Heidelberg har nyligen inlett en förstudie, som berör alla frågor kring teknikval, miljöpåverkan, juridiska frågor, finansiering, logistik och energiförsörjning. Elbehovet kommer att uppemot femdubblas jämfört med idag. Därför kräver satsningen väsentliga elnätsuppgraderingar både till och på Gotland. Det behövs även ett fungerande regelverk för CCS carbon capture and storage (koldioxidinfångning) och inte minst kommersiella drivkrafter för att kunna fullfölja denna satsning. Utveckling, tillståndsprocesser och byggperiod bedöms ta knappt tio år.
Anläggningen i Slite dimensioneras till att fånga in uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen, vilket innebär i princip helheten av utsläppen. Eftersom användningen av biobaserade bränslen ökar, och dessa räknas som koldioxidneutrala, hamnar man under nollpunkten och kan till och med nå så kallade minusutsläpp.
– Vår satsning är en nödvändig pusselbit för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål till 2045, och för att målen i FN:s Parisavtal ska kunna nås. Eftersom cementindustrin står för en betydande andel av samhällets koldioxidutsläpp vilar ett stort ansvar på oss att bidra med konstruktiva lösningar. Det ökade trycket på marknaden kring hållbara byggmaterial och den svenska regeringens uttalade vilja att satsa på klimatomställningen, ger oss kraft att spänna bågen, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef Cementa och HeidelbergCement norra Europa.