Företag betalar miljardbelopp för yrkesutbildningar

Maskinentreprenörerna bedriver ME-skolan. Det är berömvärt och nödvändigt. Men faktum är att det inte riktigt är ME:s ansvar. Bakgrunden är helt enkelt att yrkesutbildningarna i landet inte på många år har varit en fungerande kugge i det svenska utbildningssystemet.

– För att klara detta i framtiden, så behöver 40 procent av gymnasiestudenterna ta examen i något yrkesprogram. Idag är vi på nivån att det är 30 procent som ens söker yrkesutbildningar, säger Magnus Wallerå som är chef för avdelningen för näringslivets kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Nyligen publicerade Svenskt Näringsliv en nedslående rapport gällande kostnader för yrkesutbildning där det är företagen som tvingas plocka upp notan. Syftet med rapporten var att göra bedömningar av de kostnader som uppstår för arbetsgivare och för samhället när efterfrågan på arbetskraft med yrkesutbildning på gymnasial nivå inte motsvarar utbudet. Och det gör det inte.

Enligt officiell statistik från SCB är behovet mycket större än utbudet. Prognoser visar att vi går mot ett underskott som uppgår till 264 000 personer 2035. För perioden 2021 till 2035 motsvarar underskottet ett uppskattat produktionsvärde på 990 miljarder kronor i 2019 års prisnivå. Som vi alltså riskerar att aldrig få se.

– Det vi måste göra klart här är att detta inte är ett branschproblem, utan ett regelrätt samhällsproblem. Och jag menar att det offentliga har lämpat över ansvaret på företagen. Utan en fungerande yrkesutbildning som gör att det finns kompetens att rekrytera kan företagen inte expandera och utvecklas. Och kostnaderna för att trots allt försöka rekrytera och själva utbilda är mycket höga, säger Wallerå.

Det handlar inte bara om maskinförare, även om bygg- och anläggningsbranschen ligger i topp när det gäller kompetensbrist och problem med att rekrytera rätt personal. 70 procent av samtliga branscher har stora bekymmer, enligt studier. Saknas det personal ökar bland annat risken för att expansionsplaner skjuts på framtiden eller att felrekryteringarna ökar. Många arbetsgivare löser bristen på gymnasial yrkeskompetens genom att anställa personer med annan gymnasieutbildning och internutbilda dem inom de områden som är specifika och nödvändiga för den bransch som arbetsgivarna är verksamma inom. Det kostar. De direkta utbildningskostnaderna handlar om personal, utrustning och lokaler, medan de indirekta kostnaderna är förknippade med produktionsbortfallet under utbildningstiden. Beräkningar som presenteras i rapporten från Svenskt Näringsliv visar att om hela underskottet av gymnasial yrkeskompetens inom samtliga sektorer neutraliseras genom internutbildningar motsvarar det en direkt utbildningskostnad på mellan 6,7 och 13,4 miljarder kronor, eller i genomsnitt 10,2 miljarder kronor, sammantaget för perioden 2021–2035. Dessutom ett produktionsbortfall under utbildningstiden som har uppskattats till mellan 44,7 och 89,5 miljarder kronor, eller i genomsnitt 67,8 miljarder kronor.

– Det här är kostnader som det offentliga ska ta hand om. Nu har Svenskt Näringsliv tagit fram en reformagenda där vi föreslår att branscherna måste få ökad makt över yrkesprogrammens innehåll och kvalitetssäkringen. Jag tycker att beslutsfattarna nu ändå inser allvaret i det här och regeringen har presenterat förslag, dels om att yrkesutbildningarna ska öppna för högskolestudier för de som vill, och att arbetsmarknadens behov, inte bara elevernas önskemål, ska styra hur många platser det blir på gymnasieutbildningarna, säger Magnus Wallerå.

Detta är viktiga steg åt rätt håll. Men skutan kommer inte gå att vända på ett par år, och under tiden menar ME att det saknas 1000 yrkesutbildade maskinförare varje år. 

– Sedan efter valet måste den nya regeringen prioritera de här frågorna, för annars klarar Sverige inte av klimatomställningen heller. Det är det här yrkesarbetarna som kommer att bli framtidens hjältar så att säga. Det är dom som ska utföra det arbete som behövs. Intressanta och viktiga jobb som leder framåt till utveckling och även eget företagande, menar Wallerå.

I dagsläget har sju av tio svenska företag svårt att få tag på kompetens och vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Antalet elever som läser en yrkesutbildning har sjunkit från 45 till 30 procent. Varje år är det 16 000 – 17 000 elever som inte klarar grundskolan.