Så blev jämställdhet en fråga för snöröjarna

Idén till det hela föddes när tjänstemän på Karlskoga kommun gick en utbildning i jämställdhet. Lite skämtsamt sa man till varandra att ”inte har väl snöröjning något med jämställdhet att göra”. Men ju mer som de började vrida och vända på ämnet desto mer uppenbart blev det att snöröjning i allra högsta grad är en jämställdhetsfråga. När man började se på snöröjningen ur ett jämställdhetsperspektiv konstaterades att snöröjningen till stor del utgick från männens rörelsemönster medan kvinnor hade betydligt sämre framkomlighet efter ett snöoväder. Man kom nämligen fram till att stadens ringleder och bilvägar röjdes först medan gång- och cykelvägar hade betydligt lägre prioritet. Kopplat till forskning som visar att män i större utsträckning transporterar sig med bil medan kvinnor går, cyklar och använder kollektiva färdmedel mer såg man att det inte alls var jämställt när det gällde snöröjningen. 

 Det fick kommunen att tänka om - och framförallt prioritera om. Gång- och cykelvägar och busshållplatser prioriterades upp, områden nära förskolor hade hög prioritet tidigt i arbetet. Hit kommer föräldrarna innan de åker till sina arbetsplatser vilket betyder att det behöver framkomligt här först. Områden runt stora arbetsplatser hade också hög prioritering samt barn- och ungdomars skolvägar. 

Kontentan av det nya perspektivet att se på snöröjningen blev att man fick en mer tillgänglig stad, inte bara för kvinnorna utan även för äldre, barn och ungdomar och funktionshindrade som tidigare haft mycket svårt att ta sig fram med rullatorer eller rullstolar på oplogade gångbanor. Dessutom kunde man se att det inträffade färre halkolyckor när man började jobba på det nya sättet – benbrotten minskade och folkhälsan blev därmed bättre. 

Lena Levin, transportforskare på VTI, vill lyfta ytterligare en aspekt av det nya sättet att jobba på – hållbarhet. 

– Vi måste få fler att välja cykel, gå eller resa kollektiv och då måste vi möjliggöra för dem att ta sig fram på ett smidigt och säkert sätt, oavsett årstid. Jag tror att det kan ha inflytande på våra resvanor om vi jobbar enligt det här sättet att tänka när det gäller snöröjning, säger hon och påtalar att det snarare handlar om jämlikhet än jämställdhet. Jämlikhet omfattar många fler grupper av individer som barn, äldre, funktionshindrade, medan jämställdhet är kopplat till kön. Genom anpassningar i transportsystemet och infrastrukturen kan samhället göra mycket för både jämställdhet, jämlikhet och integration. Lena Levin anser att kommunerna kan bli betydligt bättre på att ta hänsyn till dessa faktorer i samhällsplaneringen. 

– Jag tycker det är jättebra att man har lyft den här frågan med jämställd snöröjning, men det behöver göras mer. Kommunerna behöver bli bättre på att ta reda på hur deras invånare rör sig, var de bor, var de jobbar, hur de tar sig fram och så vidare när de planerar sin infrastruktur, säger hon. 

Konceptet från Karlskoga spred sig snabbt över landet och flera kommuner hakade på trenden. Bland de som uttalat jobbar med jämställd snöröjning, eller feministisk snöröjning som det också kallats av vissa, finns Boden och Huddinge. Huddinge kommun har högt ställda krav när det kommer till vinterväghållning - högre än många andra kommuner - och är bortsett från Karlskoga en av de kommuner som jobbat längst med jämställd snöröjning. 

Det hela började med en politisk motion som skrevs på våren 2013, där önskemål om att införa liknande prioriteringar som i Karlskoga lades fram och så blev det. I den kommande upphandlingen 2014/2015 valde kommunen att ställa liknande krav och dessa har hängt med över tid även i den senaste upphandlingen som gjordes för två år sedan. 

 – Jag ser bara fördelar med det här sättet att jobba med snöröjning på. Det har höjt kvaliteten på vår vinterväghållning och resurserna används på rätt sätt, där de behövs bäst, säger Ezvin Zilic, avdelningschef för stadsmiljöenheten på Huddinge kommun. 

Han upplever inte att det nya tänket påverkat upphandlingarna, det kommer in ungefär lika många anbud som tidigare och entreprenörerna har inte haft problem med att svara upp mot kraven. 

– Min uppfattning är att entreprenörerna är nöjda med det här arbetssättet. Det ställer förvisso högre krav på dem i form av tidigare insatser och tightare tidsramar, men ger ett bättre resultat och andra möjligheter. Jag tror att alla har förståelse för att bilisten har lättare att ta sig fram även om det ligger fem-tio centimeter snö än vad föräldern med barnvagn eller pensionären med rullator har, säger han. 

Två entreprenörer delar på kommunens snöröjning, Peab tar hand om den östra sidan medan Svevia sköter om västra. Järnvägen delar kommunen i två halvor. 

– Huddinge har en väldigt tydlig prioritering, gång- och cykelvägarna är de som har de allra högsta kraven. Vid två centimeter snö, blöt som torr, ska vi ut och köra och vi har fyra timmar på oss att klara av alla gång- och cykelvägar som ingår i vårt område, förklarar Kristoffer Hägvall, platschef på Svevia i Tumba. 

De stora huvudstråken där många bussar kör står också högt på prioriteringslistan, där gäller två centimeter för blötsnö och fyra centimeter torr snö innan åtgärder sätts in. Villagatorna däremot kan ha upp till åtta centimeter snö och ska vara klart inom 16 timmar efter påbörjad insats.  

– Som entreprenör kan jag se både för- och nackdelar med genusperspektivet som Huddinge och flera andra kommuner i landet valt. Klagomålen har minskat sedan vi började jobba på det här sättet, de som bor i kommunen är mer nöjda nu än tidigare när kraven var lägre och såg annorlunda ut och resultatet blir bättre framkomlighet. Samtidigt är det en utmaning att få fram de resurser som krävs för det här uppdraget. Det krävs duktiga chaufförer som jobbar effektivt och utrustning som inte krånglar. Skulle det bli en riktig vargavinter kan nog tidskravet på fyra timmar bli svårt att hålla vid riktigt kraftiga snöfall, om man samtidigt ska hinna med att lasta ut snön. Så mycket resurser har vi inte, säger Kristoffer Hägvall. 

I en sådan situation skulle arbetet vara tvunget att planeras om i samarbete med beställaren. Huddinge kommun är en aktiv beställare och har daglig kontakt med Kristoffer och hans kollegor. Varje gång som det planeras åtgärder får kommunen en lista klockan nio på morgon och nio på kvällen att ta ställning till. Ibland har de inga invändningar alls, andra gånger vill de prioritera om eller lägga till någon åtgärd. 

– I slutänden är det kommunen som styr hur de vill fördela sina pengar. Huddinge kommun värnar om framkomligheten på vintervägarna och har under många år ställt höga krav på snöröjningen. 

Generellt sett har det blivit svårare att få tag i både maskiner och förare till snöröjning. Svevia har inga egna maskiner och är helt beroende av underentreprenörer. Totalt behövs ungefär 25 enheter till hela Svevias område i Huddinge, hälften av dessa går åt till gång- och cykelvägar där det mest efterfrågas redskapsbärare i olika storlekar medan bussgator och villagator kräver lite större ekipage, antingen ”bonntraktorer” eller hjullastare upp till runt 15 ton, motsvarande L90 i Volvomått. 

– Vi har kort inställelsetid, en timme och relativt korta arbetspass, fyra timmar för gång- och cykelvägarna. Det krävs att vi hittar folk som bor i närheten för att de ska ha möjlighet att ta de här passen, säger Kristoffer Hägvall. 

Han lägger stor vikt vid att välja ut rätt kombination av maskiner för att vid toppar kunna flytta resurserna dit de behövs mest. 

– Säg att det snöar jättemycket och de som kör gång- och cykelvägarna inte hinner med. Då kan jag flytta någon av maskinerna som tar villagatorna till att hjälpa till med gång- och cykelvägarna först och sen ta sitt eget eftersom vi har betydligt längre tid på oss med villagatorna, förklarar han. 

Det finns få ytor i kommunen där snöröjarna kan lägga snö. Förra vintern fick man lasta ut en hel del och på huvudstråket, Häradsvägen, blev man tvungen att ”stänga av” gångbanan på den ena sidan av vägen för att kunna lägga all snö som plogades undan från bussgatan där.

– De som gick och cyklade fick samsas på vänstra sidan av vägen oavsett vilket håll de skulle åt. Där var det å andra sidan sopsaltat och mycket fint underlag att ta sig fram på. 

Sopsaltning är relativt nytt för Huddinge kommun. Försök har gjorts sedan 2018 men det är först i år som det är permanentat på fyra utvalda cykelstråk i kommunen. 

– Sopsaltningen kräver stora resurser, upp till två gånger om dagen är vi ute och kör den sträckan beroende på vädret. Det har blivit allt större efterfrågan och är likadant där, det är jättesvårt att få tag i maskiner med den här typen av utrustning och priserna har stigit kraftigt, säger Kristoffer Hägvall.