Därför tvistar byggbranschen mer än andra branscher

Antalet domar inom entreprenadrätten ökar. Det anses delvis bero på att gränsen för när en tvist ska avgöras genom skiljeförfarande höjdes år 2004 från 10 till 150 prisbasbelopp genom en ändring i AB 04. När det hamnar i domstol blir ärendet också mot offentligt och kan därmed studeras och analyseras av alla. Man börjar se ett mönster.

– I jämförelse med många andra branscher så är det mycket tvister vid entreprenader. Varför är det så och vad kan man som entreprenör göra för att minska risken att hamna i tvist? Jo, enligt mig är det bristen på information som ofta ligger bakom, säger Advokat Carl Johan Törnros, på Terra Advokat, som genom åren hjälpt många ME-medlemmar som hamnat i tvister med beställare eller andra.

Att hamna i en tvist som entreprenör är ofta förknippat med att beställaren inte betalar den ersättning som entreprenören anser sig vara berättigad till och entreprenören riskerar att göra förluster. En anledning till att tvist uppstår kan vara att beställarens handlingar är bristfälliga. 

– Det kan vara svårt att göra något åt, säger Törnros, men värt att tänka på är att vid upphandlingar där LOU är tillämpligt är det inte möjligt att i anbudet reservera sig för olika omständigheter. Entreprenören måste därför i större utsträckning ställa frågor i anbudsskedet. Detta är viktigt. Brister i informationen kan bli dyrt…

Vid privata upphandlingar kan dock entreprenören reservera sig eller tydliggöra förutsättningar för anbud på ett annat sätt. Där är det enklare. Men också viktigt att samtliga parter förstår innehållet i handlingarna för att tvister inte ska uppkomma. Detta kan vara en självklarhet, men enligt Carl
Johan Törnros är det ofta missförstånd och bristande kommunikation som ligger bakom många tvister.

– Tvister uppstår ofta gällande ÄTA-arbeten, hinder och tidsförlängning samt även kostnads- eller ersättningsfrågor. En förutsättning för att få betalt är att formalian, som följer av AB 04 och ABT 06, har iakttagits under entreprenaden. Vad gäller i just detta fall vid ÄTA-arbeten eller vid frågor gällande hinder och rätten till tidsförlängning. Det behöver stå klart för alla när arbetet börjar, säger Törnros.

Det är helt uppenbart att entreprenören själv också förstår att beställarens vilja att betala mer än för själva kontraktssumman i stor utsträckning påverkas av beställarens egen insikt och förståelse av vad som utförs under entreprenaden. Samt vad kostnaden för jobbet kommer att bli. Det handlar alltså i hög grad om kommunikation mellan entreprenören och beställaren inför avtalsskrivningen.

– Enligt min erfarenhet är ofta information eller rättare sagt bristen på information den största källan till att tvist uppstår.  När beställaren blir överraskad av kostnaden för ett enskilt ÄTA-arbete eller när beställaren anser att entreprenaden på grund av ÄTA-arbeten blivit för dyr påverkas också beställarens vilja att betala. Det gör inte beställaren om det varit mer klart från början vad som ska göras och vad man kommit överens om.

Många beställare upplever eller misstänker i en sådan situation att de har blivit lurade och börjar då leta efter fel i entreprenaden eller andra anledningar till att inte betala – och tvisten är då ett faktum. Detta vill entreprenören så klart undvika. Det är hela meningen med regelverket i AB 04 och ABT 06.

– Många av tvisterna kan dock undvikas genom att du arbetar nära din beställare och ser till att beställaren har så bra förståelse som möjligt för entreprenaden. Detta sätter naturligtvis entreprenörens kommunikations- och pedagogiska förmåga på prov. Ju mindre kunskap beställaren har, desto viktigare blir det att arbeta med kommunikationen, säger advokat Törnros.

På senare tid har det varit extra viktigt att kommunicera. Prisbilden i entreprenadprojekt har påverkats av höjda kostnader för byggmaterial och energi. Här har entreprenörens krav på kommunikation och pedagogiska förklaringar ställts på högre prov än vanligt.

–  Och kommunikationen ska vara skriftlig. Tänk på det, tillägger Törnros.