De allra flesta maskinentreprenörer har hittills haft en avvaktande inställning till att investera i de elektriska maskiner som nu börjar komma in på marknaden. Maskinerna finns, efterfrågan börjar delvis komma, och egentligen handlar det mest om att hitta rätt tidpunkt för att räkna på investeringen.
För Andreas Melin, Melins Entreprenad i Lagan AB, kom ”rätt tidpunkt” redan i våras. En fundering fick bränsle under Maskinentreprenörernas Stora Infradag, och efter lite inledande diskussioner med beställare bestämde sig Andreas för att i varje fall begära in ett antal offerter från olika maskinleverantörer.
– Jag jämförde och räknade. Ringde samtal. Och satte mig sedan med Maskinentreprenörernas kalkylverktyg. Kollade med banken och försäkringsbolag och tyckte att investeringen inte såg så illa ut. Inte utifrån de förutsättningar som jag hade med ett längre avtal med min beställare Transab och att Värnamo kommun också var positiva, berättar Andreas.
Men har han verkligen räknat rätt?
– Det får vi se, säger Andreas och skrattar.
Men det har han. Men kalkylen och den risk som finns inbakad, kanske inte passar alla. Bandgrävaren, en Volvo EC230 Electric, kostar cirka sex miljoner kronor, lite beroende på, och Melin har lagt ytterligare 200 000 kronor på lackering och en passande dekor.
Andreas Melin är i princip första normalstora maskinentreprenör som tagit steget. Swecon togs lite på sängen när Andreas meddelade att han var redo att investera. Swecon hade främst förberett för uthyrning av EC230 Electric. Det fanns inte ens ett framtaget serviceavtal för maskinen, och ingen beslutad garantitid. Andrahandsvärde inte känt ens för Swecon. Melin är en pionjär.
– Det blev en hel del diskussioner och omtag runt serviceavtalet. Det blev först dyrare än för en vanlig diesel, men det kunde jag inte acceptera då marknaden ju hävdar att elektriska maskiner inte ska behöva så mycket service. Efter några vändor fick vi ner priset och hittade en rimlig modell, berättar Andreas.
Entreprenörer som tidigare har investerat i elektriskt har tagit fram längre avskrivningstider- och finansieringslösningar. Andreas Melin har tänkt annorlunda. Istället är planen på att betala av maskinen ganska snabbt; om 3,5 år vill han inte ha mycket skuld kvar på den, för då är det också lite mer oklart hur nästa kontrakt för maskinen ser ut. Och konkurrenterna kan ha kommit i kapp.
– Jag har en rätt hög månadskostnad på den. Men den går i jobb på ett längre kontrakt nu, och under den tiden vill jag betala av rätt så mycket. Vad som är bra här är att jag inte har osäkerheten med varierande dieselpris, jag vet ganska bra hur intäkterna och kostnaderna kommer se ut.
En helt relevant fråga är om denna satsning skulle fungera även på andra ställen i landet, eller är det helt enkelt den så kallade Gnosjöandan som ligger bakom? Andreas Melin ställer sig inte helt främmande till den teorin. Det är något med de här trakterna som gör att man hjälper och stöttar, och avundsjukan syns det mindre av.
– Ja, kan vara lite så. Banken här är väldigt bra och blev intresserad av mina kalkyler och tyckte det var roligt att maskinen skulle gå här i Värnamo. Transab – beställaren – är stöttande och intresserade. Värnamo kommun också. Revisorn gillar idén. Man kan nästa säga att de flesta varit ”eld och lågor” när jag har presenterat det här och med de kalkyler som jag har gjort, säger Andreas.
Det som också är okänt på marknaden ännu är hur en elektrisk bandgrävare i 20-tonsklassen ska prissättas. Det har hittills mest varit olika tester där större byggentreprenörer och maskinleverantörer gemensamt varit engagerade tillsammans med beställare för att undersöka tekniken. Här går Andreas Melin före och har tagit fram en modell som i varje fall han räknar med ska fungera.
– Det jag ser nu är att det blir beställaren som står för elen. Det ska finnas byggström och möjligheter att ladda. Sedan drar vi av den uppskattade kostnaden för detta på maskinpriset. Här i min region är timpriset på en bandgrävare med diesel cirka 1200 kronor i timmen. Elmaskinen runt 1900 kronor vad jag fått fram. Sedan tar vi kostnaden för elen på detta och får fram timkostnaden, förklarar Anderas.
Om modellen fungerar i resten av Sverige får vi se.