Går egen väg för minskad risk

På ABT Betong i Norrsätra strax nordost om Sollentuna centrum håller Patrick Johansson som bäst på att spola rent i skopan på en Cat 938M mellan två körningar. Hans jobb är att mata anläggningen med råvaror och se till att allt flyter som det ska i produktionen.

Om och om igen fylls och töms den stora tvångsblandaren, som i cykler om bara knappt två minuter förvandlar en blandning av sten, cement och flytande kemikalier till färdig betong. Årligen lämnar nästan 40 000 kubikmeter betong anläggningen och körs i bilar till byggen både norr och söder om Stockholm. Det finns också planer på att utvidga verksamheten de kommande åren.

– Vi startar en ny anläggning i Södertälje i vinter och arbetar på att etablera oss i både Örebro och Göteborg, avslöjar vd Joakim Larsson.

Det har snackats mycket om cement på sista tiden. Att det gråa pulvret medför en stor miljöpåverkan, både vid brytande och tillverkning, har nog ingen undgått att bli varse. Runt om i världen pågår åtgärder för att gå över till hållbar energi vid tillverkningen. Flera tillverkare utvecklar dessutom metoder för så kallad ”Carbon Catching” som ska binda den koldioxid som oundvikligen frigörs i processen.

Samtidigt har vi ett mycket osäkert läge angående tillgången på cementens råvara, kalken. Sverige konsumerar till en övervägande del cement av kalk bruten på hemmaplan. Och tillika tillverkad av en dominerande aktör i en enda anläggning. När tillgången på kalk nu hotas hamnar hela Sveriges bygg- och anläggningsbransch i en situation som är skrämmande lik limbo.

När ABT Bolagen AB och Joakim Larsson började fundera på att tomten vid en av deras krossanläggningar norr om Stockholm lämpade sig bra för betongtillverkning var dagens cementkris ännu inte aktuell. Det handlade mer om att utnyttja möjligheterna i tomtens placering.

– Strax nordost om Sollentuna centrum hade vi en tomt som passade utmärkt för betongtillverkning. Här pågick krossverksamhet och det fanns plats över för något mer på tomten. Läget är dessutom mycket bra. Jag skulle vilja säga att det här området är norra Stockholms knutpunkt. Vi har nära till bygget av förbifarten, norrortsleden är inom räckhåll liksom storstäderna Stockholm och Uppsala. Det är ju ingen slump att Brandkåren Attunda placerats i området, konstaterar Joakim Larsson.

Och han borde veta vad han talar om. Med snart ett kvarts sekels yrkes­erfarenhet inom betong i bagaget hade Joakim Larsson inga problem med att se möjligheterna för den centralt placerade tomten. Logistik är nämligen av största vikt när betong ska blandas och transporteras. Fabriken måste ligga på rätt plats, för i den här branschen är tid verkligen pengar.

– Det kändes som en bra idé för företaget att förädla tomten genom att skaffa tillstånd för betongtillverkning och på så sätt öka dess värde. Men vi såg inte att det var vi som skulle tillverka betongen och gjorde därför förfrågningar till andra bolag om de var intresserade, men till slut blev det ändå vi som själva drog igång.

Den nya anläggningen stod klart 2017 och i samma veva startades dotterbolaget ABT Betong AB med Joakim Larsson som vd. Moderbolaget ABT Bolagen är som namnet antyder ett företag med flera verksamheter, men med ett tydligt fokus på logistik.

– Det handlar om bygglogistik, företaget sysselsätter cirka 150 schaktbilar samt har egna tippar och terminaler. Även en viss entreprenadverksamhet ryms i företaget, men den består till största delen av byggledning.

Moderbolaget grundades 1985, har idag 75 anställda och sysselsätter totalt cirka 400 personer om maskinförare och chaufförer hos alla samarbetspartners räknas in. Betongbolaget har idag sju anställda och omsätter cirka 60 miljoner kronor.

Redan när den nya verksamheten planerades var Joakim Larsson helt inställd på att använda sig av cement från andra leverantörer än de gängse.

– Jag ville inte sitta i samma båt som mina konkurrenter. Jag ville kunna säga till mina kunder att vi har en annan cement, visa att vi sticker ut från mängden. Det var vid den tiden som det blev känt att Cementa tänkte lägga ner sin tillverkning på Öland och det kändes som en risk. Jag ville verkligen inte hämta mina ägg ur samma korg som alla andra.

Sagt och gjort, de första åren köptes cementen från mexikanska Cemex. När deras skandinaviska och baltiska del 2019 köptes av tyska cementtillverkaren Schwenk passade Joakim Larsson på att närma sig sin nya leverantör.

– Jag föreslog att de skulle köpa halva vårt bolag, berättar han. Det kändes bra att ha en drake i ryggen, speciellt en som vill sälja cement. Det kunde hjälpa oss att växa fortare och naturligtvis känns det beslutet riktigt bra idag.

Att ABT Betong idag är till hälften ägt av Schwenk skapar en trygghet. Det är klart att telefonerna har ringt extra mycket sedan cementkrisen startade, och flera kommenterar att företaget nu bara har att tälja guld. Men Joakim Larsson är trots fördelarna för det egna företaget inte odelat positiv.

– Jag kan inte skratta åt det som händer, jag ser ju att det inte är bra och det är för kortsiktigt att bara titta på vår situation just nu. Det finns tyvärr flera företag bland våra kunder som nog inte riktigt förstår vad det här kan leda till. Det går inte att bara åka till Europa och hämta mer cement. Ingen sitter med marginaler, varken i tillverkning eller i båtar för ökade transporter.

Joakim Larsson poängterar att cementbranschen har en inbyggd tröghet som gör att nya tillverkningsanläggningar tar tid att starta. Det handlar om nya tillstånd och om komplexa anläggningar. Ett par års startsträcka är oundviklig menar han, men tillägger att detta även kan få positiva konsekvenser.

– Långsiktigt kan det bli bra. Om till exempel Schwenk kan växa tack vare det här ger det fler aktörer på marknaden och ett minskat monopol. Monopol är aldrig bra, inte minst för samhället.

– Tänk bara på riskerna i att försörja landet från en dominerande anläggning. Det räcker med en brand, eller en terrorattack, så kan vår svenska cementförsörjning slås ut. Det skulle påverka hela den svenska ekonomin och lite av det ser vi nu i och med cementkrisen. Det kommer att bli flera konkurser hos företag som sitter med kontrakt och drabbas av viten och det kommer att bli mycket jobb för juristerna.

Att betong har en rykande åtgång illustreras tydligt av den aldrig sinande strömmen betongbilar som rullar in på det inhägnade området och backar in under blandarens utlopp. Hela 400 olika typer av betong finns i receptbanken och nästan hela produktionen är automatiserad. Bara Patrick Johansson ser till att fickorna med olika typer av ballast är fulla så rullar produktionen på med centralstyrd automatik. 

När den tre kubikmeter stora tvångsblandaren fyllts med ballast, cement, kemikalier och vatten tar det bara 60-90 sekunder att blanda smeten. Processen följs av Martin Beckman och Ivan Kuzmanović på stora skärmar inne på kontoret som ligger strax intill. En av skärmarna visar en bild i realtid från en kamera inne i blandaren. Andra skärmar visar vilket recept som blandas, vad vågarna rapporterar och hur stort motståndet är inne i själva blandaren. Allt för att processen ska vara så säker som möjligt. Betongtillverkning är under-kastad noggranna certifieringar och kvaliteten måste kunna garanteras. 

ABT Betongs cement kommer från Schwenks fabrik i Lettland. Den är enligt företaget en av Europas modernaste och använder sig till 85 procent av alternativa bränslen. Anläggningen i Sollentuna, samt transporterna, är även de miljöklassade vilket innebär att hela anläggningen är miljöcertifierad. Samtidigt arbetar moderbolaget Schwenk aktivt med frågan om carbon catching.

– Vi börjar se en efterfrågan från kunderna på miljöklassad betong, berättar Joakim Larsson. Det innebär att vi får en motivation att arbeta med miljövarudeklarationer, EPD:er. Men det är dyrt, det kostar 100 000 – 150 000 kronor att ta fram en EPD, som sedan gäller för en familj av fem betongrecept. 

– Processen är igång, men det går för fort tycker jag. Vi, och Svensk Betong, vet inte ens riktigt hur man tar fram EPD:er. Kundernas efterfrågan sätter press på saker, men vi skulle vilja ha en övergångstid eftersom vi som ett litet bolag absolut inte har tillräckliga resurser. Det blir en skev konkurrenssituation mellan stora och mindre bolag.

– Vi i Sverige vill ju alltid vara så bra på allting, men personligen tycker jag att man gör det för avancerat. Det vore bättre om man istället gjorde det enklare så att 90 procent kunde dra igång direkt.

Samtidigt som Joakim Larsson känner sig stressad av samhällets/kundernas krav på miljövarudeklarationer och en mer miljöanpassad cement- och betongtillverkning kan han inte tycka annat än att utvecklingen är positiv. 

– Vi sitter ju bokstavligen i sjön om vi inte gör något och jag tror dessutom att vi inom betongindustrin måste se till att agera fort så att marknaden inte går ifrån oss. Om vi inte löser det här kanske man börjar använda sig av andra material istället.