsmarknaden har inte minskat. Tvärtom har de ökat ungefär dubbelt så mycket som konsumentpriserna.

– Bolagens produktivitet har utvecklats svagt positivt sedan de bildades men de har haft svårt att nå flera av sina ekonomiska mål. Till exempel har Svevia uppnått sitt avkastningsmål 7 av 14 år, och Infranord endast 3 år av 12, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.

Regeringen är ytterst ansvarig för att riksdagens intentioner med bolagiseringarna uppnås. Regeringen har dock inte följt upp bolagiseringen, konstaterar Riksrevisionen.

– Regeringen borde på ett systematiskt sätt följa upp varför bolagen har svårt att nå de ekonomiska målen. Även bolagens åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen borde ingå i detta, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Ett av riksdagens huvudsyften med bolagiseringen var att förbättra beställarkompetens hos Trafikverket. Riksrevisionen bedömer att Trafikverkets beställarkompetens har utvecklats i vissa avseenden, men inte tillräckligt mycket för att konkurrensen ska öka nämnvärt.

Regeringen rekommenderas nu bland annat att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av Svevias och Infranords åtgärder för att de ska kunna uppnå sina ekonomiska mål.