Dialog och aktivt agerande håller dieseltjuvarna borta

Efter en tillfällig nedgång under pandemin 2020 och 2021 har dieselstölderna återigen tagit fart och det rejält. Sammanräknat uppgick de anmälda stölderna ur fordonstankar och större fristående tankar till nästan 5 000 under förra året enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Stölderna peakade i slutet av året - under sista kvartalet skedde nästan 1 400 stölder vilket skulle motsvara ungefär 15 om dagen. Men det är inte hela bilden, eftersom många stölder aldrig anmäls. Runt 45 procent av alla tillfrågade i en enkät som Maskinentreprenörerna lät genomföra i augusti förra året svarade att de inte anmäler dieselstölder. En uppskattning är därför att det egentligen rör sig om runt 30 stölder om dagen. 

Historiskt sett har polisen inte sett något direkt samband mellan priset på diesel och antalet stölder, men sedan Rysslands invasion av Ukraina har det förändrats – och så länge som bränslet är dyrt kommer vi få leva med dieselstölderna, menar Marcus Lindh, regional samordnare på polisen i polisregion Väst. 

– Tyvärr är det nog så och det är inte heller alltid som det hjälper med de åtgärder som entreprenörerna kan göra själva. Vi kan inte se att stölderna under 2023 har förändrats åt något håll. Förmodligen kommer vi hålla oss på samma nivå så länge dieseln kostar som den gör idag, säger han. 

Hur bra koll har polisen egentligen på dieselstölderna? 

– Generellt sett skulle jag säga att vi har bra koll på inflödet av ärenden som gäller dieselstölder, men det krävs att alla anmäler för att vi ska få en helhetsbild. 

Gör polisen tillräckligt?

– Dieselstölder är ett svårt brott att utreda, få ärenden innehåller tillräckliga iakttagelser eller spår som ger oss något att gå på, säger Marcus Lindh. 

Att närmare hälften av de drabbade inte anmäler stölderna är ett problem enligt Marcus Lindh. Många gånger innehåller också de anmälningar som skickats in via e-tjänsten inte tillräckligt mycket information och det gör det ännu svårare för polisen att kunna göra en eventuell utredning. 

– Varje anmälan kan innehålla pussel-bitar som är viktiga för oss, så även om det inte hjälper en själv just där och då kan det hjälpa någon annan att man anmält när man blivit drabbad, säger Marcus Lindh. 

Henrik Karlsson på Nor-Schakt försöker att vara noga med att anmäla varje stöld, men tycker ibland att det tar för mycket tid för att vara värt det. 

–  Om man ska sitta i telefonkö i en timme för att de kanske tagit 10–20 liter känns det inte alltid värt det, menar han. 

Mindre mängder diesel händer det att företaget blir av med då och då, men ett större tillgrepp var minst fem år sedan konstaterar Henrik Karlsson. 

– Då kom de över 2,5 kubikmeter – tömde både en maskin och en farmartank under flera nätter. De hade fyllt upp dunkar med vårt bränsle som de dragit ut på en cykelkärra under ett staket till en bil, berättar han. 

– Idag hade vi förmodligen åkt och hämtat hem tanken och inte tankat upp maskinen när vi visste att den skulle bli stående ett tag - men så tänkte vi inte då, fortsätter han. 

Nor-Schakt är ett familjeföretag i tredje generationen baserat i Vålberg utanför Karlstad som förfogar över en fordonsflotta på drygt 30 enheter från 5 ton till 40 ton med tyngdpunkt på bandgrävare runt 30 ton och hjulgrävare på 17–20 ton. Henrik Karlsson är vd, dottern Camilla sköter administrationen och är oftast den som ser till att polisanmälningar blir gjorda när någon av förarna rapporterar en stöld eller att maskinen har blivit saboterad. 

– Det är en stor oro, jag har börjat tänka mycket mer på risken att råka ut för en dieselstöld och hur viktigt det är att vi jobbar mer förebyggande nu än tidigare. Jag började driva på det här arbetet för ungefär ett år sedan när dieseln drog iväg i pris. Vi tog ett helhetsgrepp, dels med tanke på stöldrisken men också gällande körstil och bränsleåtgång. Förarna får inte stå på tomgång i onödan till exempel, förklarar han. 

Han upplever en stor förståelse och engagemang från både förare och kunder för olika angreppssätt som man hoppas ska hålla dieseltjuvarna borta. 

– Det krävs att alla anstränger sig varje dag och gör det där lilla extra innan de går hem för dagen – kanske tar det 10 minuter längre morgon och kväll men det ställer de upp på, säger Henrik Karlsson. 

I slutänden är det ju dock Henrik Karlsson som arbetsgivare som får betala för åtgärderna som personalen måste göra och börjar man räkna på det blir det en hel del pengar. 

– Säg att varje gubbe lägger 30 minuter om dagen på att förflytta maskinen till ett säkert ställe, täcka över tankar och liknande. Med 30 maskiner som är igång varje dag så blir det några timmar varje vecka, konstaterar han. 

Hur och var maskinen placeras när den lämnas på kvällen eller för helgen är något som Nor-Schakt lägger stor vikt vid. Inhägnat, upplyst och när det går även bevakat. Fredrik Gustafsson, som kör en EC250EL på ett vattenledningsprojekt inne i Karlstad, parkerar maskinen under några gatlampor med tanklocket in mot staketet när han går hem för kvällen.

– Här syns maskinen bra från E18 där det passerar trafik hela tiden och risken är stor att bli upptäckt. Hittills har vi varit förskonade. När helgen kommer kör jag bort och ställer mig vid ett hus där det bor folk, berättar han. 

Att inte tanka mer bränsle än vad som går åt under arbetsdagen är en annan viktig åtgärd som Nor-Schakt vidtagit. De som kör de mindre maskinerna har bränsledunkar med sig i sina arbetsbilar och kan tanka efter behov. Där det behövs farmartankar på arbetsplatserna täcks dessa över med uttjänta sprängmattor varje kväll. Ofta ställs också en skopa eller maskinens aggregat intill luckan för att försvåra ytterligare. 

– Där vi inte vill ha farmartankar stående kör vi ut bränsle till maskinisterna. Det tar lite extra tid, men jämfört med vad det skulle kosta, dels att bli av med bränsle, dels det som blir förstört i samband med en stöld, tjänar vi ändå stort på det, säger Henrik Karlsson.  

Att de olika skydd och låsanordningar som finns på marknaden inte har någon större effekt är både Henrik Karlsson och Fredrik Ax, Schakt & Kanalgrävningar i Falköping AB, överens om. Schakt & Kanalgrävningar är verksamma i hela Skaraborg och har under 2022 anmält hela tio dieselstölder, allt från några få liter till större mängder. 

– I början tyckte jag att det hjälpte med skydden, vi hade en sorts insats i tankröret, men numera har de bara sönder ännu mer om det sitter en sådan anordning och vi får byta ut hela tanken istället, säger Fredrik Ax. 

Han försöker istället på andra sätt att skydda sina maskiner så mycket det bara går, genom att ställa dem innanför inhägnader, ibland med extra bevakning. Ändå räcker det inte alltid. 

– Det krävs mycket mer att vi är aktiva och tänker till idag än tidigare, konstaterar Kia Andersson, som också jobbar på företaget. 

Även Nor-Schakt provat olika låsanordningar, men gått ifrån det på senare tid eftersom det bara förvärrar och fördyrar, menar Henrik Karlsson. 

– Vill de ta dieseln gör de det ändå. När vi hade låsanordningar spettade de upp tanken och bröt av hela ”halsen” istället – vi fick traila in maskinen och byta hela tanken. Efter det tog vi bort dem, säger han. 

Numera är det inte ens självklart att låsa tanklocket – att ersätta uppbrutna tanklock blir inte heller billigt i längden. 

– Jag skulle tro att hälften av förarna låser, hälften gör det inte. Vi har ingen uttalad policy för hur vi ska göra, säger Henrik. 

Något helt nytt som varken Henrik eller Fredrik provat ännu är det nya AI- kamerabevakningskonceptet MEDguard som ska lanseras under våren. Bakom det står företagen Mediateknik och Norsecraft Geo AB. Konceptet bygger på att entreprenadmaskiner utrustas med AI-baserade kameror och molntjänster för såväl intelligens som lagring. Me-dia-teknik har utvecklat systemet och kommer att ansvara för drift, support och fortsatt utveckling. 

– Ett oerhört spännande projekt där vi känner att vi verkligen kan göra nytta. Jag ser väldigt mycket fram emot detta samarbete som öppnar upp en helt ny marknad för vår del, säger vd på Mediateknik, Martin Carlstein.

–  I dessa tider är trygghet oerhört viktigt. Vetskapen att en maskin är övervakad ger definitivt bättre nattsömn, säger Per Westerberg, vd på Norsecraft. 

Att tänka till och anstränga sig har gett effekt för Nor-Schakt konstaterar Henrik Karlsson. När andra på en större arbetsplats blivit utsatta har Nor-Schakts maskiner klarat sig. 

– Det tror jag har och göra med att vi jobbar aktivt och har en dialog igång inom företaget som gör att förarna hela tiden blir påminda och får in rutiner för att tänka på de här sakerna, säger Henrik Karlsson. 

Svante Flodén är teknik- och miljörådgivare på Maskinentreprenörerna. Han sitter med i flera arbetsgrupper som behandlar just ämnet dieselstölder. En av konstellationerna är Vägsamverkan som är ett samarbete mellan ME, Sveriges åkeriföretag, Larmtjänst och Polismyndigheten. 

– Konkret har vi dragit igång en tips-telefon som är öppen dygnet runt och bemannas av ett bevakningsföretag, som skickar vidare alla tips direkt till polisen. Det är ett snabbspår som jag tycker man ska använda sig av, säger han.