Byggkostnader hotar byggföretagens överlevnad

- Kostnadsökningarna påverkar Byggföretagens medlemsföretag. Vi kommer förmodligen se fler varsel och konkurser. Risken finns att 2023 blir ett riktigt uselt år, säger Johan Deremar, nationalekonom och analysansvarig, Byggföretagen.

Det vi nu ser är den största förändring i årstakt sedan oktober 1974.De ökade byggherrekostnaderna beror till stor del på högre räntekostnader – enbart räntekostnaderna steg med 138,0 procent. När det kommer till entreprenörsidan steg kostnaderna för transporter, drivmedel och elkraft mest – störst ökning är kostnaden för elkraft som steg med 99,4 procent. I princip alla varuslag utom trävaror har ökat på årsbasis mellan december 2021 och december 2022.

- Det krävs reformer för att upprättahålla en hög och jämn byggtakt i ett sämre konjunkturläge. När det kommer till bostadsbyggande krävs fortsatta regelförenklingar för snabbare byggprocesser och att det skärpta amorteringskravet tas bort för att kunna upprätthålla efterfrågan. Stat, regioner och kommuner har också ett stort ansvar för att våga bygga. Det gäller alltifrån nya skolor och vårdboenden till att rusta väg och järnväg, säger Johan Deremar.

Utvecklingen den senaste månaden är dock inte bara negativ. Bland entreprenörernas kostnader sjönk kostnaderna inom gruppen transporter, drivmedel och elkraft med 1,6 procent. Mest sjönk kostnaderna för dieselolja, 7,1 procent. Maskinkostnaderna sjönk med 0,1 procent, medan kostnaderna för löner var oförändrade. Omkostnaderna steg med 0,4 procent.

Entreprenörernas byggmaterialkostnader sjönk med 0,9 procent. Mest sjönk kostnaderna för armeringsstål och järn- och stål inklusive armeringsstål, 7,3 respektive 4,1 procent. Nedgången motverkades av att kostnaderna för golvmaterial, vitvaror, övrigt byggmaterial och snickerier steg mellan 0,3 och 1,2 procent.

Tittar man på helåret är det dock en syster läsning:

Entreprenörernas kostnader för gruppen transporter, drivmedel och elkraft steg med 33,2 procent mellan december 2021 och december 2022. Inom denna grupp ökade kostnaderna för elkraft och dieselolja mest, 99,4 respektive 28,2 procent. Kostnaderna för maskiner och omkostnaderna steg med 16,0 respektive 6,7 procent, medan kostnaderna för löner ökade med 2,3 procent.