”Bristande insyn när byggbranschens avtal tas fram”

Byggandets Kontraktskommitté (BKK) som ansvarar för att ta fram de standardavtal som byggbranschen ska arbeta efter får kritik då de nya avtalen går för långsamt; inte håller rätt kvalitet och att insyn saknas. 

– Dåliga standardavtal för entreprenadbranschen har en negativ samhällspåverkan. Otydliga avtalsvillkor ökar kort sagt transaktionskostnaderna. Ytterst handlar det om att stora mängder skattemedel inte används på ett effektivt sätt, säger Marcus Utterström, forskare inom entreprenadrätt och biträdande universitetslektor i civilrätt vid Lunds universitet.

Maskinentreprenörerna håller med och anser att det saknas information om varför de nya avtalen dröjer och varför BKK – efter snart tio års arbete – inte lyckas får fram de nya standardavtalen.

– Vi har ansökt om att få vara med i BKK från ME:s sida, för att kunna få mer inflytande och insyn, så att vår bransch får avtal som fungerar bättre. Men ME har fått avslag, säger Maskinentreprenörernas vd Anders Robertsson.

Forskaren och entreprenadrättsspecialisten Marcus Utterström har skrivit en uppmärksammad debattartikel i Svenska Dagbladet där han påpekade att BKK som arbetar under sekretess har misslyckats både med att ta fram nya avtal och vara transparanta. Och att detta är ett problem.

– Enligt BKK:s egna uppgifter inkom 4 000 synpunkter från 200 aktörer. Vilka synpunkter som lämnats på utkasten är okänt eftersom BKK inte offentliggjort dem. En anledning till de tusentals synpunkterna kan vara utkastens låga juridiska kvalitet, säger Utterström.

Även advokatbyrån Terra, Carl Johan Törnros som ME har ett samarbete med när tvister i entreprenader uppkommer, säger såhär:

– Om 4 000 synpunkter inkommer samt att det dröjer tills nästa år att innan avtalen presenteras så tyder detta på att utkasten inte var väl genomarbetade. Att synpunkterna också hade fog för sig visar ju också det faktum att BKK meddelat att det dröjer ända in i 2026 innan de återkommer, även om det också fanns bra nyheter med, säger Törnros.

Branschen; privata beställare och det offentliga är i hög grad beroende av att standardavtalen är tydliga och fungerar. Trafikverket kritiseras av Riksrevisionen för att inte klara kostnadskontrollen. Konkurrensverket tycker inte att byggbranschens avtal rimmar med LOU. ME anser att avtalen måste anpassas bättre till branschens behov. 

Att branschen (BKK) arbetar fram och reglerar sina egna standardavtal anses vara en fördel då hela branschen är involverad.

– Det kan ifrågasättas om alla relevanta aktörer inom bygg- och anläggning upplever att de är representerade, menar Marcus Utterström, och hänvisar till att ME inte känner sig tillräckligt involverade.

Enligt BKK:s stadgar bestämmer styrelsen vilka som ska vara med baserat på vilken kompetens som behövs. ME har önskat få vara med då organisationen anser sig ha viktig och unik kompetens gällande avtal gällande maskinentreprenad.

– BKK:s beslut om standardavtalen förutsätter konsensus, vilket innebär att avtalen präglas av kompromisser och därför inte blir tillräckligt bra och tydliga. Ibland verkar bestämmelserna snarare vara avsiktligt otydliga, vilket kan orsaka tvister, ge dålig förutsebarhet och bidra till höga byggkostnader, säger Marcus Utterström.

De senaste versionerna av Allmänna bestämmelser är över 20 år gamla. 2014 bestämdes att revidering skulle göras. 2016 påbörjades revideringsarbetet. 2024 presenterades de första utkasten. I juni 2025 meddelade BKK att det av ”arbetsbelastningsskäl” inte klarar att lansera nya standardavtal under hösten. Nu hörs röster om att staten bör vara med i processen med lagstiftning, att konsensus tas bort.

– Jag kan tycka att någonstans på vägen borde BKK ha haft en avstämning att de var på rätt väg. Det hade sannolikt sparat mycket tid och pengar för alla inblandade, säger Törnros.

BKK:s ordförande, juristen Rakel Frölich på Byggföretagen, tycker också att det har tagit för lång tid. Men säger:

– Det viktigaste är att det nya blir bra, och avtalen som vi har fram till dess används och fungerar. Vi har gått ut brett och bett om synpunkter för att vi vill vara transparenta. Att vi fått så många svar visar också på stort engagemang.