Det registreras rekordmånga konkurser i byggbranschen i dagsläget, vilket självfallet hänger ihop med byggkonjunkturen. Bostadsbyggandet är nere i källaren och med fortsatt höga räntor är det inget synligt ljus i mörkret ännu. Prognosmakare som räknade med en vändning 2024 börjar snarare nu luta åt 2026. Skälet är att inflationen inte ger sig och fler räntehöjningar från Riksbanken inte kan uteslutas.
Men samtidigt som konjunkturen viker befaras en kompetensflykt från branschen som kan få samma proportioner som under 90-talet, eller värre. Svensk byggbransch har i hög grad täckt upp kompetensbristen från 90-talet med utländsk arbetskraft, men när dessa underentreprenörer försätts i konkurs befaras den allt svagare kronan leda till att de vänder hemåt eller väljer andra marknader.
– Det vi kan se är att de första som drabbas nu är de här mindre specialiserade företagen som inte sällan drivs av utländska aktörer. Det ser vi i våra arbetskraftsundersökningar. Och när kronan nu har försvagats har ju i princip det överskott man räknat med att tjäna här ätits upp. Det kommer helt säkert bli brist på den här typen av hantverkare och underentreprenörer som har gjort specialjobb åt bostadsbyggare eller verkat inom ROT-sektorn, säger Johan Deremar, som är nationalekonom på Byggföretagen.
Något som stärker denna tes är att statistik från UC som visar att antalet nystartade byggföretag minskar, Risken är då att Sverige saknar tillräcklig byggkompetens när konjunkturen vänder.
– Vi är oroliga för ett 90-talsscenario, medger Johan Deremar, som gissar att rekrytering och kompetensförsörjning kommer bli ett fokusområde med hög prioritet redan i höst. Det finns en medvetenhet om problemen i branschen.
Diskussioner pågår självfallet i ärendet på flera ställen inom Svenskt Näringsliv. Byggbranschen minns 90-talet med viss fasa då duktiga medarbetare mitt i livet lämnade sektorn och inte kom tillbaka. Det uppstod kompetensluckor som branschen än idag lider av.
Konkursvågen och antal ökade varsel i byggsektorn kommer dock inte som någon överraskning. Johan Deremar och Byggföretagen räknade med detta redan i april då organisationens konjunkturprognos publicerades. Men det går lite snabbare än förväntat - ungefär lika fort utför som under 90-talet. Det skapar självfallet en oro. Än så länge behåller byggföretagen egen personal så mycket det bara går, även om antalet varsel från januari-juni ligger på drygt 3 300.
– Det finns de som talar om att det är en risk som kanske är större än på 90-talet. Byter byggpersonal bransch och vänjer sig med arbetstider mellan 8.00-17.00 och där det finns möjlighet att jobba hemma, som blivit allt vanligare, så upplever de också kanske att det blir ett enklare familjeliv. Kan bli svårt att få tillbaka dem då, även om lönerna är fortsatt bra i byggbranschen, säger Johan Deremar.
Byggcheferna räknar med att det kommer att smälla till för deras medlemmar nu i höst. I den Novusundersökning "pulsmätning" som Byggcheferna presenterade nyligen anger 21 procent av cheferna inom bygg och anläggning att det finns planer på uppsägningar. Planer på uppsägningar är definitivt minst i Norrland där drygt sju av tio chefer svarar att sådana inte finns. I Sydsverige är planerade uppsägningar tvärtom vanligast; där svarar nästan var fjärde chef (24 procent) att det planeras.
– Vår pulsmätning bland chefer pekar på att det just nu finns en stor oro för uppsägningar men att det ännu så länge inte avspeglas i lika hög grad i form av planer på att säga upp folk. Det tolkar jag som att det kommer att bli betydligt värre till hösten, säger Jeanet Corvinius, ordförande i branschföreningen Byggcheferna.
Hamnar branschen i en kompetensflykt som på 90-talet är det långt ifrån säkert att det går att täcka upp med utökad utländsk arbetskraft. En svag krona och ett Ukraina som ska återuppbyggas måste tas med i bilden. Det är stort intresse från olika delar av byggbranschen i Europa att ta del av de investeringar som förväntas genomföras i Ukraina när kriget är slut. En stor konferens, Rebuild Ukraine, hålls i Warszawa i november, och där deltar många tunga aktörer, allt från finansiärer till internationella byggorganisationer.