Byggbranschens standard-avtal under lupp

Byggbranschen tycks inte på egen hand klara av att ta fram standardavtal i tid som fungerar. Processen förlamas av ett regelverk som bygger på konsensus mellan parterna och där sekretess stoppar rimlig insyn. Detta skapar onödiga tvister och riskerar att bli kostnadsdrivande i byggprojekt. Denna kritik har avfyrats av Marcus Utterström, forskare, jurist och specialist på entreprenadrätt, vid Lunds universitet. 

Han får delvis medhåll. Bland annat är Maskin-entreprenörerna (ME) inte nöjda med hur arbetet med de nya standardavtalen fungerar. ME vill ha större inflytande.

Tidningen Maskinentreprenören har talat med flera erfarna entreprenadjurister som tycker att det kanske är dags med mer statligt deltagande och en mer transparent process i Byggandets Kontraktskommitté (BKK) som just nu arbetar fram byggbranschens nya standardavtal (AB 25 och ABPU 25) som nu är försenade till 2026.

Ett argument för en förändring är trovärdighet. Till skillnad från konsumententreprenader saknas lagstiftning för entreprenader mellan kommersiella aktörer. Byggbranschen står för cirka 10 procent av BNP och i år handlar det om 259 miljarder bara när det gäller infrastruktur (Prognoscentret). Ska branschen konstruera sina egna avtal behöver inte bara beställare och utförare kunna lita på att avtalen fungerar. Även skattebetalarna, så att säga.

BKK arbetar fram avtalen och gör uttalanden om hur de ska tolkas. 

– Att BKK:s beslut förutsätter konsensus innebär att standardavtalen präglas av kompromisser. Det gör att de ibland är avsiktligt otydliga, vilket kan orsaka tvister, ge dålig förutsägbarhet och bidra till höga byggkostnader, säger Marcus Utterström.

Kritiker lyfter fram att särintressen inom BKK gör att avtalen riskerar att bli baserade på kompromisser där BKK:s medlemmars, men inte samhällets intressen, tas till vara på bästa sätt. Och att kompromisserna tvingas fram av det regelverk om konsensus som finns inom BKK. Statlig inblandning i någon mening – ungefär som Medlingsinstitutet – skulle kunna vara lösning. 

Förespråkare för mer statlig insyn anser också att ny modell skulle leda till kvalitativa standardavtal skulle tas fram mer effektivt och transparent och att detta då borde leda till sänkta kostnader för entreprenadavtal och då möjliggöra fler samhällsviktiga byggprojekt.

Efter drygt åtta år presenterade BKK hösten 2024 utkast till nya standardavtal och erbjöd intresserade att lämna synpunkter. Enligt BKK:s egna uppgifter inkom 4 000 synpunkter från 200 instanser. I juni 2025 meddelades det att det av ”arbetsbelastningsskäl” inte kommer att lanseras några nya standardavtal under hösten i år.

Det var rätt många som höjde på ögonbrynen då.

Den rådande modellen för att ta fram nya standardavtal anser kritiker är problematisk av följande skäl: Revideringen tar för lång tid. Resultatet har för låg kvalitet. Det saknas insyn.

BKK:s styrelseordförande Rakel Frölich tycker också att det har tagit för lång tid, men det viktigaste är att det blir bra. Att antalet synpunkter skulle visa på låg kvalitét håller hon inte med om:

– Vi gick ut brett med en remiss som var öppen för alla och bad att få synpunkter på de utkast vi presenterade. Vi har fått många svar som visar på stort engagemang och det är i grunden positivt. Det är också omfattande avtal och synpunkter behöver ju inte vara negativa.

 Vad gäller kritiken att remissynpunkterna inte offentliggörs konstaterar Frölich att premissen för svarslämnarna aldrig varit att svaren skulle bli offentliga. Det är också synpunkter på avtal i utkastform som ett led i ett pågående arbete med att få fram branschens framtida avtal. 

– En del har själva valt att kommunicera sina synpunkter offentligt vilket de förstås gärna får göra säger Frölich.

När det gäller en statlig inblandning, så ser inte Frölich att det är BKK:s uppgift att ha en åsikt. BKK:s uppgift är enligt föreningens stadgar att förhandla fram allmänna bestämmelser för branschen. Det är ett förtroendeuppdrag och det är en stor uppgift på många sätt att nu omhänderta remissvaren.