maskinentreprenoren logo

Branschnytt

Forskningen som minskar risken för fel och förseningar i byggprojekt

Forskare vid Lunds universitet har hittat ett nytt sätt att kartlägga grundvatten som kan minska risken för fel och förseningar i byggprojekt avsevärt. Hade metoden använts vid bygget av exempelvis Hallandsåsen och Förbifart Stockholm hade projekttiden kortats väsentligt, bedömer forskarna som utvecklat tekniken.

placeholder
Ann-Louise Larsson

Lästid:  0 min

article
article Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet, har lett ett arbete där man genom att avläsa underjordens elektriska och elektromagnetiska egenskaper skapas en 3D-karta av var grundvattnet gömmer sig, något som kan korta tiden rejält i stora byggprojekt. Foto: Kennet Ruona

Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet, har lett ett arbete med att kombinera två befintliga undersökningsmetoder som tillsammans, har det visat sig, ger mer komplett och säker information än dagens. Idag görs vanligtvis provborrningar, men de ger bara punktvis information och ingen helhetsbild. 

– Det som blir så bra med att kombinera dessa två tekniker är att man får både information om grundvattnets mängd och dess genomsläpplighet, säger Tina Martin. 

Teknikerna kallas DCIP, direct current induced polarization, och MRS, magnetic resonance sounding.

Enligt Tina Martin är det särskilt viktigt att förstå markens hydrauliska egenskaper, det vill säga hur stora mängd rörligt vatten det finns samt hur lätt vattnet strömmar genom marken.

– Den insikten behövs för att exempelvis dimensionera en schakt för en underfart på ett korrekt sätt för att undvika exempelvis översvämning. 

Man behöver också veta om det finns grundvattentillgångar som är känsliga för föroreningar så att man kan vidta lämpliga skyddsåtgärder där det behövs. 

– Men också för att man slippa göra det där det inte behövs, eftersom det blir väldigt dyrt annars, säger hon. 

Som en del i arbetet har metoden testats på tre platser i Sverige, nämligen Mjölkalånga nära Finjasjön, vid Börringe utanför Svedala och Hasslerör utanför Mariestad, vilka alla har olika geologiska förutsättningar. Arbetet har hittills utmynnat i presentationer på vetenskapliga workshops och konferenser, och kommer sammanställas i en rapport och en vetenskaplig artikel.

Inom tio år bedömer forskarna att metoden kan börja användas. 

– Vi hoppas på att kunna gå vidare och även genomföra tester med mätning i borrhål och så kallad ”direct push” där en mätsond med inbyggda sensorer trycks ner i marken. Genom detta skulle man kunna få bättre detaljupplösning och troligen även kunna får användbara resultat i områden där mätstörningarna blir ett problem vid mätning på markytan. 

Text: Ann-Louise Larsson

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer