maskinentreprenoren logo
Teknik

Hantering av schaktmassor ska effektiviseras

En större andel av våra schaktmassor skulle kunna återanvändas. Det är bransch och myndigheter eniga om. Nu har Naturvårdsverket tagit fram förslag för att underlätta hanteringen.

Foto: ME och Privat

Lästid

0 min
Stora mängder schaktmassor hanteras på ett ineffektivt sätt konstaterar skrivelse från Naturvårdsverket.
Stora mängder schaktmassor hanteras på ett ineffektivt sätt konstaterar skrivelse från Naturvårdsverket.
Dela

Årligen hanteras miljontals ton schaktmassor
i Sverige. Många av dem skulle kunna han‌teras annorlunda och komma till större ‌nytta i samhällsbyggandet. Exakt hur ‌mycket det handlar om, och av vilka kvali‌teter, är oklart. Ett är dock säkert: det finns potential för förbättring.

Kristina Widenberg är handläggare vid Naturvårdsverket och har tillsammans med kolleger redovisat en ny skrivelse till regeringen med förslag som ska göra hanteringen av schaktmassor enklare och därmed mer kostnadseffektiv och mindre miljöbelastande.

– Det finns en konsensus kring att det här är ett problemområde där allt inte fungerar optimalt. Både branschen och de berörda tillsynsmyndigheterna efterfrågar åtgärder, konstaterar hon. 

Regeringen gav därför i januari 2021 i uppdrag till Naturvårdsverket att göra en ordentlig översyn av hela området. Arbetet skulle inte avgränsas till massor klassade som avfall utan även omfatta de massor som hanteras som produkter och flöden av produkter. Enda begränsningen var att enbart massor av naturligt ursprung utreddes, inte till exempel slagg från industri.

– Huvudsyftet med arbetet var att undersöka hur resursen i form av jord och schaktmassor som skapas i anläggningsverksamhet ska kunna nyttjas på ett mer ändamålsenligt sätt samtidigt som miljö-balkens syfte och mål uppfylls. Eller kort-fattat: hur får vi rätt massor på rätt plats, hållbart och miljömässigt.

Resultatet blev en drygt 200 sidor lång skrivelse där fyra bristområden identifieras.

– Det första bristområdet vi nämner är svårigheterna att bedöma om massor utgör ett avfall eller inte. Bara för att vara på den säkra sidan klassas idag massor därför ofta som avfall. Massor som det finns en säkerställd avsättning för och som är miljö-och hälsomässigt lämpliga för tänkt användning behöver dock enligt Naturvårdverkets bedömning inte ses som avfall.

Här finns utrymme för förbättring och Naturvårdsverket har redan inlett processen. 

– Vi har tittat på flera olika alternativ och började redan i samband med utredningsuppdraget att producera och publicera mer och förbättrade vägledningar på webben. Områden där tydligare vägledning behövs är till exempel bedömning av vad som kan anses vara en säkerställd avsättning och vad som är miljömässigt lämpligt förfarande. 

Förutom tydligare vägledningar konstaterar Kristina Widenberg också att mer kunskap behövs, både i branschen och hos berörda myndigheter. 

– Det är helt klart att det saknas kunskap om till exempel vad olika typer av massor innehåller och vilka egenskaper de får under olika förhållanden. 

Arbetet för att underlätta bedömningar är alltså ett pågående arbete och långt ifrån klart, men Kristina Widenberg poängterar att utgångspunkterna är klara.

Nästa av de fyra bristområdena är den återkommande frågan om massbalans. Det är mer regel än undantag att det är en obalans mellan tillgång och efterfrågan på massor. Knutet till detta är också frågan om vad massorna innehåller och vilka egenskaper de har.

Att presentera ett skarpt förslag kring spårbarhet och informationsutbyte om vad massor innehåller har Naturvårdsverket valt att vänta med. EU håller som bäst på att arbeta med frågan och man anser det därför bättre att avvakta. Det föreslås dock bland annat en ändring i miljöbalken så att det inte längre automatiskt övergår till att bli en tillståndspliktig deponering om massor lagras längre än tre år på en plats.

– Vi föreslår en ändring som medför att om det är lämpligt och massorna är inerta och icke farliga ska kunna finnas en möjlighet att pröva detta på platsen. Vi föreslår också att SGU och Boverket tillsammans ska få i uppdrag att titta på hur man kan använda den fysiska planeringen som ett verktyg för att hantera problemen på regional nivå.

Det ska alltså inte ligga enbart på projekten att undersöka hur massorna ska användas på lämpligaste sätt, det är regionerna som ska sköta den övergripande planeringen av tillgång och efterfrågan på massor.

Även för det tredje problemområdet väljer Naturvårdsverket att peka på ansvaret hos regioner och kommuner. Det handlar om planeringsförfarandet och samordning vid masshanteringsplanering. 

– Idag finns inga konkreta verktyg för detta och det betyder att svårigheter uppkommer som egentligen inte är befogade. Vi väljer till exempel att göra en rekommendation till kommuner att redan i översiktsplaneringen ta hänsyn till var massor kan hanteras. Lämpliga ytor kan avsättas för detta och därmed minska behovet av transporter.

Fjärde problemområdet som identifieras i Natur-vårdsverkets skrivelse rör själva tillsynsarbetet. Verket konstaterar att det finns ett behov av samordning och en tydlig nationell tillsynsvägledning för att underlätta snabba och effektiva handläggningar.

– Mycket av detta kan lösas med tydligare vägledning från Naturvårdsverkets sida och borde fungera när de åtgärder vi föreslår är på plats.

Just nu är Naturvårdverkets förslag ute på en remissrunda. När förslagen blir verklighet är oklart. Vissa åtgärder, som förbättrade vägledningar, är redan på gång. 

Skrivelse från Naturvårdsverket

Hantering av schaktmassor och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål. Presenterar en analys av aktuella läget och förslag till åtgärder.

Fortsätt läsa

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer