”Busvissling” inte tillåtet enligt visselblåsarlagen

Det är inte ovanligt att det inom vården larmas enligt den så kallade visselblåsarlagen. Ett ärende på Karolinska sjukhuset har enligt uppgift i media nyligen lett till ett 40-tal anmälningar. Flera fall inom vården har på senare tid uppmärksammats och prövats. Ett fall har även hamnat i Europadomstolen. Men även inom konsultverksamhet i byggsektorn har det dykt upp visselblåsare nyligen. Där handlade om överfakturering.

– Att visselblåsa innebär att man larmar om missförhållanden och oegentligheter som sker på ens arbetsplats. Den som visselblåser måste ha kommit över informationen om missförhållandet i ett arbetsrelaterat sammanhang. Utöver företagets egna anställda omfattas även bland annat arbetssökande, volontärer, praktikanter och inhyrd arbetskraft, förklarar Dennis Fogelmark, arbetsrättsjurist på Maskinentreprenörerna (ME).

Allmänt missnöje på arbetsplatsen kvalar inte in som regelrätt visselblåsning enligt den aktuella lagen. Lagen, som gäller såväl privat som offentlig verksamhet, kräver att det finns ett så kallat allmänintresse av att det rapporterade missförhållandet dras fram i ljuset. Det ska därmed handla om allvarliga missförhållanden. Exempelvis att miljöfarligt material hanteras på ett felaktigt sätt, att det förekommer korruption/mutor eller att det som pågår riskerar människors liv eller hälsa. Självklart måste det som rapporteras om även vara sant. 

För arbetsgivare med över 50 anställda kräver också lagen att det finns interna rapporteringskanaler och rutiner för visselblåsning på arbetsplatsen. Informationen ska dessutom hanteras konfidentiellt och allra viktigast är kravet på att den som larmar inte får utsättas för repressalier från arbetsgivaren till följd av sitt rapporterande. Med repressalier åsyftas exempelvis en omplacering, uppsägning eller att en beslutad löneökning uteblir.

Men det ena hänger inte alltid ihop med det andra. En person som för en tid sedan agerade visselblåsare och larmade på en arbetsplats blev omplacerad senare, och tog ärendet till domstol. Men domstolen ansåg efter prövning att omplaceringen inte hängde ihop med larmet. Omplaceringen skedde av ett annat skäl.

– Visselblåsarfunktionen ska inte fungera som arbetsplatsens allmänna klagolåda eller skvallerforum. Det är inte visselblåsning att klaga på att ventilationen inte fungerar, att man har dåliga hörselkåpor eller att färgen i lunchrummet är obehaglig. Visselblåsarfunktionen ska inte heller användas för sådant som rör ens egna arbetsförhållanden; som att det exempelvis föreligger samarbetsproblem mellan en chef och en medarbetare, eget missnöje efter den senaste lönerevisionen och framförallt inte för att sprida falsk information och rykten, säger Dennis Fogelmark.

Används visselblåsningsfunktionen på ett sådant felaktigt sätt finns det alltså inget allmänintresse och därmed inte heller något förstärkt lagstadgat skydd för avsändaren. Som arbetsgivare är det därmed viktigt att man, tillsammans med facket, tar fram tydliga riktlinjer för vilka situationer som ska anmälas via visselblåsarfunktionen och vilka situationer som ska hanteras genom dialog och vid behov med stöd av HR-funktion och/eller företagshälsovård.

– Ett missbruk av visselblåsarfunktionen riskerar att skapa osäkerhet och rädsla att fatta svåra men nödvändiga beslut och i förlängningen att hämma arbetet för en god arbetsmiljö. Risken är dessutom att allvarliga missförhållanden missas eller inte utreds i tid, resonerar Fogelmark.

Utöver anställda ska bland andra volontärer, praktikanter, konsulter och aktieägare ingå i den skyddade personkretsen när det gäller visselblåsarlagen. Arbetsmiljöverket med flera myndigheter är tillsynsmyndighet och ska kontrollera att verksamhetsutövare lever upp till kraven om interna visselblåsarfunktioner.

Arbetsmiljöverket har också fått i uppgift att fördela statsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och till ideella organisationer som arbetar med frågor som rör säkerhet och miljö i arbetslivet eller mot korruption och andra missförhållanden i arbetslivet.