Byggföretagen tror på anläggningsbyggandet 2024

Det är en orolig värld och svenskt bostadsbyggande går kräftgång nu och även nästa år. Bostadsinvesteringarna är så långt ner i källaren att denna sektor drar ner hela byggbranschen som helhet till samma nivå som under finanskrisen 2008-2009. Men är det kris i byggbranschen?

- Nej, det kan man nog inte säga. Det är bostadsbyggandet som är det stora problemet. De företag som arbetar med anläggning kanske knappt kommer märka något av den här nedgången som är på gång till nästa år, säger Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen, och som varit aktiv med att ta fram den senaste konjunkturrapporten.

Bilden som nu målas ut av Byggföretagen i konjunkturrapporten känns igen från Konjunkturinstitutet och databasen Byggfakta. Vid sidan om sorgebarnet bostadsbyggandet, ökar faktiskt anläggningsbyggandet och även byggandet av olika lokaler för näringslivet. Bland Byggföretagens medlemmar har det också hörts en viss kritik mot att måla för mycket med krispenseln då det kan skrämma bort människor från branschen. Även ME-Skolan har sett detta som ett problem när det är dags för nya ungdomar att välja yrkesutbildning. Tror de felaktigt att det är kris i byggbranschen så kanske de gör ett misstag och väljer en annan utbildning än maskinförarutbildningen.

Men visst. Nybyggnadsinvesteringarna för bostäder faller med 36 procent nästa år, enligt Byggföretagen, och det redan från en låg nivå 2023. Det handlar om en efterfrågekris på grund av höga räntor, samt ökade kostnader som går att följa i SCB:s Byggkostnadsindex. Bostäder är för dyrt. Just nu.

Då roligare att titta på anläggningsbyggen där många maskinentreprenörer redan är verksamma och kan flytta över till från bostadsbyggandet. På detta sätt skiljer sig maskinentreprenörer från byggföretag med inriktning på bostäder. Maskinentreprenörer är rörligare. När det gäller anläggningsbyggandet ökade investeringarna med 10 procent redan första halvåret 2023. Energi, VA och renhållning drev på. Under 2024 räknar Byggföretagens ekonomer med att satsningar på ny energiproduktion, upprustning och modernisering av VA, avfallsanläggningar och fiber fortsätter att driva på positivt.

- I vissa regioner kommer man nog till och med få svårt att hitta folk, i norra Sverige speciellt. Investeringarna sticker iväg har vi sett. Trafikverket kommer inte med några stora projekt nästa år, men de som finns rullar på, Västlänken och Förbifarten till exempel, säger Johan Deremar.

I sektorn som har att göra med energirelaterade investeringar är det i princip framtidsoptimism som gäller. Byggföretagen refererar i sin byggprognos konsultföretaget Sweco som i år lämnade en rapport som visar att det i denna bransch kommer cirka 1000 miljarder de kommande 25 åren enbart i elnät. Och lika mycket till i elproduktion. I så fall talar vi om investeringar på motsvarande 80 miljarder om året i 25 år framåt.

Magnus Persson vd på Bellman Group har enheter i alla delar av Sverige och med fokus på anläggningsjobb.

- Någon kris är det inte. Det är kanske normalläge. Det man märker mot tidigare är att det tar längre tid för vissa projekt, det skjuts på framtiden på sina håll, men det är ingen som säger att det inte ska byggas. Det är inte det som är problemet, säger Magnus Persson, som också tycker att det är färre förfrågningar nu, men ändå rullar det på.

- Vi har ju förmånen att vara i hela Sverige, norr, syd, öst och väst. Det är full fart i norr och lite uppåt i väst. Lite ner i syd, och öst ganska så jämt. Det vi ser är att vi kan behöva flytta folk, men vi behöver inte göra oss av med medarbetare, förklarar Persson.

Enligt Byggföretagen stiger de privata anläggningsinvesteringarna med nio procent i år och sju procent nästa år. Det är med andra ord en ökning i investeringar på privatsidan både 2023 och 2024. De offentliga anläggningsinvesteringarna sjunker dock med 7 procent 2024.

Framtidsutsikterna för husbyggarna är rekordsvaga – samtidigt har anläggningsföretagen positiva anställningsplaner. Ungefär så kan läget sammanfattas.

- Totalt sett kan man nog säga att det är helt ok. Men när det gäller bostadsbyggandet måste Riksbanken vara försiktig med att höja räntan och amorteringskravet behöver tas bort. Riktade åtgärder kan behövas till offentliga beställare av bostäder, säger nationalekonomen Johan Deremar.