I boken beskriver forskare från LiU, Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI och forskningsinstitutet Rise, sina samlade erfarenheter från forskningsprojekten Störningsfri stad och Störningsfri stad 2.0. Projekten har undersökt störningar i samband med byggnation i städer – ett problem som förutspås öka i omfattning de kommande åren – och hur de går att lösa.
– Ingen har en överblick över alla samtidiga projekt i en stad. Utan varje projekt är en liten ö och då gör byggbolagen så gott de kan utifrån den lilla ön. Problemet uppstår när du har väldigt många öar jämte varandra med många olika byggbolag, säger Anna Fredriksson.
Hon menar att det ofta leder till många parallella avstängningar som ibland kan dela av en hel stad. Ett exempel som Anna Fredriksson lyfter fram är bygget av järnvägsförbindelsen Västlänken under Göteborgs innerstad. Forskarna kallar det för ”planeringsgapet” där tillgängligheten för stadens invånare faller mellan stolarna på grund av otydlig ansvarsfördelning, brister i organisationen och alltför optimistisk tidsplanering. Det leder till ad hoc lösningar av de enskilda byggbolagen som inte ser till helheten.
– Ta ett megaprojekt som Ostlänken som kommer att pågå länge. Då har alla aktörer en önskan om att ha en fungerande stad samtidigt som de kan ha en effektiv framdrift i sitt projekt. Där kommer det att bli ett antal avvägningar mellan hur mycket avstängningar projektet kan göra och tillgängligheten, säger Anna Fredriksson.
Forskargruppen har redan påbörjat nästa projekt, Störningsfri stad 3.0, där de bland annat visar hur den 3D-printade digitala tvillingen av Norrköping kan användas för att planera trafik under byggtid. Det kan vara användbart för både medborgare som vill veta hur de ska ta sig fram i vardagen och för kommunens professionella planerare som ansvarar för överblicken.
