I rapporten från SNS har forskare från KTH, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm, undersökt hur kostnadsökningen påverkat åkerinäringens klimatomställning och hur den i sin tur påverkat åkeriernas produktivitet och resursutnyttjande.
Viktiga resultat från rapporten visar bland annat att:
- Klimatpolitiken drev bränslekostnaden. Den klimatpolitiska komponenten av dieselpriset vid pump ökade med över 60 procent under tidsperioden och var den främsta drivkraften bakom ökningen av de svenska dieselpriserna.
- Produktiviteten steg – utsläppen föll. Företagens produktivitet ökade markant samtidigt som koldioxidintensiteten minskade med omkring 23 procent. De totala utsläppen sjönk med cirka 5 procent, trots ökade transportvolymer.
- Större företag ledde omställningen. De största åkerierna svarade starkast på stigande bränslekostnader med en ökad produktivitet på cirka 37 procent och 30 procent lägre koldioxidintensitet. Stora företag reagerade starkare på ökade bränslepriser och förbättrade utnyttjandet av sina fordonsflottor mer än de mindre. En enprocentig ökning av bränslekostnaden ledde till över en och en halv procents minskning av koldioxidutsläppen per omsatt krona för tunga lastbilar i stora fordonsflottor. Små företag påverkades mindre men följde i deras spår.
- Effektivisering utan hög koncentration. Branschen konsoliderades och effektiviseringen kom främst genom bättre logistik, ruttoptimering och tyngre fordon – inte genom fusioner.
Forskarna betonar även att företagens investeringar i effektivitet, ny teknik och logistiklösningar kräver stabila och långsiktiga spelregler. När styrmedel ändras snabbt, som vid sänkningen av reduktionsplikten, riskerar incitamenten att minska.
