maskinentreprenoren logo
Branschnytt

Byggutbildningarna har tappat flest utexaminerade

Sedan den nya gymnasieläroplanen infördes 2011 har intresset för yrkesprogrammen minskat, samtidigt som än tidigare med motsvarande utbildning väntas gå i pension de närmaste åren. Störst nedgång av nyutexaminerade har byggutbildningarna haft. Det visar SCB:s Arbetskraftsbarometer.

Foto: ME/Arkiv

Lästid

0 min
– Om man tittar på Arbetskraftsbarometern de senaste tio åren ser man att det inte är en tillfällig brist på sökande med yrkesutbildning från gymnasieskolan, utan en trend, och att bristen har ökat över tid, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.
– Om man tittar på Arbetskraftsbarometern de senaste tio åren ser man att det inte är en tillfällig brist på sökande med yrkesutbildning från gymnasieskolan, utan en trend, och att bristen har ökat över tid, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.
Dela

Arbetsgivarna efterfrågar särskilt arbetskraft från yrkesprogram inom teknik och tillverkning och bygg. Men trycket är stort även på sökande med utbildning inom andra yrkesområden, som restaurang- och naturbruksprogrammen.

– Om man tittar på Arbetskraftsbarometern de senaste tio åren ser man att det inte är en tillfällig brist på sökande med yrkesutbildning från gymnasieskolan, utan en trend, och att bristen har ökat över tid, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.

Arbetskraftsbarometern är en årlig undersökning som kartlägger arbetsgivares efterfrågan på arbetskraft med en viss utbildning och hur samma arbetsgivare upplever tillgången på sökande med motsvarande kompetens.

– Den samlade bristen på nyutexaminerad arbetskraft för ett urval gymnasiala yrkesutbildningar har ökat från en nivå kring 40–60 procent 2014 till 60–80 procent 2021, säger Karolina Eriksson.

Utbildningsgrupper där arbetsgivare rapporterar brist även på nyutexaminerade arbetssökande blir därför en signal om att bristen på sökande i den aktuella utbildningsgruppen är särskilt stor.

Sysselsatta personer som är utbildade inom bygg, fordon, automation, naturbruk, industriteknik eller transport utgör en väsentlig del av arbetskraften. Totalt finns cirka 550 000 sysselsatta som har någon av dessa utbildningar, vilket motsvarar mer än var tionde sysselsatt, konstaterar SCB.

Skolverkets statistik över antagna och examinerade från gymnasieskolan visar att yrkesprogrammen blev mindre populära bland elever i samband med gymnasiereformen 2011. En förändring i den nya läroplanen med bäring specifikt på yrkesprogrammen var att programmens högskoleförberedande kurser blev frivilliga i stället för att ingå i yrkesprogrammens kärnämnen.

Efter reformen 2011 sjönk antalet avgångselever från gymnasieskolans yrkesprogram under flera år för att sedan långsamt öka igen. Läsåret 2020/2021 var antalet avgångselever cirka 31 000, vilket var i nivå med läsåret 2013/2014 då elever började examineras efter den nya läroplanen för gymnasieskolan.

Nedgången från 2014 till 2021 märks särskilt från bygg- och restaurangprogrammet. Antalet elever som gick ut programmen med inriktning mot fordon, transport och naturbruk minskade inte lika mycket.

– Det kan också finnas andra orsaker till nedgången i antalet avgångselever från yrkesprogrammen, som branschkonjunktur eller demografiska faktorer. Det föddes till exempel ovanligt få barn i Sverige i slutet av 1990-talet, säger Karolina Eriksson.

Pensionsavgångar ökar bristen. Antalet personer som är 60 år eller äldre ökat med 50 procent mellan 2015 och 2019, från 42 000 till 63 000 personer.

– Den här ökningen av yrkesverksamma personer som når pensionsåldern under de närmaste åren, jämfört med antalet examinerade från yrkesprogrammen, visar på en risk för att det blir ett glapp – att antalet som går ut gymnasieskolan inte täcker antalet som går i pension, säger Karolina Eriksson.

Som komplement till resultaten från Arbetskraftsbarometern visar även SCB:s rapport Trender och prognoser 2020 och Arbetsförmedlingens yrkesprognoser att dagens underskott på yrkesutbildad arbetskraft kvarstår även på sikt.

Arbetskraftsbarometern

Arbetskraftsbarometern är en årlig undersökning där SCB frågar arbetsgivare om de har haft behov av att rekrytera under året och om det i så fall har funnits gott om sökande till annonserade tjänster, lagom många eller tvärtom varit svårt att få in ansökningar från personer med rätt kompetens. Arbetsgivarna får också svara på hur de bedömer att antalet anställda med respektive utbildning kommer att förändras på ett respektive tre års sikt.

Fortsätt läsa

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer