maskinentreprenoren logo

Reportage

Region Special har landat

Elin Stenfelt och Marcus Svensson diskuterar vilka maskiner som behövs på arbetsplatsen framöver. Hon är platschef, Skanska Väg och Anläggning, han är transportledare, AB Schakt & Transport. Från två olika företag, men ändå samma.

placeholder
Sofia Barreng

Lästid:  0 min

article
article – Vi har absolut lyckats med Region Special. Vi har en investeringsprocess, vi har en prissättning som fungerar, vi har verkstäder och vi har lönsamhet, konstaterar Anders Lilienberg som är chef för Region Special och vd för AB Schakt & Transport. Foto: Sofia Ernerot

Det byggs skola i Nybro. I höstas revs den gamla Västerängsskolan och eleverna får under några läsår cykla till andra skolor. Hösten 2025 är de välkomna tillbaka till en helt ny F-6-skola, med idrottshall och en större och helt nyanlagd utemiljö.

Projektet drivs som ett partneringprojekt mellan AB Nybro brunn, Nybro kommun och Skanska. Förutom skolbygget ingår även byte av VA-nätet, inklusive dagvatten, i kvarteret och anläggning av en dagvattendamm. AB Nybro brunn är byggherre för den nya skolan och kommer även att förvalta den när den står färdig.

Skanska har kontrakt på allt från rivning, via sanering, till anläggning och bygge av den nya skolan. En entreprenad från första till sista arbetsdagen och ett exempel på hur Skanska har valt att lämna sin fålla som enbart byggföretag och bredda sin verksamhet till att inkludera även maskinverksamhet i sina tjänster. Ett nytt sätt att tänka och arbeta som vuxit fram inom företaget och nu är etablerat i och med skapandet av Skanska Region Special. 

– Under lång tid har Skanska haft det helägda dotterbolaget AB Schakt & Transport som i huvudsak verkat för Skanska Väg och Anläggning i södra Sverige. Samma koncept har vi nu sedan fem år tillbaka etablerat i Stockholm och Göteborg, berättar Anders Lilienberg, som är regionchef för Region Special samt vd för Schakt & Transport. 

Det sågs som en god idé att ha egen maskinverksamhet, en arbetsmodell som borde ha förutsättningar i fler delar av landet. Men innan något beslut kunde fattas om vilken skepnad detta borde ta i framtiden gjordes en noggrann utvärdering.

– Vi såg tre olika alternativ, ett var att alla olika distrikt och enheter ägde sina egna maskiner, ett annat att vi inte äger några maskiner alls. Valet föll på det tredje alternativet, att gå hela vägen och skapa en maskinenhet som hyr ut maskiner till våra olika projekt, enligt samma modell som tillämpats av Schakt & Transport i södra Sverige.

– Att låta de enskilda distrikten äga sina maskiner sågs som lite svårare att få ordning på, både ekonomiskt och praktiskt.

Text: Sofia Barreng

Skanska Region Special

Specialistorganisation inom Skanskas Väg och Anläggningsverksamhet. Bildad år 2020. Utför maskinverksamhet, entreprenadarbete, grundläggning, losshållning och masshantering. Cirka 180–200 anställda och 150–200 förarbesatta maskiner.

Den nya organisationen testades i mindre skala under ett par år. Testet föll väl ut och 2020 fattades beslutet att skapa en ny region inom Skanska. 

Regionen fick namnet Region Special och är nu en av Skanskas enheter inom området Väg och Anläggning. Målsättningen är att vara specialister inom grundläggning, schakt och transport, losshållning och masshantering. 

– Vi har verksamhet i södra Sverige, man kan säga att vi finns söder om linjen Stockholm-Karlstad. Sammanlagt arbetar 150–200 personer som maskinister och ett trettiotal som tjänstemän. Hur många maskiner vi har är lite svårare att säga exakt, beroende på hur de definieras, men det ligger mellan 150 och 200 förarbesatta maskiner, sen tillkommer ju mindre maskiner och totalt kanske det rör sig om 400.

Rent organisatoriskt ägs maskinerna av AB Schakt & Transport som redovisar separat som ett eget bolag och har en styrelse bestående av regionchefer från Skanska. 

– Det ger en djup förankring i Skanska, kommenterar Anders Lilienberg och kommer därmed åt kärnpunkten i konstruktionen, det ska vara korta avstånd mellan de olika aktörerna i företaget.

– Med den här typen av organisation kan vi leverera ett mervärde. 

På plats i Nybro demonstreras detta i kontakten mellan Marcus Svensson från Schakt & Transport och Elin Stenfelt från Skanska Väg och Anläggning. De har en kontinuerlig kontakt och diskuterar vilka resurser i form av personal och maskiner som krävs under arbetets gång. 

– Jag kan till exempel lita på att Schakt och Transport säkerställer att rätt personer kommer hit när underentreprenörer tas in, konstaterar Elin. 

Text: Sofia Barreng

Hela kedjan ska finnas hos oss, och allt ska göras så bra som möjligt.

Marcus, som med Skanskas nomenklatur är transportledare, ser till att ett antal arbetsplatser i Småland och på Öland har de resurser de behöver. Han har en bakgrund som grävmaskinist och är relativt ny på jobbet. 

– Jag har arbetat som transportledare i ett år nu. Det är mycket nytt att lära sig, men jag har fått god hjälp från mina kolleger och företrädare. 

Att hans arbetsgivare Schakt & Transport ingår som en del av den stora Skanska-koncernen ser han enbart fördelar med. 

– Det hjälper oss till exempel i förhandlingar. Vi vet att prisbilden ligger på rätt nivå när vi förhandlar med nya underentreprenörer.

Johan Dahlberg är distriktschef för Schakt & Transports distrikt Syd och stationerad i Växjö. Han har många år bakom sig i företaget och är odelat positiv till förändringen. 

– Det är en jättestor skillnad jämfört med tidigare, förut levde vi lite i skymundan och var bara en liten enhet i ett stort företag. Nu är vi mycket större och jag känner att vi har ett helt annat uppdrag i Skanska. Det handlar om att vi är specialister och kan det här med maskiner. Vi vet hur man tar hand om dem och vi vet hur vi ska investera i dem för att få bäst utväxling på hela processen.

Johan är medveten om att det centralt inom Skanska finns en förväntan på att företaget ska äga vissa frågor som till exempel säkerhet och klimatarbete. 

– Jag tycker att vi speglar det rätt så bra, menar han. 

Att Schakt & Transport de senaste åren har fått växa i ett par rejält större skor tycker han har varit, och är, en spännande utmaning. 

– Det handlar om frågor som utmanar oss, och vi utvecklar verkligen vår verksamhet hela tiden. Det är inspirerande att vi har något att bidra med och jag tycker att vi blir skarpare och skarpare hela tiden. Vi utvecklar nya delar som vi känner att det finns en efterfrågan på, som till exempel masshantering, att driva stora schakter och jordförflyttningar, för att kunna bidra med en större del i Skanskas projekt.

Text: Sofia Barreng

Det Johan Dahlberg poängterar ligger helt i linje med det som Anders Lilienberg nämner som huvudargumenten för skapandet av Region Special. Skanska ska inom den egna organisationen ha tillgång till den kompetens som krävs. 

– Hela kedjan ska finnas hos oss, och allt ska göras så bra som möjligt, konstaterar han. Fördelarna är att vi bygger kompetenser som kompletterar vår organisation, men det finns också flera andra fördelar.

I tider av osäkerhet poängterar Anders Lilienberg att maskinparken är dimensionerad för att klara av även en sämre marknad, om det krävs fler resurser används noga utvalda underentreprenörer. 

– Vi har ungefär 70–80 procent av de maskiner vi behöver och det innebär att vi halverar vår risk i samband med upp- och nedgångar i marknaden.

En annan fördel som Region Special för med sig är att säkerhetsarbetet underlättas. Verksamheten följer en utarbetad säkerhetsmall och anlitade underentreprenörer inkluderas i denna. 

– Vi tar ansvar för dem, poängterar Anders.

Ännu ett argument för att inkludera ytterligare verksamhet i företaget är att få en bättre kontroll på kostnader och prissättning.

– Vi försöker att sätta enhetspriser, såklart regional anpassade, men målet är att de ska gälla ett helt år. Detta medför att vi till exempel kunde hantera fjolårets situation med dieselpriser som rusade. Såklart att detta kan öka vår risk, men så har det inte blivit. Vi lever på egna meriter och är konkurrenskraftiga.

Text: Sofia Barreng

Att Region Special därmed fungerar som en slags buffert för Skanska är något som Anders Lilienberg framhäver. 

– Vi fungerar som ett mothåll, vi är stabila, förutsägbara och konkurrenskraftiga. Dessutom tjänar vi pengar, och utöver det hjälper vi Skanska att tjäna sina pengar i projekten.

Inför framtiden gäller det enligt Anders Lilienberg att fortsätta vara aktiv. Region Special har därför presenterat ett förslag för Skanskas eget ”Draknäste” kallat Sustainovation, en organisation för innovation och utveckling med hållbarhet i fokus. 

– Vi sökte pengar för en satsning på digitalisering och i dagarna lanserar vi den på våra egna maskiner för att med tiden även erbjuda den till våra partners. 

Den digitala satsningen, som fått namnet 4K, är en plattform som rymmer i stort sett allt som går att digitalisera inom maskinverksamhet. Här finns uppgifter om de enskilda maskinerna och deras service- och underhållsbehov, här finns planering, bokningar och rapportering. 

– 4K kommer att underlätta för transportledare, maskinister, underentreprenörer och samarbetspartners. Det är helt och hållet vårt eget system som vi tagit fram i samarbete med ett dataföretag.

Nästa utmaning framöver är klimatanpassning av verksamheten. Redan nu har Skanska kastat sig in i matchen i arbetet med stadsförvandlingen vid Slakthusområdet i Stockholm. Här finns Sveriges största fossilfria arbetsplats och Anders Lilienberg är helt säker på att det redan nu är dags att börja fundera kring hur företaget ska möta den fossilfria framtiden. 

– Nu handlar inte klimatarbetet om källsortering längre. Nu måste vi ha en maskininvesteringsplan, inklusive infrastruktur, som möter framtiden. 

– Jag kan garantera att vi tänker och agerar i detta, avslutar han. 

Text: Sofia Barreng

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer