maskinentreprenoren logo

Ekonomi

Cementa levererar konjunkturrapport

Cementtillverkaren Cementa brukar leverera en egen konjunkturrapport för byggbranschen. I år i ett samarbete med Navet Analytics. Inte helt överraskande tas bristen på cement upp som ett av de större hoten mot byggkonjunkturen.

placeholder
Micael Appelgren

Lästid:  0 min

article
article Konjunkturen ser bra ut, enligt Cementas konjunkturrapport. Men bristen på cement är ett mörkt moln på konjunkturhimlen, enligt rapporten. Foto: Cementa

Det har tuffat på bra i byggbranschen i Sverige under en längre tid. Men det finns hot som kan göra att konjunkturen stannar av. Prisökningar, brist på kompetens, leveranskedjor som hackar, och själfallet en risk att det blir brist på cement nästa sommar. Det och lite annat går att läsa i Cementas konjunkturrapport som nyligen publicerades.

År 2020 ökade anläggningsinvesteringarna med fem procent jämfört med föregående år. Uppgången kan härledas till sektorerna järnvägar samt vägar och gator. I övriga sektorer minskade investeringarna, störst var nedgången inom post och tele samt transport (kabel och nät).

I regeringens infrastrukturproposition för nästa planperiod, 2022–2033, uppgår den ekonomiska ramen till 799 miljarder kronor, vilket motsvarar en

ökning med nästan 30 procent jämfört med perioden 2018–2029. Drygt hälften av summan avser utveckling av transportinfrastruktur, exempelvis

utbyggnad av nya stambanor. Resterande medel ska användas till drift och underhåll.

Elektrifieringen inom transportbranschen fortsätter, vilket bland annat skapar behov av utbyggd laddinfrastruktur. Branschorganisationen Energiföretagen bedömer att

elanvändningen i Sverige mer än fördubblas till år 2045, från dagens 140TWh till 310TWh. Investeringsbehovet under samma period uppskattas till totalt 500 miljarder kronor och omfattar såväl elnät som elproduktion. Enligt Svenska kraftnäts verksamhetsplan för åren 2022–2024 ökar investeringarna i det svenska transmissionsnätet och stödjande IT-system rejält jämfört med föregående års treårsplanering. Den 1 juni infördes en ny lag som skapar ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Syftet är att stimulera kapacitetshöjande investeringar i elnäten.

Även i VA-sektorn finns ett stort investeringsbehov, enligt Svenskt Vatten har det ökat från 16 till 23 miljarder per år. En stor del av Sveriges VA-system byggdes under 1950- 1970-talet och behöver därmed moderniseras. Andra bakomliggande orsaker är befolkningsökning, nya regler och klimatförändringar.

Post- och telestyrelsen (PTS) rapporterar att de

sammanlagda investeringarna i fasta nät och mobilnät minskade med fem procent 2020. PTS räknar med en fortsatt avmattning i investeringarna under de kommande åren, trots statligt bredbandsstöd och utbyggnad av 5G-näten. Telekombolagen i SCB:s investeringsenkät rapporterar dock en ökad investeringsvolym under andra kvartalet i år.

Totalt sett förväntas anläggningsinvesteringarna öka med fem procent 2021 för att sedan falla tillbaka med två procent nästa år. Prognosen för 2023 visar en oförändrad volym. Konjunkturåterhämtning, låga räntor och starka offentliga finanser främjar anläggningsinvesteringarna, men osäkerheten kring Cementas fortsatta kalkstensbrytning i Slite kan försena en del projekt, skriver Navet Analytics.

Text:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer