– Teknikutveckling går liksom klimatförändringen i en rasande takt. Samtidigt som färdplanerna nu genomförs finns också ett behov av att uppdatera dem. Det kan handla om både egna åtaganden och mål samt krav på politiken, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.
Färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft består av branschernas egen syn på hur de ska bli fossilfria eller klimatneutrala till 2045, vilka åtgärder de själva behöver vidta och vilka förutsättningar som krävs från politiskt håll för att målen ska vara möjliga att uppnå. De överlämnades till regeringen mellan 2018 och 2020.
Gruv- och mineralbranschens uppdaterade färdplan beskriver utvecklingen i branschen samt hur målet om fossilfri gruvbrytning till 2035 och målen om klimatneutrala processer och fossilfri energianvändning till 2045 ska uppnås och vilka hinder och utmaningar som återstår. Färdplanen visar också på hur hela samhällets omställning skapar en allt större efterfrågan på metaller och mineral och vikten av att brytningen därför inte i sig själv ger upphov till ökade utsläpp. Det visar också hur branschen, i samverkan med andra branscher, arbetar för att förbättra återvinning och cirkularitet som därigenom beräknas kunna tillgodose 15-26 procent av efterfrågan till 2050.
Fyra av de utmaningar som politiken måste ta tag i för att möjliggöra branschens omställning är enligt Svemin:
· Effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser.
· Säkra tillgång till fossilfri el.
· Möjliggör för vätgasproduktion och vätgaslager.
· Stimulera återvinning av metaller.
Fler branscher kommer nu inleda arbetet med att se över och, på olika sätt, uppdatera sina färdplaner. Samtidigt pågår arbetet med genomförandet något som följs upp årligen av Fossilfritt Sverige. Nästa rapport om uppföljningen presenteras i oktober.