Experter kritiska till regeringens klimatpolitik

Klimatlagen ställer krav på varje svensk regering att året efter valår ta fram en klimatpolitisk handlingsplan för mandatperioden. Syftet med planen är att visa hur regeringens samlade politik bidrar till att nå etappmålen till 2030 och 2040. Elektriska arbetsmaskiner antas minska utsläppen via det så kallade Klimatklivet, menar Klimatpolitiska rådet, men konstaterar att det inte finns med någon beräkning runt detta i regeringens klimathandlingsplan.

Det ingår i Klimatpolitiska rådets uppdrag att göra en bedömning av regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Rådets ordförande, Åsa Persson har lämnat en första kommentar, men en närmare granskningen kommer att presenteras i rådets rapport till regeringen i mars.

Den politik som regeringen redan beslutat kommer att leda till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser från och med nästa år, tvärt emot vad som krävs, konstaterar Klimatpolitiska rådet. Detta innebär i sin tur att utsläppen under de närmsta åren inte kommer att ligga i linje med Sveriges klimatmål för 2030.

Enligt regeringens egna bedömningar bidrar hittills beslutad politik till att utsläppen 2030 ökar med 5-9 miljoner ton jämfört med tidigare bedömningar1. Det motsvarar 10-20 procent av Sveriges nuvarande totala årliga utsläpp av växthusgaser.

Denna utveckling anser Klimatpolitiska rådet i sin senaste rapport som anmärkningsvärd och allvarlig och konstaterade att svensk klimatpolitik tappat styrfart.

När regeringens handlingsplan nu presenterats konstaterar rådet att den aviserar en rad nya utredningar och analyser men inte påvisar hur konkreta insatser kan ge de utsläppsminskningar som krävs för att nå de mest närliggande klimatmålen 2030.

Klimatpolitiska rådet skriver:

"De scenarier som presenteras bygger på förhoppningar om effekten av utredningar av eventuella framtida nya styrmedel för transportsektorn som, om de kan förverkligas, inte kommer att börja ge effekt förrän mycket nära år 2030. Vidare hoppas regeringen kunna köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder, vilket likaså bygger på flera osäkra antaganden".

- Att kraftigt försvaga befintliga styrmedel utan att ha konkreta planer på plats för hur de ska ersättas betyder att problemen skjuts på framtiden. Regeringen slår in på en väg med stora risker: för klimatet, ekonomin och samhället. Det är bara sex år kvar till 2030, framhåller rådets ordförande Åsa Persson.

Under FN:s nyligen avslutade klimatmöte, COP28, enades världens alla länder för första gången om att inleda omställningen bort från fossil energi och framhöll att vi befinner oss i ett kritiskt årtionde.

- Det är paradoxalt och problematiskt att Sveriges användning av fossil energi samtidigt tillåts öka. Klimatmålen går att nå, men det krävs konkreta reformer som återger klimatpolitiken styrfart, inte minst i transportsektorn, men även för att minska jordbrukets utsläpp och öka upptaget av kol i skog och mark, säger Åsa Persson.

Den stora utsläppsökningen sker 2024 när reduktionsplikten kraftigt sänks och därefter ligger kvar på låga nivåer. Till detta kommer ytterligare förslag i budgetpropositionen som enligt regeringens bedömning kommer att påverka utsläppsutvecklingen. Nya sänkningar av drivmedelsskatterna beräknas öka utsläppen med ytterligare 0,5 miljoner ton medan bland annat förstärkningar av Klimatklivet och klimatpremier för lastbilar och arbetsmaskiner bedöms bidra till minskade utsläpp, men den effekten har regeringen inte kunnat kvantifiera, skriver Klimatpolitiska rådet.