Forskare vet inte hur byggbranschen mår psykiskt

– Det saknas kunskap om psykisk ohälsa i byggbranschen i Sverige. De få studier som har gjorts visar att det verkar vara ett växande problem, säger Emma Cedstrand, medicine doktor vid Karolinska institutet.

– Vi ska inleda projektet med att studera förekomsten av psykisk ohälsa i branschen för att se hur vanligt det är. Sedan ska vi undersöka hur man i byggprojekt arbetar med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och om det påverkar hur de anställda mår.

Emma Cedstrand har tidigare forskat på hur man genom att förändra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan förbättra det psykiska välbefinnandet i byggbranschen, skolan och hemtjänsten. Nu tilldelas hon 4 300 000 kronor för att undersöka om det finns samband mellan hur man ute i byggprojekt tillämpar Arbetsmiljöverkets föreskrift OSA och upplevelsen av stress.

– Många av de stora byggföretagen uppmärksammar både psykisk ohälsa och OSA-föreskriften i sina interna utbildningar. Hur det sedan efterlevs i vardagen i byggprojekten vet vi inte riktigt. Precis som i andra branscher tycker man att det är bra att föreskriften har kommit, men man upplever att det kan vara svårt att veta hur man ska använda den i praktiken, säger Emma Cedstrand.

– När det gäller den psykiska ohälsan i byggbranschen finns det så vitt jag vet inte några svenska vetenskapliga studier av hur vanligt det är med till exempel utmattning. Vi vet att när kontorsarbetande tjänstemän i byggbranschen blir sjukskrivna så är det ofta på grund av stress. I vår studie kommer vi att fokusera på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ute i byggprojekt, där tjänstemän och byggarbetare möts.

I projektet medverkar både tjänstemän och arbetare vid de tre byggföretagen JM, Peab och Skanska.

– Vi ska både skicka ut en enkät till och göra intervjuer med byggchefer, arbetsledare och byggarbetare. Dels för att samla in data om stress och hur man arbetar med OSA-föreskriften, och dels för att försöka hitta byggprojekt där man arbetar med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på ett tillfredsställande sätt. Då kommer vi att kunna få en bild av om de som jobbar aktivt med OSA också mår bättre, säger Emma Cedstrand.

– När det gäller organisatorisk och social arbetsmiljö är det inte alltid så lätt att förstå vad det innebär att till exempel sätta in en åtgärd mot stress orsakad av höga krav. I den fysiska arbetsmiljön är det ofta enklare att se att man behöver genomföra en åtgärd som exempelvis att införa en säkerhetssele eller sätta upp ett skyddsstaket. Vi vill hitta goda exempel på hur man hanterar organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor i byggprojekten och försöka beskriva det på ett mer lättillgängligt språk.

– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Emma Cedstrand och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.

Projektet Organisatorisk och social arbetsmiljö i byggbranschen – vad fungerar i praktiken? pågår till och med augusti 2027.