maskinentreprenoren logo

Teknik

Människan i centrum när maskiner ska servas

För maskinägare är god service avgörande, men hur skapas den? – Det handlar om humankapital, konstaterar Fräs Erik Andersson, Maskinia. Våra anställda är allt.

placeholder
Sofia Barreng 

Lästid:  0 min

article
article Robin Dahlqvist (ovan) står redo att ta över efter Lars Persson som reservdel­s­­­­ansvarig. Just nu är en av uppgifterna att ge den nystartade webbutiken luft under vingarna. Foto: Sofia Barreng

Teknikutvecklingen har varit enorm de senaste åren. Våra grävmaskiner har gått från att vara maskiner för just grävning till att vara avancerade redskapsbärare, med elektronik och kontrollpaneler värdiga en flygplanscockpit. Samtidigt har nya regler om avgasrening ställt stora krav på allt från motorutvecklare via verkstäder till slutanvändare. Och nu väntar nästa tekniska skifte när de fossila bränslena ska bort.

Sammantaget innebär detta stora förändringar inte bara för maskinägarna. Det gäller att det finns en serviceorganisation som håller jämn takt med utvecklingen.

För att få svar på vad som krävs för att en serviceorganisation ska klara utmaningen besökte Maskinentreprenören Maskinia AB i Linköping för ett samtal med eftermarknadsansvarig Fräs Erik Andersson, Henric Broström, platschef verkstad/utrustning samt Lars Persson och Robin Dahlqvist som delar på tjänsten som ansvarig för reservdelar och vice eftermarknadsansvarig under en period då Lars lämnar över till Robin.

Istället för att kasta sig in i en diskussion om spännande tekniska utmaningar inleder kvartetten samtalet på ett helt annat ställe – det mänskliga. Det råder en total enighet runt bordet om att en fungerande verksamhet är helt beroende av att människorna i organisationen är de rätta, eller som Fräs Erik Andersson uttrycker det: 

– Det spelar ingen roll hur mycket pengar och resurser vi har. Om vi inte har folk som kan utföra jobbet så har vi heller inga kunder. Humankapitalet är det viktigaste vi har, men vi upplever att det blir svårare för varje år att rekrytera till den här branschen.

Hur går det då till att lösa den gordiska knuten och se till att företaget är bemannat med kompetent personal? Enligt Fräs Erik handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare och det är man på många sätt. 

– Allt är inte bara höga löner. Istället handlar det om att använda sig av rent bondförnuft. Bra personalpolitik och god ledning. Vi är noga med att vår personal får frihet under ansvar. De ska veta att vi står bakom och skyddar dem, det ska vara tryggt att jobba hos oss. 

Lars Persson konstaterar att pandemin fört med sig nya arbetssätt och att till och med en lagerarbetare kan jobba någon dag hemifrån ibland. Det handlar om att erbjuda flexibilitet.

Att rekrytera inom den egna organisationen genom att låta personalen prova på nya arbetsuppgifter är också en viktig metod, men Fräs Erik poängterar att det gäller att vara lyhörd. Det är inte alls säkert att en självklar utveckling för en utrustningsmekaniker är att gå vidare via innemekaniker till fältmekaniker. Det handlar om de egna önskemålen. 

Hugo Thunberg är 21 år gammal och redan erfaren mekaniker. Efter gymnasieutbildning till flygplansmekaniker och en tid som mekaniker i försvaret jobbar han nu i verkstaden på Maskinia. Att han hamnade just här är inte direkt en slump. Personen han just nu jobbar bredvid är nämligen hans far Kenneth. 

– De kände mig ju lite och jag har sommarjobbat här också. Så efter intervju fick jag anställning, berättar han. 

– Med tiden vill jag gärna ut som fältmekaniker, det är ett bredare och roligare jobb och jag hoppas nå det målet om några år.

Hugo personifierar alltså det som arbetsledningen redan identifierat som god personalpolitik. 

Med stora teknikskiften, det ena efter det andra, finns även ett kontinuerligt behov av utbildning inom företaget. Maskintillverkarna kräver att personalen följer deras utbildningsplaner och att de rätta certifieringarna sitter på plats. Nu senast har det handlat om eldrivna maskiner. 

– Maskinia har sålt tre maskiner på olika orter och det innebär att vi måste utbilda all vår personal, konstaterar Henric Broström. En maskin på 800 volt likström kan skapa riktigt farliga situationer och personalen måste vara kompetent att sköta den typen av maskiner. 

– Utmaningen har varit att finna tid för utbildning, men vi har fått det i hamn nu.

Att teknikutvecklingen ställer ökade krav på en serviceorganisation är ju ganska självklart, men det finns också teknikutveckling som skakar om i grunden och möjliggör nya och effektivare arbetssätt. Telematiken är ett av dem, speciellt nu när allt fler tillverkare utrustar sina maskiner med modem för kommunikation både från och till maskinen. Det innebär att man både kan ställa en diagnos på maskinen och åtgärda den på distans. 

– Telematiken gör att kan vi jobba mer proaktivt med våra lager, menar Robin Dahlqvist. Vi kan till exempel påminna kunder om att det är dags för service och på så vis få ett bra flöde. Det är ju bra för kunderna också. 

När samtalet kommer in på telematik och felkoder visar det sig att vi kommit tillbaka till utgångspunkten för samtalet. Eller som Henrik Broström sammanfattar hela diskussionen:

– Det är väl en sak att kunna gå in med en dator och felsöka. Men för att få med sig rätt reservdelar ut till kunden gäller det att ha en förståelse för hur maskiner fungerar. Det handlar om gedigen grundkunskap.

Text: Sofia Barreng 

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer