EU:s nya krav på byggbranschen

Enligt EU-kommissionen står byggnaderna i unionen för 40 procent av vår energikonsumtion och 36 procent av växthusgasutsläppen. Den 21 december 2021 antog EU-kommissionen ett lagförslag om att omarbeta energiprestandadirektivet. EU:s nya klimatlag från juli 2021 gjorde både målen för 2030 och 2050 till bindande EU-lagar.

Tanken med den föreslagna omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda är att rejält minska växthusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor till 2030 och göra den klimatneutral till 2050. Renoveringstakten för byggnader med låg energiprestanda ska också ökas och informationsutbytet om energiprestanda förbättras.

Det nya direktivet innebär bland annat:

- Alla byggnader ska vara utsläppsfria senast 2028

- Satsningar på att minska energikostnaderna och bekämpa klimatförändringarna

- Stöd till utsatta hushåll

Alla nya byggnader bör vara utsläppsfria från 2028, men nya byggnader som används, drivs eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2026. Alla nya byggnader bör vara utrustade med solceller senast 2028, där det är tekniskt lämpligt och ekonomiskt genomförbart. Bostadshus som genomgår större renovering har fram till 2032 på sig att installera solcellsteknik.

Bostadshus måste minst uppnå energiprestandaklass E senast 2030 och D senast 2033 – på en skala från A till G, där G motsvarar de 15 procent av byggnaderna med sämst prestanda i det nationella beståndet. Byggnader som inte är bostäder samt offentliga byggnader måste uppnå samma prestandaklass senast 2027 respektive 2030.

EU-länderna måste inrätta kostnadsfria informationspunkter och kostnadsneutrala renoveringssystem. Finansieringssystemen bör premiera totalrenoveringar, särskilt av de sämst presterande byggnaderna, och riktade bidrag och subventioner bör finnas tillgängliga för utsatta hushåll.

Kulturminnen kan undantas från reglerna och EU-länderna kan själva undanta kulturmärkta byggnader med arkitektoniskt eller historiskt värde, tekniska byggnader, byggnader som bara används periodvis samt kyrkor och andra platser för religionsutövning. EU-länderna får också undanta offentliga subventionerade bostäder, där renoveringar skulle leda till hyreshöjningar som inte kan kompenseras genom energibesparingar.