Färre UE-led – ett hot mot maskinentreprenörer

Claes Arenander, chefsjurist på Maskinentreprenörerna (ME) har inget emot att beställare eller byggentreprenörer frivilligt begränsar antalet underentreprenörer till två i sina projekt, även om det är olyckligt. Men någon svensk- eller EU-lagstiftning vill ME verkligen inte se.

Claes Arenander beskriver en utveckling där flera krafter sammanfaller i debatten:

– Fackföreningsrörelsen har drivit frågan länge, och den tragiska hissolyckan i Sundbyberg 2022 gav nytt bränsle. LO-facken har en tydlig linje där man ogillar många entreprenörsled och all form av extern arbetskraft. Effekten av deras förslag blir färre och större företag, vilket gynnar facklig organisering men missgynnar småföretag.

Arenander konstaterar att facket nu vänt sig till politiken när arbetsgivarna inte velat se några begränsningar av UE-leden. Svenska socialdemokrater är för en begränsning och ett antal beställarorganisationer också. Motiven är att begränsa olika former av arbetslivskriminalitet.

– Det är valår. Får fackföreningarna inte gehör politiskt kommer de säkert fortsätta driva frågan i förhandlingar. Samtidigt pågick en EU-process som förstärkte trycket. Och när Trafikverket och vissa kommuner börjar tillämpa två UE-led legitimerar det en modell som riskerar att slå fel.

ME befarar att branscher där maskinentreprenörer verkar får stora problem om UE-leden begränsas i lagstiftning.

– En lagstadgad begränsning skulle sänka produktiviteten, försämra resursutnyttjandet och minska antalet entreprenörer. Det vore dåligt för företagandet och för Sverige. Vi har byggt upp en struktur där tusentals små och medelstora företag samverkar med större aktörer. Det är ett ekosystem som vuxit fram av rationella skäl.

Förespråkare menar att färre UE-led minskar kriminalitet, och ME är självfallet för arbetet mot arbetslivskriminalitet, men lagstiftning är fel väg att gå, menar ME.

– Det är fel verktyg. Man försöker lösa brottsbekämpning genom att reglera affärsrelationer. Det är en falsk slutsats. Staten måste ta sitt ansvar. Våra medlemsföretag betalar skatt som alla andra och har rätt att förvänta sig att polis och Arbetsmiljöverket gör sitt jobb. ME granskar sina medlemmar, utesluter företag som missköter sig och säkerställer ordnad ekonomi och arbetsmiljöarbete. Men lagstiftning som styr hur företag får organisera sig slår mot legitimt företagande, inte mot kriminalitet, säger Arenander.

Trafikverket som beställare anser att många led skapar onödiga påslag och vill nu begränsa antalet UE-led. Men ME befarar att slutnotan för projektet kan bli ännu högre med färre UE-led.

– Dagens prissättning bygger på effektivt maskinutnyttjande. Om entreprenörer tvingas bli större kommer de stå med maskiner och personal som inte alltid har jobb. Kostnaderna är kvar, intäkterna sjunker. På kort sikt kan priserna falla, men på lång sikt stiger de. Det är som att sluta underhålla maskiner: det funkar ett tag, men notan kommer senare.

I Norge har systemet med begränsade UE-led fungerat, men det gör det inte i Sverige, menar ME. Ländernas struktur är olika.

– Marknaderna är olika. Norge har färre och större företag. Deras struktur har vuxit fram naturligt. I Sverige skulle en sådan modell behöva tvingas fram genom lag, med stora utslagningar som följd. Regler måste anpassas efter marknaden – inte tvärtom.

En anpassning till Norges struktur via lagstiftning skulle kunna bli ett marknadsmässigt blodbad. Och kanske produktionsstopp. Att låta lagstiftarna tvinga en viktigt och mogen bransch att ställa om med dessa argument kan kosta Sverige mer än det smakar.

– Då slås mindre företag ut, färre startas och återväxten försämras. Det leder till färre anbud, mindre konkurrens och högre priser. Och detta i en tid när Sverige behöver mer infrastruktur än någonsin. Anläggningsmarknaden är beroende av sina små företag. De kan inte ersättas av några få stora. UE-led är inte problemet – det är en konsekvens av hur effektiv kapacitet byggs upp i en modern anläggningsmarknad.